corneliasrum

Alla inlägg under april 2014

Av Ann-Christin Tjernström - 16 april 2014 16:14

Degens vardagsbild, en utmaning från facebook, är tagen vid Lo där ån mynnar ut i Ångermanälven.
På bilden finns några par med sjöfåglar.
Det var som vanligt en ytterst vacker och magisk morgon!

 

Av Ann-Christin Tjernström - 16 april 2014 15:43

För två dar sedan gjorde jag ett inlägg om min framlidna hund Nienke. Två år innan hade min fina labradortik Indra fått lämna genom en akut avlivning då hon hade fått en hjärnblödning.
På torsdag envar hon helt frisk och på lördagen - död.

Hon hade kissat inne under natten och var väldigt vinglig. Jag ringde min granne veterinäreno ch hon trodde att hon hade ätit i sig något. Vi avvaktade, men  hon blev sämre. På lördagmorgon även lite kramper.
Vi ringde veterinärjouren och han trodde att hon hade fått hjärnblödning eller en hjärnhinneinflammation. Han gav oss alternativen till avlivning - att testa med kortison, för h järnblödning och antibiotika för hjärnhinneinflammation.

Sonen var med och han ville gärna ge Indra chansen - vi tog hem henne. Under eftermiddagen blev honalltmer stel och då jag gick ifrån henne för ett tögonblick, hade hon börjat krampat och bita sig i tungan. Nu fanns det inte annat än att ringa igen för avlivning.
Vi bar ut henne på hennes dyna och hon fick ligga i baksätet.  Vi hann före veterinären och jag kan fortfarande frammana bilden av när vi såg veterinärens bil komma genom kurvan.
Den känslan i magen.....usch!!!

När han såg Indra sa han:
-Oj, vilken sjuk hund. Jag ser sällan så är sjuka djur, kanske en gång per år.

Nu var Indra så stel att hennes ben inte gick att vika. Det var därför med lättnad jag och sonen fick vittna om att hennes smärta och kramp gick över. Nu låg hon helt stilla och benen gick att vika igen.

Sååå konstigt det kändes att lämna henne kvar, vilket sonen även upplevde.
Jag förklarde då för honom att hon inte längre var kvar utan hade lämnat.......

Oj, så trött jag/vi var. Natten innan låg inte Indra stilla på sin bädd alls. Jag lade ner henne och så snart jag hade lagt mej klev hon upp, gick ut i hallen och ställde sig med huvudet i ett hörn. Hon gick in under stolar som rasade och så höll hon på fram till klockan fem då hon utmattad somnade på sin bädd.

En vecka senare flyttade Nienka in.
Hon var hos oss i knappt två år innan även hon dog helt abrupt.

Nu bor Amber hos oss och det finns personer som känner igen Indra i henne och som har meddelat att Indra nu har kommit tillbaka till mej i form av Amber.
Jag vill gärna tro det och visst känner jag igen vissa saker hos Amber. Hon har dessutom varit nästan overkigt lättsam att ha att med....precis som att hon redan kände mej och kom tillbaka hem

Idag sänder jag kärleksfulla tankar till indra som var en sådan varm och trogen hund. Hon skulle bli 9 år hösten därefter och vi hade verkligen helt otroliga stunder tillsamamns.

Sov Gott Indra......... du saknas mej!  


       





Av Ann-Christin Tjernström - 15 april 2014 20:25

Ja, nu är jag inne på den fjärde av fem vardagsbilder som jag har utmanats att lägga ut på Facebook.

Då jag idag har monterat klart en poncho i röda nyanser valde jag att lägga ut den.

För nya läsare tillverkar jag en del hantverk, mest stickat och virkat.
Jag har delat det mesta här under handarbete.
Jag registerade firma i höst och har en hemsida (som jag har gjort själv), lite hantverk där också om än inte så proffsigt!!!
Firman heter Hälsosamt & Handgjort då jag även utför tjänster, healigt etc. och säljer örter.
Välkommen även in till min hemsida. www.halsosamtochhandgjort.se

Ponchon på bilden finns även i nyanserna: grå/svart, grå/vinröd, cerisrosa, orange, turkos och blå nyuanser.

