Jag börjar känna igen känslan av störd nattsömn seden jag hade små människorbebisar. Det är inte för att Amber inte vill sova utan för hon försöker hoppa upp i min säng flera gånger per natt.  En gullig valp må så vara, men en stor hund som kommer direkt utifrån och hoppas upp i sängen vill jag helst undgå.

Så snart det ljusnade i morse, började hon sina försök, och när klockan ar 5.45 meddelade hon att hon ville gå ut, men jag hann inte upp ur sängen förrän hon hade kissat på hallgolvet. Duktig hur som helst. Inte många pölar inomhus om jag hinner höra när hon signalerar.

Våren har varit kall och långt ifrån alla utomhussysslör är färdiga. Något som jag hade räknat med att hinna med innan valpen kom.
Nu i helgen känns det mer än hög tid.Då ingen annan skulle vara hemma idag, försökte jag komma fram till en lösning på hur jag skulle kunna ha Amber med mej utomhus utan att hon skulle kyla ner sej. Tänkte först på en spjälsäng föratt kunna ha henne en bit från backen, och ganska varmt.
Fann dock inte skruvnarna, men däremot en lift/insats till en combivagns om har åkt till soprona med liften finns kvar.

Jag tog fram den och lade piléskinn i botten.
Amer är väldigt förtjust i min ullpläde och har fått en ullsjal som hon har i sin sovrumskorg. Medan jag var uppe och tömdet kameran, hade hon hämtat ullsjalen och höll på att bädda i liften när jag kom ner. Sedan la hon sej till rätta inne under den lillla suffletten.
Kanon, tänkte jag, när jag såg hur glad hon blev över barnvagnsen.

Istället för spjälsängen fick det så bli barnvagnen, bebisattiralj som bebisattiralj!

Jag satte en krok i backen bredvid liften som jag hade lagt brädbitar under. Från krogek satte jag sedan ett snöre, de andra linorna som vi har  är alldeles för tjocka och tunga för Ambers lilla halsband och hals.

En liten hake och så fast med Amber.

Hon sprang omkring iltegrann medan jag krattade, men snart hade hon hoppat ner i barnvagnen och där blev hon under närmare två timmar, vilket gjorde att jag hann räfsa en del samt ta fram lite möbler.
I barnvagnen kände amber sej trygg. Hon brydde sej inte ens om att jag gick för att tömma skottkärran utom synhåll för henne. Hon bara låg där och kikade över kanten eller kröp in under suffletten för att sova.
Helt perfekt!!! Varmt och gosigt men ändå utomhus och jag hann göra en del!

Att åka med matte i bilen är mindre kul. Hon gnäller så att jag knappt kan köra! Vi skulle bara lämna lite mat till lillhussen och det var en herrans gnäll på henne till dess jag berömde henne för att hon var duktig att åka bil.

När vi kom tillbaka tänkte jag smyga iväg för att tömma kameran igen. Ställde in barnliften då jag trodde att hon skulle välja att ligga och sova i den.
Jag smöt iväg, men gick ner för att titta då det var väldans tyst.

Lilla Amber är en riktig ögontjänare. Så snart jag vänder ryggen till, hoppar hon upp i min säng och börjar rumstrera med ullpläden som hon gillar. Två gånger har jag varit där och hämtat ner henne. Andra ggn blev hon jätteglad då jag ropade på henne, tog ett glatt skutt rakt fram emot mej!

Undrar just om hon kommer att få fortsätta att hoppa sådär glatt upp i famnen som hon gör nu.....hon kommer ju att bli betydligt tyngre. Ofantligt söt och gullig är hon hur som helst, även om jag så väl känner igen brist på sömn och ett ständigt passande!

Här nedan bilder från hundbebisen i bebisliften.