corneliasrum

Inlägg publicerade under kategorin LÅGENERGILAMPAN

Av Ann-Christin Tjernström - 7 mars 2011 07:49

I september 2009, började glödlamporna fasas ut från marknaden för att ersättas med bl a den ickemiljövänliga lågenergilampan som innehåller kvicksilver.

 

Väljer att lägga in olika information om lågenergilampan som många medborgare inte känner till här nedan och i andra inlägg.

 

 

BEMI - Bättre Elmiljö
BEMI - Better Electromagnetic Enviroment

"Lågenergilampan" - Nej Tack!

Publicerat i Ljusglimten 2/97f

Många elöverkänsliga har märkt att "lågenergi" lamporna är något som kan göra att man mår dåligt. En del kanske t.o.m försökt argumentera för att inte använda dessa på kontoret eller i hemmet. Svårt? Fått höra att "vi alla måste spara energi" eller att "det är för dyrt med glödlampor"? Nå, här får ni lite kött på benen vad gäller "lågenergilampans" dubbelbottnade fiasko.

Definition: "lågenergilampa" kallas de kompakta lysrör (ofta 2-4 stavar av lysrör som kan skruvas in i en vanlig glödlampssockel). De drivs med högfrekvens (typiskt 50-60KHz) med ett s.k HF-don.

