Jag gruvade mej länge innan jag gick ut......

Det som jag trodde var skoterspår som skulle hålla för mej, höll endast för Nienka. Nu när det har snöat en del och driver ordentligt, var det svårt för mej att hitta de välkörda spåret som gör att jag inte sjunkter ner.
Det tog ett tag innan jag fick fast under fötterna. Jag följde spåret och släppte så småningom Nienka.
Hon hoppade och var glad. Hon gillar verkligen snö och hoppar omkring precis som när vi är vid älven. Väl på Victor och Elsas gård, var spåren översnöade. Där fick jag plumsa upp till knäna, men för att hunden skulle få sitt gjorde jag det en bit till dess att inte längre gick att gå. Vände hem!
Det snöade vägrätt!!!!

Så snart det är sånt här oväder och jag är ute och plumsar, kommer bilderna upp på näthinnan, när Madame Flod i Strindbergs Hemsöborna, plumsade omkring i snön för att hitta sin vänsterprasslande man Karlsson. Han var som vanlingt ute med någon annan och Madame Flod, Anna-Eva, grät och snörvlade medan hon snubblade fram över gärsgårdarna i djupsnö och storm. Minns att hon endast hade en sjal om axlarna och att hennes kjol släpade i snön.

Senare blev hon sjuk och dog. Man fick se henne ligga i kistan vitklädd med händerna knäppta. Sedan tappade de kistan i en vak på havet - lika hemskt väder då. Stormen tjöt vid båda tillfällena, och ett mycket högre ljud än vad som är vanigt i verkligheten.

Jag var 5 eller 6 år när Hemsöborna gick som serie på TV.ns enda kanal! Det var dessutom i luciatider och jag fick mitt första lucialinne. Jag skulle prompt sova i det - och min mamma förstod ingenting. När jag så hade fått min vilja igenom och lagt mej i sängen. Knäppte jag händerna på bröstet och låtsades att jag var död som Madame Flod.
Jag berättade inte förrän långt senare vad jag hade gjort. Scenen på TV berörde tydligen mej så djupt att jag också ville testa hur det var att ligga med vitt linne och knäppta händer. Död var inget laddat för mej då!

När jag så vände åter ven snön precis som i Hemsöborna. På den korta stund jag var borta hade spåret i det närmsta blåst bort. Nu var jag inte så långt borta och hittade förstås hem utan spår att följe.
I sånt här busväder blir jag abrupt påmind om min litenhet. Tittade på träden som länge varit tyngda av snö. Nu hade det rasat ner, men många av dem var ovoväckade böjda. Snabbt in i stugvärmen och brasa i pannan.

Jag längtar till sommar och sol och fundera emellanåt på om jag bor på fel breddgrader!

Youtubeklippet nedan är en informationsvideo om Amegaglobal, som tillverkar zeropointladdade/nollpunktsladdade produkter.

Jag har testat en del av produkterna och sammanfattad en del av mina reaktioner på dem här under kategorin AMEGA.
Välkommen att läsa och titta på flera klipp med mirakelreaktioner av produkterna.

Jag skrev en insändare redan i demcember där jag ställde frågor om hur vi skulle kunna sköta våra bankärenden?
Inget svar. Nu har jag skrivit en ny insändare. Spännande att se om den publiceras.

Så här skrev jag:

Vid månadsskiftet februari/mars är det två månader sedan Swedbanks kontanthantering togs bort vid kontoret i Kramfors.
På luciadagen hade jag en insändare inne i T Å där jag ställde en del frågor kring hur vi skulle sköta detta praktiskt, med de problem som har följt – inget svar!

Bankens grundtanke; att förvara och förvalta våra pengar, ta ut och sätta in – är nu ett minne blott. Vad skall vi med ett bankkontor när endast rådgivning är dess uppgifter?

Inne i banklokalerna har våra ärenden skötts i skydd för insyn, i enlighet med ett kösystem och väntplats och en säkerhet i bl a form av larm. Dessutom med personal med ekonomisk utbildning.

Nu skall detta skötas på gatan; utan skydd för insyn i form av kösystem och larm, eller i matvarubutikernas kassor! Behöver vi ett större belopp utom gränsen för vad som får lyftas per gång och dag vid just en bankomat, blir det att gå, eller i värsta fall resa runt, för att få tillgång till kontanter.
 

Tips till Ullas Gatukök: Sätt ut parkbänkar i lagom avstånd till bankomaten på Limstagatan och skaffa ett korvstånd. Låt Swedbankkunderna få tillfälle till en korv, hamburgare eller glass medan de väntar på sin tur i bankomatkön = avskildhet?

Behöver vi sätta in pengar, hur gör vi då? Skall vi anlita annan bank och betala avgift eller växla till mynt, gå med dem i plastpåsar till banklokalen och tömma dem i ”sparapparaten” för mynt för att få in det på kontot!

Trots att Swedbank visar på miljardvinster försämras vår service och ännu mer skall sparas!
Idag behövs inget kösystem i Swedbanks lokaler. Självfallet finns inget stort behov av placeringsråd i en lantsortskommun där medelåldern är hög och lika så arbetslösheten. Banklån för hus- eller bilköp inte heller en tjänst som används frekvent.
Byta bank är ett alternativ – men de som har utnyttjade krediter skall då återbetala direkt.

Nej, stäng ner det stora bannkontoret som finansieras av oss kunder. Flytta in rådgivningen i den lilla lokalen bredvid bankomaten. Överlåt sedan de stora fina, centralt belägna lokalerna till ungdomarna, då ingen ny lösning finns för dem när Dr Barks ungdomsgård skall rivas.
Tänk vilka ändamålseniga lokaler! Stor hall för pingis och biljard. Små bås för spel, film och mys och ett fantastiskt läge mitt i stan.

Våra pengar kan vi återgå med att lägga i madrassen, sannolikt lika säkert som att hantera dem på gatan. Några knölar lär det inte bli – så rika är vi inte!

ANN-CHRISTIN TJERNSTRÖM