Jätteskönt garn i mohair och polyester. Mohairen värmer och polyestern gör den mindre stickig!
Rekommenders varmt då den är användbar under alla årstider. Smidigt att ha under och värmande under svala sommarkvällar!     


Av Ann-Christin Tjernström - 15 april 2014 08:48

"Inte ett enda guldkorn!" Ja, det var titeln som jag hade tänkt mej på en biografi om delar av mitt liv.
Jag hade för ett antal år sedan en idé om att skriva en bok om en del av mitt liv.....en del som har färgat mej och även gjort mej till den jag är idag. En dyrköpt erfarenhet men som samtidigt har fått mej att lära och genomskåda så att jag idag kan stå upp för andra som hamnar i liknande situation.
Det som hände runtomkring skulle kunna ge många kapitel i en dokusåpa och ibland översteg verkligheten dikten med milsvidd bredd.

Jag var ung och kände inte till öndska hos männkskor. Jag har ett stort rättspatos och lögn och manipulation fanns inte på kartan. Nu blev jag utsatt och kunde inte freda mej. Jag förstod inte vad som hände runtom mej.
Det blev ett förhållande och det blev barn.
Jag visste redan från början att något var fel, men beteendet var så främmande för mej och ibland trodde jag också att det var mitt eget fel att det blev som det blev. Jag fick skulden för att jag hamnade i svåra sitationer - mitt eget fel.

Det var inte många som såg. En del tyckte att beteendet var märkligt och helt galat, det fanns ju även alkohol med i bilden och skulle kunna förklara allt. Så var det dock inte.
Manipulaiton, ondska, lögner, lagöverskridande,  ekonomiska problem you name it, och annat fanns även med i nykter dager.

"Energitjuvar" är idag ett bekannt begrepp och visst var dräneringen total. At leva i den här pressen och stressen gjorde ett liv där knappt reservtanken fanns för dem  om behövde.......

Ett uppbrått för överlevnad blev ett måste och tanken på att bli fri det sjuka fanns som mål. Nu skulle vi kunna läka och gå vidare.
Tyvärr är det oftast en utopi. När energibäraren och den som håller ihop försvinner blir kampen för att fördärva och förstöra ett annat livselexir. Man skall inte gå ostraffad om man väljer bort någon som vill och kräver att få stanna kvar.
Nu läggs många kapitel till såpan - det som gör det till en ännu mer spännande följetong. Det var inte enbart de närmaste som drabbades. Hela familjen drogs in och lögnerna som spreds blev till sanningar för dem som inte kunde genomskåda - för vem är tränad till att genomskåda sån här dårskap?

Vissa trodde på missbruk, men det här var långt mycket värre än så.

Även myndigheter lät sig manipuleras. Det man man förstå utifrån de beslut som fattades och som ofta var helt stick i stäv med verkligheten. Vad skulle de tro? Vari låg sanningen - den som var verklig eller den uppdiktade?

Idag vet jag att många handläggare är fullständigt otränade i att möa den här typen av människor. Deras liv har sannolikt varit så oskyldigt som det en gång var för mej, och hur skall man då i sin vildaste fantasi kunna genomskåda  och avslöja lögnen och den notoriska manipulationen.

Att bli fri en ondska personifierad är mera löng än verklighet. Kan man inte direkt komma åt den vuxne, så gör man det indirekt genom barn och där är det nästan omöjligt att gå in och skydda. Oro kring barn kan ofta leda till kroppslig ohälsa, det kommer som ett brev på posten och under en tid förändrades lagstiftningen till något som gjorde barn än mer oskyddade. Dessutom måste det finnas synliga bevis för att det skall gälla.
Att barn har ont i magen, är trötta, okoncentrerade och får hög feber efter umgänge är inte bevis nog för att de far llla.

Nästa mål och tanke.......när barnen blir stora! Det var en tid då barnens ord skulle väga tungt. Tyvärr inte så tungt att vågskålen vägde över. Tonårstid och frustration, en lätt tid att manipuera - pengar ett sätt att köpa.

