Med jämna mellanrum träffas min väninna Mona och jag med våra hundar och hennes dotters hundar.
Bänny som är en flat-coated retriver och Amber är verkligen bästisar och när de träffas går det verkligen "vilt" till! 

En favoritsysselsättning, förutom att springa och jaga varandra och bollen; är när Bänny lägger har bollen och lägger sig ner på magen och samtidigt som Amber börjar dra i bollen för att kampa, rullar Bänny över på sidan och låter sig dras medan Amber ömsom drar eller skuttar bakåt för att dra honom
Det ser verkligen kul utoch de här bilderna nedan och filmklippet ger en bild av hur enormt roligt hundarna har tillsammans. 

Ja, så kom då vintern....och det med råge.
Temperaturer ned till -24 och på väg neråt igen. Snön kom också för några dar sedan, kall och fin som ett jättepuder över hela nejden.

Gissa om någon gillar.....jo, just.....det är vad hon gör! Amber älskar snön och hoppar omkring som en snöprinsessa med sin favoritboll i munnen. Här kommer några snövyer och en snöprinsessa i form av en labrador!

       
Till och med lärkträdet är vackert med ett täcke av snö.

Vi har trampat upp en stig i snötäcket längs med åkern.
"Vänta på matte"!

     

Ut i skogen och släppte bollen i djupsnön.....någonstans?????

 
Jo´rå med labradorens nos återfanns den utan att jag behövde hjälpa till!

...och så lite film!!!

Vi fortsätter mot ödehuset!


   

Amber hade bråttom och sprang före.......

lyckades släppa sin boll på husets tomt.....och oj som vi letade båda två.
Mina fötter somnade nästan i kylan som var -18.

   

Vi tvingades gå hem för att värma oss.....åtminstone värma MEJ!!! Amber hade säkert stannat kvar en stund till.

Vi blev inne ett par timmar och innan det blev för kallt tog vi vägen upp till ödehuset igen.....och tänk, efter ett par minuter hade Amber spårat upp sin boll! Gissa om hon blev glad! Hon dansade, skuttade och sprang fram och tillbaka hela vägen hem! 

Tur att vi har flera bollar  här hemma.....om vi skulle missa någon i djupsnön.....men jag är så glad och överraskad över Ambers förmåga att hitta sina bollar och trots allt har vi endast tappat bort en boll, och den råkade jag kasta i älven där det var för djupt!!!   

Gullig hund och vackert snölandskap......eller hur? 
 



 

Jag har alltid varit mer eller mindre rädd för hästar, trots att det har funnits hästar i min närhet, har jag aldrig riktigt kommit över min feghet.
Sååå när jag var drygt 20 år, träffade jag en väninna när jag var i livsmedelsbutiken. Vi hade inte haft med varandra att göra sedan skoltiden och nu berättade hon att hon precis kom från ridskolan och att hon egentligen var jätterädd, men då henns mindre syskon red kunde hon inte vara sämre.

Inte sämre - tänkte jag! Anmälde även mej till ridskolan trots min rädsla!!!

Det fanns då en liten ridskola i en av byarna och där började jag. Jag fick den största och snällaste hästen.
Jag hade en intention att kunna rida iväg i sporrsträck......men så jag bedrog mej. Det kändes som att jag skulle falla av så snart bara hästen snubblade lite!
Jag gick en kort period där på ridskolan och hade nästan glömt bort det och även hur det var.

Nu har jag ett barnbarn som har ridit i ungefär ett år. Igår ringde hon och påminde mej om att det var ridskola idag och att jag kunde få följa med!!

Ja, så var vi då där jag och Amber. Först fick hon dock vänta i bilen till dess att hästen av borstad och klar.

Tänk!!! Så himla många år sedan.....och så kom jag ihåg hur det skulle vara: Borstningen av hästen, sadling och tränsning......

         

Stor häst och lite hjälp att sitta upp.

Skritt, skritt, trav och hopp!!

