Igår stannande mitt barnbarn Julia hos mej. Gårdagens mulna väder hade vänt till helt strålande.
Redan klockan elva var vi på plats på vår vanliga plats i viken endast cirak 200 meter från bilen. Såååå bra om man vill kunna ta med sej stol och annat att sitta på.
Därifrån kan jag sedan ta några skidturer med hunden så att hon får röra på sej.

Idag fick vi "kvalitetstid"!  Endast Julia och jag!

Vi skidade iväg med vår packning och slog läger. Jag tog sedan en kort skidtur för att Nienka skulle få röra på sej.
Under tiden hade Julia fått sällskap av hunden Morgan och hans husse. Morgan är jätteförtjust i Nienka och nu löper hon. Han husse har permobil och nu hade Morgan smitit iväg Tur nog var Julia hundvan och fångade in Morgan medan vi var borta en stund.

Restan av dan ägnade vi åt att; fika, Julia grävde och lagade mat i snön, sola och en skidtur tillsammans. Vi hade turen att möta en skoter med spårmaskin och fick därför ett helt nytt spår. Det kändes som att åka i "strösocker"!

Färg på våra nosar fick vi också!   

                       

Redan förra helgen beslöt vi att fira Långfredagen utomhus.
Trots lite mulet väder möttes vi på viken närmast mitt hem. Mina vuxna barn, min tonåring med en kompis amt mina barnbarn.
Pimpling, grillning och skidåkning, funkar perfekt på alla kan göra det som passar. Idag var även sönerna med på skoter, lite väl brummigt förstås men kul att de villa vara med. Brumbrum och barnbaren fick sej båda en skotertur.

Senare på dagen hämtades min gamla mamma och vi åt tillsammans hemma i bostaden. Äggsök får även bli den dagen då de andra var upptagna på Påsklördagen. .....men vad spelar det för roll?
Olika ledtrådar lästes upp och sedan var det bara att klä på sej för att söka rätt på det ägg som var ämnat för just den personen.

                     

I helgen har det varit utomhusaktivitet. Igår tillsammans med dotterns familj. Det var pimpling, skidåkning mm.

Mest skidåkning med barnbarnen. Mot slutet av dagen var mitt gullbarnbarn ordenlitg uppvärdm och motiverad.
I det här filmklippet kan man se hon om i sitt rätta ässe....gullig eller hur?   


 

Den här veckan har jag varit mormor på heltid. Speciellt i onsdags när förskolor, skolor, och fritidshem hade stängningsdag pga studiedag för personalen.

Vi tar hem spillved när vedförrådet börjar tryta och där finns det massor av fina små färdighyvlade brädbitar som man kan snickra med. Julia och Alvin valde ut några som de ville och sedan var produktionen i full fart.

Här nedan får du se bilder från vår snickarverkstad:

Jag har tidigare berättat att mitt barnbarn tillbringar lite tid hos mej just nu för att återhämta sig

till dess att han skall återvända till förskolan i nästa vecka.
Ja må då säga att jag har sällskap när han är här, och inte en tyst sekund är det heller.

Efter två vardagsveckor med en liten killen och en dundrande flunsa, blir det nog en loj vecka nästa vecka.

Igår tog vi en promenad med hunden till tjärnen och Alvin klättrade upp på fikabordet som nästan bågnade av snö.

 

Åsså lite pulka förstås!!!

Ganska obegripligt men sant - min äldste son fyller 24 idag.
...och jag som nästan inte känner mej en dag äldre än så,

Idag har vi firat honom  här hemma med fika och middag.

Emelie med familj kom samt min gamla mamma - Ingrid.

Här nedan kommer bilder på mina barn, barnbarn, mamma samt dotterns sambo.

Robin

Robin och William

Emelie, Juia och min mamma Ingrid.

Alvin och Daniel

Idag fyller mitt yngsta barn, William, 15 år. Otroligt att han har blivit så stor.

När han föddes hade jag redan två barn Robin som var 8 och Emelie som var 7. Emelie väntade och väntade på bebisen som vanligt är bland flickor. Någon gång där i januari/februari frågade Emelie hur lång tid det var till dess att bebisen skulle komma. Vi tog då fram en miniräknare och jag visade hur många dar det var i varje månad som det var kvar och sedan summerade vi. Willam var beräknad till den 1/5. Summan blev någonstans där kring 120 dar. Därefter räknade Emelie ner dag för dag. Hon skulle fylla 7 på sommaren och var egentligen endast 6 när vi började.

Vid Valborg meddelade Emelie att hon skulle bli storasyster dagen därpå, men det kom ingen bebis och Emelie blev tyst.

Så föddes då  William fredagen den 10/5. På lördagen följde båda barnen med till BB och Emelie var helt betagen in den nya bebin, medan Robin tyckte att BB-vistelsen var "tråkigare än i graven. Det var högsommarvärde och Robin längtade ut i solen, men jag vågade inte släppa ut honom på sjukhusgården då jag var osäker om huruvida han skulle hitta tillbaka eller ej.

På söndagen valde Robin att stanna hos mormor och cykla istället, medan Emelie ville följa med till bebin.

Idag fyller William 15 år. Han praoar med sin far på verkstan och är lika svart om händerna som jag vet inte vad.
Familjen har firat honom idag tillsammans med gamla mormor snart 86 år. Det blev en snabb middag och två tårtor - därefter lektes det en hel del på tomten men den nya familjemedlemmen Nienka.

Då barnbarnen skall upp i förskola och förskoleklass i morrn blev det ett intensivt möte. Hann dock fånga några ögonblick med kamera.
Här nedan kommer mina barn och barnbarn:  

Känns osannolikt att jag nu har så här stora barn och barnbarn. Kanske jag ändock inser någonstans, att min kronologiska ålder är högre än vad jag själv oftast tror!!!!    

Redan klockan halv åtta tog jag och Julia dagens första promenad. Nienka som har mycket energi behöver få röra sig ganska mycket redan på morgonen. Hon kastar sig framåt och rusar åt alla håll.

Med oss följde även Svinto och för korta kattben blev det långt att gå, Julia bistod därför honom med att bära kortare sträckor.

Det är inte alltid så lätt att hålla koll på att alla är med och där de ska. Vi brukar gå efter åkerkanten och där finns en liten bäck som är inbjudande för en hund. Så även idag och nu hann jag inte hejda henne - plums!!!! Det var så djupt att hon fick simma.

Suget efter att få ta sig ett dopp till var stort, men nu hann jag före - stopp!!!
Räcker med ett morgondopp, speciellt när det är lite skit kvar på åkern att trampa i och i värsta fall rulla sig i på vägen hem.

När vi kom hem visade stegräknaren 2.2 km och nu vilar Svinto utslagen på sängen.