BUP sa en gång: Du blir aldrig fri! Barnen blir stora. De gifter sig, får barn och det blir barnbarn.
De hade rätt! Nu är barnen vuxna. De har egna relationer och det finns barnbarn. När man är vuxen får man ta egna beslut, man väljer själv och har lärt sig genom livet att genomskåda manipulationen.

Att stänga en dörr till barndomen är mindre lätt. Detta då stormvindar av orkannivå river och sliter i det skydd man som vuxen lyckas bygga upp. Att låsa men sjutillhållarlås fungerar inte alltid det heller.
Den tekniska utvecklingen gör det lätt att förtala, förvrida och manipulera och spridningen kan bli katastrofal.
Inte alla genomskådar lögnen och spaltmetrar har gått att läsa om sanningar som aldrig har funnits .

De som inte lyckats genomslåda manipulationen står bakom och hejar på i tysthet. En tyshet som får ondskan att ta andra vägar.
Trots myndihgeternas oändliga mappar har de som stängts inte öppnats för att gå tillbaka och se helheten i striden om de icke vuxna som har skadats mer än vad det borde ha fått gjort.

Att man som ung kvinna tror gott om de möten man gör, är mindre ovanligt. Men att personer i omgivningen som borde veta låter sig manupuleras. Att mydnigheter med kompetens låter sig manupulers. Att domstolar låter sig manipuleras........det gör allt till en orättssäkerhet.
Barn far illa. Barnen som den girige använder som vapen för att komma åt de vuxna som säger ifrån och stänger ute.

Att hamna i ondskans grepp biir en livslång story. Tyvärr drabbas fler än den som först hamnade i nätet.
Det sägs att runt ett missbruk finns det 17 personer som drabbas. När missbruket förstärks av annat sjukt beteende
blir antalat än större.

Mina erfarenhet kan jag idag använda för att hjälpa och stötta andra personer som hamnat i liknade situation. Jag kan använda mitt civilkurage som saknades i min omgivning där många klev åt sidan trots att de såg.
Mina erfarenheter är dyrköpta men inget jag önskar vara utan.
Livsläxan blev en stor hemläxa vars erfarenheter kommer till gang för mitt fortsatta liv och för människor i min omgivning.
Du måste först ha  gått den här vägen för att ha förstålelse för andra som går i liknande fotspår.

....och vem vet? En dag kanske jag finns på bestsellerlistan. Det finns uppslag till hur många böcker som helst.

Just då det hände var det svårt att se "guldkornen"  i mitt liv. Genom en tillbakablick så visst fanns de, men överskyggades av ett ständigt försök att rädda de som for illa av det som hände. Tiden förmörkar och låter det ljusa ta plats. Guldkorn från förr - ja de finns!

Det är inte hur du har det som är det viktiga.
Det är hur du tar det!

Av Ann-Christin Tjernström - 14 april 2014 21:41

 

Sov gott Nienka!   

Idag är det precis ett år sedan du så oförklarligt och helt osannolikt lågt död i bilens bagage här hemma på gården.
Vi som hade packat bilen för att låna en hundpulka som du skulle få testa. Allt var klart för avfärd, vi väntade bara på att ägaren skulle vakna på morgonen.

Du hade rastats och medan jag fällde ner bilens baksäte för att få plats med pulkan inuti bilen, hoppade du upp i bagaget och ville ligga kva där medan jag gick in för att vänta.

Du kunde inte var lös på gården då du utan att tänka rusade efter det som rörde sig, men med långt lina hoppade du ibland upp i bilens bagage som på så sätt blev som en hundkoja till dej.

Du kom två år tidigare. Vanskött och mager efter att ha bott hos en familj under några månader där du inte ens hade fått äta dej ordentligt mätt. Du var i ett miserbelt skick och åtskilliga timmar togs i anspråk för att du skulle komma till balans. Vi kom en lång bit, men du blev aldrig riktigt helt präglad och gjorde emellenåt en del rusher som var mindre bra för såväl dig som mig.

Din abrupta död blev verkligen en chock för mej och familjen. Ingen kunde väl tro att du skull somna in, vi hade ju precis rastat och var på väg ut på ett äventyr.
Din död kom hastigt och du fick somna in i bagaget där du trivdes och mådde bra.