  •  
    1. För det första bör man vara mycket kritisk till benämningen "lågenergilampan" eftersom ett vanligt lysrör är nästan dubbelt så effektivt! Du förlorar alltså energi jämfört med lysröret!
      • En 100W glödlampa ger 13,8 lumen/Watt (14% ljuseffektivitet jämfört med fullstort lysrör).
      • En 11W "lågenergilampa" ger 54,5 lumen/W (57% ljuseffektivitet jämfört med fullstort lysrör).
      • Ett 30W vanligt fullstort lysrör ger 95,8 lumen/W.
    2. Glödlampans effekt blir till ljus och värme (i form av infraröd strålning).
    3. I norden har vi ett klimat som kräver uppvärmning stora delar av året, i alla fall 9 månader per år. Detta värmebehov sammanfaller med belysningsbehovet, vintern är mörk och sommaren ljus. Detta till skillnad mot medelhavszonen, där även sommarnätterna är mörka. Vad detta innebär är att förlustenergin från belysningskällan INTE är en förlust, det är ju värme som vi behöver!
    4. Under den kalla och mörka tiden kan vi alltså inte spara energi genom att byta glödlampan mot en effektivare ljuskälla! Det enda som man åstadkommer är att flytta energiförbrukningen till uppvärmningen, har man direktverkande el blir elräkningen oförändrad, har man oljepanna flyttar man pengar från elräkningen till oljeräkningen! (Dessutom importeras oljan medan Sverige exporterar el).
    5. Men utomhus då? Där har vi ju inget uppvärmningsbehov? Nej, men "lågenergilampan" är specificerad för medelhavsklimatet, inte våra bistra vintrar! De flesta är gjorda för +7°C och det har vi stort sett endast under den ljusa årstiden. Understiger man den temperaturen har lampan svårt att starta, blinkar och lyser dåligt under lång tid innan den blivit varm nog för att fungera. Den drar då mer ström än specificerat!
    6. "Lågenergilampan" är som alla lysrör inte tänkt att tändas och släckas ofta, den specificerade energiåtgången gäller endast då lampan varit igång en längre tid. Man kan faktiskt tydligt se med blotta ögat att ljusintensiteten stiger långsamt de första fem minuterna. Att ersätta glödlampor i sällan använda utrymmen kan alltså vara en ren björntjänst. Att använda dessa i trapphus, toaletter eller i kombination med automatiska rörelsedetektorer är inte effektivt.
    7. Den specificerade livslängden gäller inte om lampan ständigt tänds och släcks, eller om temperaturen är för låg. De utlovade 8000 timmarna blir sällan mer än 2000 timmar i praktiken, något som en del vaksamma fastighetsförvaltare redan noterat.
    8. "Lågenergilampan" drivs med ett HF-don, något som ger högfrekvent störning på elnätet. Vårt elnät är inte byggt för att hantera detta. Dessa störningar kommer i högre grad än 50Hz att medföra förluster i distributionsnätet, en kostnad som elleverantören tvingas ta igen på ökat kilowattpris; notan får vi alla alltså dela på.
    9. Radiostörningskraven klaras med nöd och näppe av en "lågenergilampa", men vad händer i byggnad med hundratals sådana? Störningarna fortplantas dels via ledningarna men även luftburet, främst inom frekvensintervallet 50KHz-30MHz. Förutom risk för att störa annan teknisk utrustning tycks det störa människan, i alla fall de elöverkänsliga. (Dave Stetzer talar om smutsig el (Dirty electricity) som kraftigt stör människor. Vid en undersökning fann man att ca 50% av människorna var påverkade. www.stetzerelectric.com )
    10. Inuti alla lysrör genereras det ultraviolett ljus som sedan omvandlas till synligt ljus i det lysämnesskikt som finns på rörets insida. En liten mängd UV-ljus slipper genom. Lysrör skapar dessutom ett ljus som domineras av ett antal diskreta våglängder, medan dagsljus och även glödlampan har ett kontinuerligt spektrum. Även då ögat upplever lysröret som "vitt" uppger de flesta att både dagsljus och glödljus är behagligare.
    11. Arkitekter har "fått pippi" på att använda "lågenergilampor" i nybyggnationer... Hur kan det komma sig när spotlight liknande infällda armaturer ger klart sämre allmänbelysning än utbredda fullstora lysrör, dessutom till dubbla elkostnaden per lumen?
    12. Arbetslivsinstitutet har presenterat forskning som påstås visa att "elöverkänsliga är mer känsliga för ljusflimmer än friska frivilliga". Tyvärr drar en del, helt felaktigt, slutsatsen att det omvända gäller: att "ljusflimmer ger elöverkänslighet". Det är fel, forskningsresultaten ger inget underlag för en sådan slutsats. Tvärtom är det ju så att många elöverkänsliga faktiskt tycker att "lågenergilampan" är minst lika dålig som fullstora 50Hz lysrör, detta trots att "lågenergilampan" tack vare sitt HF-don inte har något lågfrekvent flimmer. Forskargruppen presenterar också siffror på någon procents ljusmodulation på HF drivna lysrör; tyvärr är det felaktigt och grundar sig på dålig mätteknik, en lågenergilampas ljusmodulation ligger på ungefär 30% vid 60KHz.
    13. Få elöverkänsliga har problem med glödlampor medan många klagar på just "lågenergilamporna", något man bör ta fasta på.
    14. "Lågenergilampan" är dyra i inköp och importeras, de innebär därmed en kostnad i handelsbalansen. Denna extra kostnad motiveras med lägre energikostnad, en tes som vi sett inte stämmer.
    15. "Lågenergilampan" är en miljöbov även på andra sätt, den innehåller som alla andra lysrör kvicksilver och bör därför hanteras som riskavfall. Dessutom är det så, till skillnad mot vanliga lysrör, att elektroniken som driver lysröret är inbyggd i lampan och därför också slängs! Elektroniken innehåller en mängd giftiga kemikalier och metaller. Rutiner för återvinning saknas, och för den delen, hur många slänger inte lampan i soporna utan att veta vad de innehåller?

Med andra ord, det GÅR INTE att spara energi eller tjäna pengar på "lågenergilampan". Ett strålande exempel på en dålig investering. Låt alltså sydeuropéerna behålla sina "lågenergilampor"!

Clas Tegenfeldt

Tänkvärt: Bara för att "alla andra" är idioter behöver inte jag vara det...


By clearly writing "The text is Copyright (c) 1997 by Clas Tegenfeldt" you may use it, spread it, or make citations from it. Do not make local copies on the web but please feel free to make links to this page.


Back to http://www.bemi.se

Last updated:11/14/2002 11:15:07


 

 

 

ANNONS

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ corneliasrum med Blogkeen
Följ corneliasrum med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se