corneliasrum

Direktlänk till inlägg 22 mars 2011

GUNNAR LINDGREN OM MÄNNISKAN, KÄRNKRAFTEN OCH ENTROPILAGEN

Av Ann-Christin Tjernström - 22 mars 2011 14:47

Jordbävningen, tsunamin och kärnkraftverket i Jukushima har följt mig under en längre tid. Obehaget har varit som ett stort tryck över mitt bröst, och jag har känt det svårt att vara riktigt glad.


Idag fick jag denna reflektion via Gunnar Lindgren och hans maillista som jag harförmånen att tillgå.

Väljer att publicera delar av dagens lista här:


Kärnkraften, människan och entropilagen


Bland alla konstruktioner i industrisamhället intar kärnkraften en särställning. De radioaktiva ämnena i reaktorn är så farliga för människor och annat levande, att de måste hållas inneslutna både under driftstiden och under all framtid vid slutförvaringen.

Men detta strider mot entropilagens allmänna giltighet. Inom fysiken finns två viktiga naturlagar som bestämmer industrisamhällets och människans framtid. Det är de två termodynamiska huvudsatserna, där den första säger att energi inte kan tillverkas eller förstöras. Den andra, som också kallas entropilagen, anger att alla processer i universum går mot utjämning. Hög koncentration går mot lägre koncentration. Hög ordning går mot lägre ordning. Ett batteri urladdas även om vi inte använder det. Ett bildäck töms sakta på luft och flaggstänger rasar till slut ned på marken. Vattenkanaler fylls igen och mobiltelefoner går sönder. Heta objekt i universum svalnar sakta och långt in i framtiden väntar en mörk himmel. Den sinnrika ordningen i våra kroppar kommer en dag efter åldrandet att ha upphört.


Människan vill dock inte se entropilagen som sin evige följeslagare, utan vill tro att hon med tekniska innovationer och ”smarta” lösningar kan förhindra de nedbrytande processerna – allt är möjligt. Detta kan ses som något djupt mänskligt och varför inte också som något bedårande fyllt av hopp och fantasi?

    När det gäller kärnkraftens farliga radioaktivitet har den med ovanstående synsätt en egen ”vilja” att sprida ut sig på ett eller annat sätt. Människan lever i tron att detta går att förhindra. Spridningen kan ske genom tekniska fel, olyckor, sabotage/krig, naturkatastrofer, inneslutningar som genombryts samt kanske viktigast av allt - av orsaker vi inte kan föreställa oss idag.

    När nu kärnkraftsolyckor ändå sker, möts detta med förslag på nya åtgärder och förändringar, tal om nya generationer av reaktorer samt även retoriska rationaliseringar – här i Sverige kan ingen olycka ske då vi har säkrare reaktorer, ingen risk för jordbävning och tsunami osv.

   Men entropilagen är inte upphävd för det. Det krävs inte bara bättre säkerhet, utan en fullkomlig och evig inneslutning, vilket är en orimlighet på samma sätt som evigt liv.


Omdömet och förnuftet hos den vanliga människan liksom hos experter grumlas av några mänskliga psykologiska egenheter.

När vi bedömer säkerhet nöjer vi oss med statistiska bedömningar som alla inte utesluter en framtida spridning. Man kan ange att risken för att en olycka skall ske under 2011 är 1 på exempelvis 1 000 reaktorår. Detta uppfattar vi som betryggande – det är liten risk att ett haveri sker i år. Men efter 1 000 år har sannolikt en olycka skett. Genom att ett mänskligt liv är kort godtar vi ändå detta utan större betänkligheter, vi tror att vi klarar oss. Om vi skulle leva i 1 000 år, skulle denna risk inte accepteras, utan kanske upplevas som en olycka under 100 reaktordagar för oss?

Det är detta synsätt som vi måste tillägna oss och se på en olycka med alla kommande generationers ögon.  Det har ingen betydelse när den inträffar – däremot att den någon gång inträffar.

Antag att chansen att vinna på ett lotteri 2011 också är 1 på 1000. Vi tvekar inte att köpa lotter och vill tro att vinsten infaller detta år. Genom denna typ av psykologiska egenhet kan vi utan samvetsbetänkligheter tolka sannolikhet till vår fördel. Kärnkraftshaveriet kommer att ske i framtiden, medan vinstlotten kommer i år – trots samma sannolikhet.


