Under bilresan hem från yogan, börjde i höst, kom jag på flera saker som jag kan skriva om här på bloggen. Det verkar minsann som att

jag blir lite klarare i knoppen av övningarna.

Ikväll gjorde vi övningar som stärker ryggen, ypperligt för mig som har lite olika krämpor i nacke och ryggrad. Den mest påfrestande rörelsen som vi göra är hunden. Känns nästan som om jag skulle vilja skrika för så påfrestande är den. En stor lättnad är det sedan när vi får krypa ihop med armarna sträckta rakt fram och pannan i mattan - ytterst vilsamt! Många av meditationsövningarna kändes ytterst vilsamma och flera än jag hade svårt att få igång kroppen igen efter den djupa avslappningen.

Jag känner verkligen starkt för vår lärare Linda och hennes man Robban - mycket harmoniska och trevliga.  Yogakvällarna blir som en lisa för såväl kropp som själv - precis som det skall vara.

Nu tillbaka till mina tankar under hemresan:

Tittade på Förkväll för kanske ett år sedan. Soffgästen var för kvällen Tommy Körberg. Han kallade sin kropp för:

"Min volymisa rondör" vilket jag fann som en kul benämning på en mans kropp med "pondus" - lite för mycket mage.

Han sa också en klokskap som jag tog till mitt hjärta och som jag här citerar:

"Jag är ständigt stadd i utveckling!"  Så sant, så sant!

Om jag skall skriva ett citat om mig själv blir det så här:

"Jag är ständigt stadd i läkning".

De här citaten skall jag skriva på min logg på Facebook i morgon.

Tror att jag även skall ställa frågan: Vad ville du bli när du var barn?

Jag själv ville bli sångerska!

På väg hem lyssnade jag på Yanni och inser att jag nu skulle vilja bli dirigent och leda en stor orkester - när jag blir stor!!!

"Den fundamentala orsaken till

världsproblemen idag

ör att de dumma är tvärsäkra

medan de intelligenta tvivlar."

                                Bertrand Russell

Verkligen skönt nu när det går att vistas utomhus utan att "näbben" sprätter av.

Har idag gjort en promenad med vänninor och hundar -cirka 6 kilometer.

Det känns att "promenadmusklerna" har legat i träda under de kallaste perioderna som nu har varit.

Solen lyste från en klarblå himmel och hela landskapet har en ljusblå färg. Samma färg som vi i lågstadiet målade vintermotiv med, under ledning av fröken Anna-Lisa. Den här vintern har landskapet skiftat i ljusblått markant mycker mera än tidigare vintrar, eller då har jag inte lagt märke till det?

Väl hemkommen, lite trött svettig ringer min dotter och behöver förstärkning - och då blir det "räddningspatrull"!

Direkt började låten från Luftens hjältar att ringa i mitt huvud.

Nedan kommer introt........och jag tar nog bilen?