           

Amber på läktarplats följer en av sina favoritlekkamrater, där på hästryggen, med blicken.

   

....och så lite hopp!!!

Kul att få vara med och märkligt vilka minnen som kom till ytan.
Jag hörde i mitt huvud hur det lät i sadeln då man skrittade eller travade fram......
Jag som är rädd för hästar, men en gång gjorde ett tappert försök att lära mej rida.
Jag kom så bara en liten bit......den gången!
 

Bilder och film gick tydligen inte att förena i förra  inlägget - new trey.

                                         

Vid bårt andra besök i snön för idag, tog Amber med sin favoritleksak.
Hon hade så kul i snön och jag gick in för att hämta kameran.
Jag delar alla bilder samt en filmsnutt!

Nu buttar hon uppfordrande igen.......hämta bollen och leka vidare.

Vill du följa med?    

                                         

 

Ett höstfavoritutflyktsmål är Storhällan, den berghälla som ligger alldeles bakom mitt hus och som har så mycket vackert att erbjuda.
Vid den här tiden på året, är det en tradition, att rustad med påsar leta lite skatter att fylla de krukor som tidigare har varit plats för sommarplant.
Så även idag.

I gott sällskap stegade vi så iväg,  Amber glad i hågen med nosen i backen.

Det hade varit en kall morgon och dimman låg tjock över älven och dalgången där jag bor.
Ju högre vi kom, desto mera blått lyste genom trädkronorna.

Halvvägs upp, i höjd med det jättekast som barnEn har haft som riktmärke, men även som utflyktsmål, fann så Amber en hel hög med spillning och våt sådan. I den kastade hon ner sej och rullade ihärdigt. Restan av utflykten fick hon hålla sej på minst en halv meters avstånd.

Storhällan är i det närmaste täckt med lavar av olika slag. Stora områden med den toppiga fönsterlaven, gör att underlaget känns som att gå på ett täcke. Ett halt sådant i så fall.

Vi möttesav hög och fuktig skogsdoft och konstverk skapade av naturen självt.
Jag hade sannolikt kunnat fota ännu mer än vad jag gjorde, då motiven fanns i det oändliga.

Efter en stund gick det skönja bergen i väst som avteckande sej i takt med att dimman lättade.

Så otroligt givande och läkande på alla plan. En riktig ynnest att få njuta av. En lisa för kropp och själ för 2- och 4-fota varelser.

Jag bjuder dej på en rad vackra höstmotiv. Upplev känslan och andas in dofterna.
Sinnligt..........


                                   

Väl hemma väntade duschen för den lindrigt rena hundflickan. Valppälsen låg sedan i drivor på mitt köksgolv.

I flygande fläng är det nu alltid, när Amber och Bänny träffas.

Den här gången samlades vi på åkern här hemma. Jag hade tagit med de jättebra bollarna som man kan köpa billigt på BILTEMA, knappt 15 kr.

De är av gummi med små piggar och ingjutet i bollen sitter ett lite tjockare snöre med en ögla på.
Det har nu blivit Ambers favoritleksak. Förutom att hon kan rusa efter bollen då den kastas, leker hon även glatt med den själv. Hon håller i ögglan och hoppar omkring medan bollen slänger runt henne. Jättekul tycker hon, och kan roa sej länge med den.
Att träna sök med den är även jättebra.

Tillsammans med Bänny blev det såväl; rusher som dragkamp och även en massa sök.

Kul har de "busfröna" hur som helst!   

   

I förra veckan sammanstrålade jag och Mona och hundarna med förstås, den dagen Bäny.

Delar en hel del bilder på buset mellan Amber och Bänny. Nu är lekarna vilda och mest vill Bänny ligga över Amber. När han under en stund var kopplad passade Amber på att ta över.....

Efter en stund gick vi ner till älven och där rusade hundarna ut i vattnet. När vi kom fram simmade Amber utanför Bänny. En av hennes längsta simturer för i år.