Döbelsmotivet och Faustmotivet

Det djupt mänskliga i detta beteende när det gäller risker beskrivs ibland med de två begreppen Döbelnsmotivet och Faustmotivet.

Fältherren von Döbeln skildras i Runebergs epos ”Fänrik Ståls sägner”. Döbeln var sjuk och ber sin läkare om en medicin som gör att han kan stå på benen idag, men blir sjufalt värre i morgon. Här skildras hur vi vill leva i nuet utan tanke på konsekvenserna i framtiden. Det kan gälla ogenomtänkta köp på avbetalning eller att begå brott utan tanke på påföljd. När det gäller kärnkraften har vi svårt att idag undvara kärnkraften och 20 minuter långa duschar. Vi fortsätter även om kommande generationer kommer att drabbas ”sjufalt värre”.

I Faustsagan förhandlar doktor Faust med djävulen. De kommer överens om att den onde skall få Fausts själ om han någonsin tar in på ett angivet värdshus. Där väntar djävulen. Faust skall i gengäld få evig ungdom.  Den självsäkre Faust utgår från att han enkelt kan vinna detta spel genom att aldrig ta in på detta värdshus.  Men under en storm vid en ridtur tillsammans med ännu en ny kvinna ser han räddningen i form av en lykta vid ett värdshus och de tar in där. Djävulen väntar på honom.

När vi likt Faust tror oss kunna sätta oss över entropilagens giltighet när det gäller kärnkraften genom allehanda tekniska åtgärder, hamnar vi ändå till slut vid en spridning av radioaktivitet. Det är lika sannolikt att det händer 2012 som något år i framtiden. Det är lika allvarligt och oacceptabelt närhelst det händer.


Kärnanläggningarna är inte ”rena” utan släpper avsiktligt ut radioaktivt avfall till luften och havet

Slutligen finns särskilt inom strålskyddsområdet och när det gäller kärnkraftens risker en ambition som må vara grundad på omsorg och försiktighet, men som leder oss vilse. Det gäller begreppet ”ingen onödig oro”. Den information vi har skäl att vänta när det gäller den senaste tidens händelser i Japan är noggrant silad genom denna orosmildrande väv – både i Japan och i Sverige.

    En oroväckande omständighet när det gäller information, är att bilden av kärnanläggningarnas konstruktion på ett avgörande sätt är missvisande. Kärnreaktorns innersta sägs vara helt innesluten och kärnkraften kan påstås vara ”ren”. I själva verket är reaktorinnehållet förbundet med kärnkraftverkens höga skorstenar liksom vid en kamin, och det sprids radioaktiva gaser till lufthavet och omgivningen dygnet om. Gaserna misstänks påverka klimatet samt ge ökad risk för leukemier hos barn i närheten.  På samma sätt samlas flytande radioaktivt avfall upp i stora tankar som töms regelbundet direkt i havet. Detta kan liknas med ett stillsamt smygande haveri, där radioaktivitet sprids utan större dramatik.






Denna bild från kärnkraftsindustrin visar reaktorns verkliga uppbyggnad, dess anslutning till skorstenen

samt tankarna som man tömmer i havet.

 


Källa:

http://www.analys.se/lankar/Bakgrunder/1997/Bkg%201-97.pdf










 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ann-Christin Tjernström - Måndag 25 mars 09:23

https://www.facebook.com/zarah.oberg/videos/417161604300241   ...

Av Ann-Christin Tjernström - Måndag 18 mars 17:05

https://www.youtube.com/watch?v=5-6_egibSZQ  

Av Ann-Christin Tjernström - Torsdag 14 mars 18:27

https://rumble.com/v4i0i4f-march-8-2024.html?fbclid=IwAR1I3lOQdLzBbfnJeLbTIrjc6-8edPdAomsmlnPsgmgbipfLaeO2c82YJ2k     ...

Av Ann-Christin Tjernström - Söndag 10 mars 09:17

https://www.youtube.com/watch?app=desktop&si=Jr7A6RvNEITsYlyo&v=On4XESAjQh4&feature=youtu.be&fbclid=IwAR2dZYqFGz9rJQyO98ri0q9ok97JMs-b_KV7rsZGx6hl1I4lbvSml4bAJK0     ...

Av Ann-Christin Tjernström - Tisdag 27 feb 23:01

https://www.youtube.com/watch?v=HZ6VYc75kpM&list=PLA_Q3mbrlIMjMfFsPeHCeVhbkMoUFKCzn   ...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards