Jag kunde inte undgå att fortsätta att botanisera bland Puh-citat.

Här kommer därför flera. Citaten är skrivna av författaren A A Milne.

Läs och njut!:

"Det är bra mycket trevligare att vara två."

"If you own a balloon - you can not be depressed."

"Ibland, när jag säger vad jag tänker, märker jag att så tycker jag inte."

"När du bär på en honingsburk som du tagit med dig till en vän i födelsedagspresent, stanna då inte och börja äta ur den på vägen."

"Det är roligare att prata med någon som inte använder långa, svåra ord, utan korta, lätta ord, som: 'Vad sägs om lite lunch?'."

Det sista citatet finner jag passande en vinterdag som denna!

"Gå aldrig inomhus för att sjunga en speciell utomhussång, som måste sjungas i snön."

Jag är ett fan av Nalle Puh-citat. Det ligger sån mycket klokskap i hans ord.

Här nedan kommer det citat som jag fann lämpligt att citera idag!

"Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre."

                           Så sant - så sant!

Jag har berättat för några vänner hur det gick till när jag skulle hämta årets julgran.

Det var dagarna före jul och ganska kallt -20 grader.

Jag hade sett en del granar som jag tidigare hade tänkt mig passa, men när jag kom fram var de inte så fina som jag hade trott.

Jag hade plumsat i djupsnö en längre sträcka och där jag senare fann ett lämpligt exemplar var det så djupt att jag sjönk ned till halva låret. Det blev därför jobbigt att ta sig därifrån med en gran full med snö och fick sedan ploga med den hela vägen hem. Jag kan säga att jag inte kände av kylan ett dugg - trots att temperturen hade sjunkit till -23.

När jag var barn lästes det en saga för mig om en julgran, tror att det kan ha varit i skolan. Det handlade om att den blev huggen, intagen och vackert pyntad. När sedan julen var slut blev den utslängd och då helt kal från barr - den var jätteledsen.

Den här sagarn har bitit sig fast! Fick också, i barndomen, veta att man förkortade ett träds liv med 5 år för varje kvist man bröt av.

Med denna "visdom" i bagaget och vetskapen om att man kan fotografera, kirliankamera heter det eller, en växts aura och där en skada syns på bilden, auran är trasig, har jag svårt att såga ned en gran. Jag brukar därför tala med trädet, och be om att få ta det med hem för att smycka mitt hem.

Nu har "min gran" smyckat vårt hem under tre veckor och börjat barra en del - det fanns ingen åtevändo.

Jag har nu gjort som i sagan; Tagit bort glitter, kulor och belysning samt lyft granen ut utanför huset. Jag ställde den i drivan, upprätt och där står den nu - nästan lika fin som med glitter, kulor och belysning.

Jag hoppas nu att den är glad över att ha fått smycka vårt hem, men  känner ändå lite stygn av dåligt samvete............

Nästa år vet jag inte om mitt samvete bjuder mig att ta in en gran från skogen igen!