När jag i somras vistades på torpet under en period, blev jag en dag helt abrupt medvetan om att taken på baksidan av ladugården, ladan hade rasat in till viss del. Det blev en negativ överraskning och under lång tid försökte vi finna ut ett sätt att kunna hissa upp taket igen och laga det. En av de bärande takstolarna hade gett vika, sannolikt för att några takplåtar hade blåst av och takstolarna utsattes för väta och väder och vind.

I höst lystes dock taket, av sambo och son. De använde sig av en byggnadsställning som de byggde upp samt med hjälpt av domkrafter lyfte taket efterhand som domkrafterna höjdes. Det var lite pirrigt innan det var på plats och hade stöttats så att det gick att spika ihop den permanenta ställning som sedan fick stå kvar.

Under vinterns myckna snöande har jag känt oro för taket, men då snödjupet har var avsevärt och endast skidor går att ta sig in med har jag inte tidigare tagit mig in. Vis av förra vinterns kallsnö som gjorde att man sjönk ner till knäna vid försökt att ta sig in. har jag väntat och det till idag.

Nu har blidväder gjort att snön har satt sig och skaren att det bär åtminstone lite grann. Därför tog jag idag tjuren vid hornen och Indra i baksätet och begav mig. Det är 600 meter från allmän väg, men en bofast på halva vägen - vilket gör att det endast är 300 m oplogat.

Det var relativt bra, förutom för Indra som ömsom gick i skidspåret eller i ngt spår efter vilt. Till slut var vi framme och då även med vackert vårvinterväder - jippiiiiii!

Så här mötte oss huset:

Detta hade verkligen "rasat" av taket! Kommer inte ihåg att jag har sett en sådan hög förut.

  Tur att ingen var i vägen.

Fortsatte in bakom ladugården, och glädjen var stor när taket var intakt - tack för det!

På vögen tillbaka till bilen passerade vi den "nästan"rasade ladan. Tur att det rasar rakt ner, annars hade den legat över vägen. Tänk om ägaren ändå skulle göra ngt åt det här.

Åkte sedan till Karin, då vi hade avtalat att ta en skidtur med hundarna på Filitjärnen, som är precis lagom stor att åka ett varm runt. Dessutom är byn så otroligt söt att åka igenom, välbevarad och välskött. - nästan som i en saga.

Vy mot "Udden":

Och vy mot byn - där den tidigare skolan ligger. En byggnad som min anfader tillsåg kom tillstånd.

Så otroligt skönt att låta hundarna dra iväg framför oss på skaren på isen. Känns nästan som att jag själv är en "Vasaloppåkare" när det går så där fort efter Indra. Motvinden tillbaka känns i otrönade armar.....

När jag söker efter låtar på Youtube, visar sig betydligt fler för mig än jag hade väntat.

I och med att jag sökte på "We are th world" fann jag, som vanligt en lång lista som jag kände för att lyssna på. Den första som kom

var "Heal the world" med Michael Jackson själv.

En låt och text som just passar mer än väl just ......sån mycken oro som kommer nu när "folket" börjar resa sig upp ur förtrycket och kräver de diktatoriska ledarnas avgång.

Att låta världens folk helas från övergrepp och sedan få läka.........är väl ändå en rättighet/självklarhet som borde få råda över hela världen.

Jag tänker på människorna och lyssnar på låten.

 På senare tid har musiken kommit till mig. Oftast har det varit på morgonen när jag har lyssnat på Radio Västernorrland.

Idag behövde jag inte ens sätta på radion, låten fanns ändå där.

Idag blev det "We are the world" med Band Aid från början av 80-talet.

Tidigare i veckan har jag gjort tillbakablick på min tid i fjällen, närmare bestämt i Åre kommun och tiden i Årekören.

Jag berättade om körstämman i Skinnskatteberg och körstämman där.

Idag berättar jag om en soaré som hölls i Åre kyrka, sannolikt en insamling till något välgörande endamål.
Åre-kören var en sakral kör men de flesta av våra framträdanden var profana.

En av inslagen som vi sjöng vid det här specifika tillfället var "We are the world". Vår körledare Gunhild hade gjort ett arr på låten och vi framförde den efter bästa förmåga.....förstås inte så proffsigt som vid originalinspelningen men de olka fraserna delades mellan körmedlammarna. Lite nostalgisk blir jag allt när jag hör låten........och syftet var ju så gott!

Gissa bara vilkens röst/fras jag fick sjunga: Cyndi Laupers!!!!!

Jag har en vän, Ulf, som är en riktig kämpe.

Efter att han själv drabbades av ohälsa har han erfarit många saker i samhället som är helt galna.

Han har bildat nätverk och skickar kontinuerligt information och krav till beslutsfattare i landet.

Här kommer hans sista utskick, vilket han önskar skall spridas ut i landet. 

Bästa vänner

1. 1.     Svensk sjukvård av idag 2011 är uppenbart undermålig!

Därför har vi inom arbetsgruppen AMBU( se mer via denna länk http://nackskadeforbundet.se/AMBU.php ) nu i flera år, helt ideellt, kämpat för svenska EU-medborgares EU-rättighet till EU-rättighet bättre vård inom EU/EES!

En EU-rättighet som staten Sverige, med Sveriges Regering i spetsen för en kartell(se bifogad fil), gör allt för att förhindra våra EU-rättigheter som vi envar betalar skatt för, vare sig vi vill eller inte!

Läs den bifogade filen och sprid vidare hela detta budskap till alla du har inom ditt nätverk;

EU-olaglig kartell avslöjas där Sveriges Regering är huvudman tillsammans med myndigheten Försäkringskassan och vissa förvaltningsdomstolar.