Vi fick knappt två intensiva år tillsammans och jag är glad över att ha fått möta och lära känna dig.


Idag har jag tänkt extra mycket på dej! Sov Gott Nienka!   







Av Ann-Christin Tjernström - 14 april 2014 18:39

Dagen "vardagsbild" att dela på facebook och utmana en vän att göra likadant. blev mitt barnbarn Alvin som leker med Amber.
Amber har varit regelbundet med barnbarnen ända från början och man kan verkligen se hur kul det har tillsammans och hur mycket det tycker om varandra.
Såå vädefullt för såväl barn som djur att få tillgång till varandra på det här sättet.
....att som barn ha fått en sådan möjliget att känna en personlighet av en helt annat art och skapa en sådan fin relation till den!   

 

Av Ann-Christin Tjernström - 13 april 2014 12:16

Liver är fyllt av mirakler och med åldern blir de alltmer tydliga och tacksamheten över att få möta dem är mer än stor.
Idag hörde jag i radions Svensktoppen att Malena Ernmans och Jerry Williams "Counting miracles" nu har nått första plats med sina 547 poäng och jag kan omöljigen låta mej oberöras.

Malena Ernman var för mej okänd till innan  hon ar med i Melodifestivalen med sin La Voix. Jerry Williams däremot känn ssom jag har känt till honom stor del av mitt liv. Kommer ihåg en gång då jag och en körkompis i Årekören lyssnade på honom i Järpen, Jämtland.
Jag har aldrig riktigt varit ett fan av hans musikstil, men i den här låten får hans röst en helt annan karaktär.

Om jag räknar miraklen i mitt liv så är förstås mina barn de första jag att möta.
Nu har jag även begåvats med tre barnbarn, Julia. Alvin och Milton.   





Av Ann-Christin Tjernström - 13 april 2014 11:40

Uppe med tuppen, ofrivilligt!! Jag hade vaknat och låg och drog mej för att få igång min stela kropp, hade tänkt mej göra lite mjukyoga, nackrullning, suficirkeln, ryggflex, och annat, då jag väcktes till nykerhet av ett aktivit hulkande bredvid sängen. Klart var det att kasta upp på matten bredvid min säng.
Snabbt som en vässla lyckades jag vända den fyrbenta familjemedlemmen utan för allt.....när rester från gårdagens egenplockade sallad på åkern kom upp.

Tacksam över att det endat var "sallad" som kom upp, skred jag till handlingarna och uppe tidigare än räknat.
Efter att ha rastat den illamående hunden gjorde jag dagens stöpa med fröbröd.

Jag har varit utan säd i mathållningen till och ifrån under stora delar av mitt liv......dock mer frekvent än tidigare det drygt senaste året.
Det är svårt att hitta ett alternativ till bröd och efter år av sökande  har jag nästan givit upp.
Det här fröbrödet anser jag dock är ett ganska fullgott alternativ till bröd.
Nedanstående bild har jag nu även som vardagsbild 2/5 på facebook.

Jag delar det ungefärliga grundreceptet här nedan. Jag själv har som vanligt svårt att mäta och hålla mej til grundrecept och höftar till det så att resultatet blir olika för var gång.

Brödet nedan har mer av sesamfröna än vanligt.

 

Fröknäcke:

½ dl solrosfrön
½ dl pumpakärnor

½ dl sesamfrön
½ dl  olivolja
3/4 ö 1½ dl mjöl ( majs-, ris-, mandel-, soja-, bovetemjöl)
½-3/4 dl varmt vatten (jag tar chagate)

Brödkryddor, salt eller annan kryddning.
Ev.flinsalt ovanpå.

Blanda allt och låt stå en stund för att svälla. Bred ut på ett bakplåtspapper och släta ut med ett bakplåtspapper ovanpå, använd din underarm.
Grädda cikra ½ timme i 175 grader fortsätt sedan på 150 grader under ytterligare en halvtimme.

Mindr mjöl och längre i ungen ger ett torrare och knaprigare bröd.
Jag väljer oftast majsmjöl då jag upplever det bii bäst.
Mer mjöl mer ett mindre knäckigt bröd.
Prova dej fram till vad som pasar dej bäst!   

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards