Ja, nu ar vi januari och det är med spänd förväntan som jag ser fram emot hur det kommer att gå för Åsas och mitt "smöruppror" som vi drev tillsammans med andra föräldrar i kommunen förra året!

En delseger ändock, i höst när kommunen beslöt att servera Bregott mellan - men vi är inte nöjda  - utan kommer sannolikt att driva vidare till dess att barnen får det som de skall ha för att utvecklas och bli friska.

När i vi i december uppvaktades av LRF fick vi namnet "smörblommor" vilket är det vackraste som jag anser mig har fått höra under den här kampen.

Smör är utmärkt som närignskälla när det gäller de fettlösliga vitamnerna A,D och E och betakaronten. Smaken är en kombination mellan gräddens syrning och mjölkfettet - flera hundra olika fettsyror. Smörsyran är ytterst viktig då den ger näring till tarmslemhinnan celler och skyddar mot cancer och viru. För dalgit intag föreslås 1 tsk till 1 msk/dag,

Vill man göra smöret mera bredbart - blanda med lika delar raps- eller olivolja.

Förvisso är det inte alla som tål mjölkproteinen i smöret,  då föreslås istället, det inom den ayurvediska läran, klarnade smöret - ghee.

Gör så här:

1. Smölt ettt halvt kilo ekologiskt smör i en kastrull på svag värme.
2. Hög temperaturen till medelvärme och skulla av det skum som uppstår.
3. Sänk temerpeturen när när smöret börjar koka och låt koka i 10 minuter för att få bort vattnetre
4. Smöret är klarnat när allt vatten avdunstat och på botten finns de svagt gyllenbruna mjölkämnena (som skulle ha separerats bort). Det har en svagt nötaktig doft.
5. Ta av från plattan och låt svalna. Häll upp i en glasburk med tätslutande lock. Ghee håller sig lång tid i kylskåp och kan även förvaras i rumstemperatur i flera veckor.

Fakta enligt ovan är hämtat ur min julklappsbok "Sannas matbok" för den självläkande människan. En av de böcker som hon skrev under föregående år.

Jag har ännu ej testat Ghee själv - men har för avsikt att göra det. Tror mig tåla smöret som det är - och har därör ännu en kommit till skott.

Jag är en stor fan av Sanna Ehdin och henns böcker som innehåller det mesta för en bra eller bättre hälsa. Jag har de flesta av hennes böcker och jag läser och slår i dem ofta. De har ett stort och brett innehåll och är ytterst faktaspäckade vilket kräver att man läser böckerna om och om igen om syftet är att befästa.

Googlade på smörblomma och fann då att de är så giftiga att djuren lämnar när det betar ute på fälten."Gifig" kan väl även jag betraktas som, både gm amalgam och kvicksilver men jag tror även att vissa tjänstemän och politiker skulle önska att min tunga och penna vore mindre "giftiga" då jag tillsammans med Åsa sprider sanningar kring "fettskräcken" och margarinindustrins inblandning i Livsmedelsverkets rekommendationer. Att vår kostchef har ett finger med i spelet gör förstås inte heller henne glad då sanningar, som tidigare delvis har varit gömda, nu lyfts till ytan av i kommunen "smörande smörblommor"!

     Smöra på.......

I förrgår +-0, igår -23 och idag +1! Märkliga väderförändringar!

Jag har då aldrig varit med om sådana här markanta svängningar!!!

Det här gör att de fysiska sysselsättningarna består av två olika slag, och då mest beroende av temperatur. Jag syftar då på skottning eller vedbärning. Är det inte vrålkallt så snöar det, och det som kom inatt och nu på f m var blötsnö och tung sådan. Det plana verandataket, som förhoppningvis skall bytas till ett med nock, var ganska neddtyngt med en halvmeter tung snö.

William som är lättast, eller åtminstone lättast och starkast, brukar få "äran" att putta ned snön på backen. Men fy, vilken tung!!! Usch!

Det var som färdiga snögubbar i masso, jag menar då runda kroppsdelar. Jag har nog slängt ämnen till ett hudratals snögubbar och andrs snöskulpturer nu mitt på dan.

Indra, labradoren, hjälper till på sitt sätt - det genom att hoppa och skälla på  spaden  när man slänger iväg snön. Hon kan även riva ned en del snö från kanterna när hon hoppar och gräver fram kvistar som hon bråttas med.

Idag fick hon sig även en "simtur" i djupsnön. Willam kastade en del snöbollar till henne och hon "dök" gång på gång! Det enda som syntes var hennes glada svans som "aldrig" är stilla.

Här nedan några bilder från hennes "simtur"! :)

        Vift, vift!

På helspänn! 

Ingen så tillgiven och kärleksfull som Indra!!   

  Fokus! Indar och William!

 Tack och hej - leverpastej och armar som en orangutang!!!