1. 2.     Alla kan vi råka ut för olycka, bilolycka och även fall i trappa i detta ärende Helena!

Du kan läsa om Helena, precis så kan det gå för var och en av oss om oturen är framme, i artikel i NWT som bifogas nedan!

http://nwt.se/arvika/article862679.ece

1. 3.     Filmen från operation kommer att visas på Nackskadeseminarium på Chalmers i Göteborg 18 mars.

Helena kommer även att närvara där. Läs mer om seminariet via denna länk; http://nackskadeforbundet.se/Nackskadeseminarium20110318.pdf 

1. 4.   Trafikförsäkringen, ett avtal som skall gälla mellan två parter.

OBS! Läs detta så förstår du att vi alla måste hjälpa till för att påverka så att försäkringar blir något som alla, om de/vi drabbas, får nytta av!

Inte bara en inkomstkälla för försäkringsindustrin och deras försäkringsläkare.  Läs artikeln här nedan; http://nackskadeforbundet.se/Trafikforsakringen20110304.pdf

Mina vänner, personligen är undertecknad själv medlem i Nackskadeförbundet för att stödja deras kamp just utifrån det som nu påvisats. Min vädjan till er alla är att vara med och stödja och sprida detta budskap.

Du kan bli medlem via www.nackskadeforbundet.se

Soliga varma hälsningar från Lanzarote

Ulf Bittner

voulf56@gmail.com

IP telefoni via SKYPE nr: voulf56

LYCKANS MINUT

Är det sant att jag bär ett barn på min arm

och ser mig själv i dess blick

och fjädrarna gnistra och jorden är varm

och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid vad är det för år,

vem är jag, vad bär jag för namn?

Du skrattande knyte med solblekt hår,

hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.

Var har jag varit förut?

Jag väntade visst  millioner år

på denna enda minut.

                                      Erik Lindorm

Älska varandra,

men gör icke kärleken till en boja.

Låt den hellre vara som ett rörligt hav

mellan era sjölars stränder.....

                                      KAHLIL GIBRAN

Inspirationen föddes och jag kände mig manad att gå igenom mina noter.

Trodde förstås att vi även hade sjungit även den här låten: "Nu har jag fått den jag vill ha", men ack så jag bedrog mig.

Väljer dock att lägga in den här, även om jag inte har sjungit den tillsammans med Olle Adolphsson själv.

Däremot sjöng vi visan. Siv och Gunne.......söker......

Längre ner kommer fakta kring Olle A. hämtat ur Wikipedia. Känns viktigt att även lägga in lite fakta kring honom.

Han debuterade 1956 med vissamlingen Aubade. Bland hans allra mest kända sånger finns "Trubbel", som blivit mycket känd inte minst genom Monica Zetterlunds insjungning. Visan "Det gåtfulla folket" som han skrev 1959 tillsammans med Beppe Wolgers är ett annat av hans mer kända verk. Olle Adolphson skrev den svenska texten till "34:an" (sången om den gamla kåken som skulle rivas, efter det amerikanska originalet "This Ole House"), som blev en landsplåga på 1960-talet, då texten var minst sagt aktuell i Stockholm, liksom i många andra svenska städer.

Under 1970- och 1980-talen gav Adolphson ut flera Taubetolkningar och under 1990-talet tolkningar av dikter skrivna av Harry Martinson och Lars Forssell. Olle Adolphson skrev också den svenska texten till det populära barnprogrammet Fablernas värld som gick i tv i början av 1970-talet. I början av 1980-talet komponerade han Mässa på svenska språket som uruppfördes 1983. Den kom 2004 ut på CD.

Adolphson har varit föremål för två doktorsavhandlingar: En i musikvetenskap: Frans Mossberg Visans kontinuum Ord, röst och musik Studier i Olle Adolphsons musik och framförandekonst, och en i litteraturvetenskap: Charlotte Ulmert, Visan som gåva: Olle Adolphsons litterära konstnärskap (2004). 2005 utkom hyllningsskivan DubbelTrubbel, där Adolphsons sånger tolkas av ett stort antal svenska artister, bland andra Håkan Hellström, Sofia Karlsson, Eva Dahlgren, Freddie Wadling, Mauro Scocco och Rickard Wolff.

I juli 2009 utpekades Adolphson av en frilansskribent som personen bakom pseudonymen Bo Balderson.

Ingen Olle Adolphsson men dock en kör.

Siv och Gunne:

Har precis lyssnat på SMHI som utlovar det bästa av vårvinterväder till helgen. Kom då osökt att tänka på versraden

"Nu blir det gott att vara", ur Olle Adolphssons fina visa "Nu kommer kvällen."

Hjärnan kan verkligen göra "krumsprong" och nu genom SMHI.

Tankarna gick tillbaka till försommaren 1986, måste det ha varit, när jag bodde i Åre kommun och sjöng i Årekören. Kören hade som tradition att delta vid körstämman i Skinnskatteberg och nu blev det debut för mig att få vara med.

Till körstämman samlades körer från hela Sverige, och dagarna fördrevs med att delta i olika körverkstäder. Innan stämman fick vi deltagare anmäla oss till vilka körverkstäder vi önskade delta i.

På kvällarna var det konserter och andra framträdanden.

Jag och några av mina vänner hade valt Olle Adolphsson

....och en av låtarna som vi sjöng den halvdagen var "Nu kommer kvällen."

Olle Adlophssons framtoning var precis densamma som hans texter förmedlar.

Han var klädd i en beige manschesterkostym, ganska lik den på bilden, och hade även gitarren i handen som ovan.

Det var njutningsfullt att få tillbringa en lång stund i hans sällskap, och missminner jag inte mig, så sjöng vi hans låtar i stämmor....får minsann söka bland gamla noter........

Här nedan kommer visan.