corneliasrum

Alla inlägg under april 2011

Av Ann-Christin Tjernström - 30 april 2011 23:43

Nu hade jag förstås tänkt vänta med den här inlägget till i morrn, men det kändes som att skrivnervern killade till - så även youtubenerven, Lyssnade runt och kunde därför inte låta bli - minnena bara ramlade på.


Har tidigare nämnt att jag har spelat i blåsorkester/ungdomsorkester sedan jag var 10. Jag började på hösten i fyran och när det sedan blev vår blev det mer och mer tätt med spelningar utomhus. Premiären blev alltid vid 1-maj demonstrationerna. På den tiden bar vi kjol till de blå kavajerna och milda tider vad vi frös. Under kavajen bar vi även en polotröja i sliskigt material som sannerligen inte den var varm heller.


Vi samlades vid idrottsplatsen och sedan skulle vi marschera upp till Folkets Park. Sannolikt hade vi fått noterna till Internationalen och Arbetets Söner tisdagen innan. men då de var nya för mig och andra nybörjare blev det nästan omöjligt att både spela och läsa noter samtidigt. Speciellt för oss som spelade flöjt då notstället var fastspännt på den vänstra armen och att titta i noterna och samtidigt marschera i takt och i snygga led var nästan en utopi.


I alla fall så var notern anya och det var ett styvt jobb att försöka spela styckena. Under 1 maj alternerade vi med att spela Internationalen och Arbets Söner, och sedan kördes det mellanmarsch mellan låterna så att vi hann byta noter - om man nu kunde läsa dem förstås. En riktig kändis hade vi vid virveltrumman nämligen Dolph Lundgren då med förnamnet Hans. Han var en fena på trummor och många mil har jag/vi marscherat efter hans trumma.


Folkets Park ligger på en höjd över stan och den sista kurvan och sedan långbacken upp var påfrestande. Precis innan vi nådde fram till byggnaden skulle vi alltid spela Internationalen. Det var jobbigt att blåsa ett krävande blåsintrument samtidigt som att gå uppför och hålla kolla på andra, gå i takt och i snygga led. Känner nästan känslan i magen medan jag skriver.


Den här första ggn som jag tidigare nu har beskrivit, var speciell. Jag minns väldigt tydligt att när vi kom upp mitt framför entren kände jag att jag hade lärt mig Internationalen utantill - så många ggr hade vi spelat den under marschen upp till "Parken". Noter blev därefter överflödiga endast starttonen behövde kollas. När vi sedan kom upp ställdes sossarnas fanor tillsammans och många av dem stämde i med sång - ganska pampigt faktiskt!!!


När det gällde marscher lärde jag/vi dem oftast utantill då de spelades flitigt. Kanske jag kan dem än idag - sannolikt.


Snart är det 1 maj och i år skall jag inte spela och gå i täten. Borde väl egentligen demonstrera förstås, men då jag/vi kommit på lite kollisionskurs med S-politikerna i vår kommun känns det inte så trevligt att gå med dem.


Här kommer nu Internationalen och Arbetets Söner,



Av Ann-Christin Tjernström - 30 april 2011 23:20

Visst skall det väl ändå vara så att man skall frysa den här Valborgsmässokvällen - så ock idag. Faktiskt en del vårvinda friska.

Undrar just vilket väder det blir i morrn. Under mina år som spelande i ungdomsorkester var det ofta svinkallt på 1 maj, då vi gick i spetsen för demonstrationståget.

Att vi överhuvudtaget fick något ljud i de iskalla mässing- eller nysilverinstrumenten.


I morrn är det 1 maj, men vi slutar kvällen med "Vårvindar friska". Tycker att det är vackert med mansröster och har här valt Lunds studentkör.Tänk vad kul att få ihop till körer så här under studenttiden. Studenttiden, ja det var tider det.......



Av Ann-Christin Tjernström - 30 april 2011 23:09

Sannerligen har det väl varit en vinter med stort V. Kylan har rasat ned på -35, snön har rasat ned från himlen och slutligen har töväder gjort att snön har rasat från taken.

Nu är det de skälvande sista timmarna i april och jag väljer då att lägga in Vintern rasat. Har inte lyssnat på vårsånger annat än här den här dagen.


Här kommer den:


Av Ann-Christin Tjernström - 30 april 2011 22:18

Det har nu passerat åtta dar sedan jag hämtade Nienke. Döm om min förtvivlan när jag såg hur mager hon var, och sedan närjag märkte att hon drog som en värsta oxe i koppel och blev skvatt galen i bilen vid olika tillfällen.

Jag harfått låna en Easy-walk sele som drar åt vid överkantetn av frambenen om hon drar. Det gör att hon idag har gått cirka 2½ km utan att dra mer än några gånger. När jag ser att hon sätter nosen i backen och drar iväg - brukar jag stanna till lite tvärt så att hon drar åt av sig själv. En mycket fiffig grej och inte heller så hutlöst dyr, cirka 90 kronor för en hund i den här storleken.


Dagens korta biltur förflöt utan att hon blev hysteriskt galen när ngt rörde sig på vägkanten.


Idag har Nienke även mer bekantat sig med katterna. Förra fredagen hängde hon i kopplet bara hon såg en katt, skällde och bar sig skrämmande ut för en katt.

Idag har de varit ute tillsammans utan att Nienke har försökt sig på att jaga dem. även oom de ser inbjudande ut. Systrarna Signe och Lovisa hade ikväll en sorts stångningsorgie och då tillsammans med Nienke.



   


Jag är så glad att framstegen är så markanta, även om hon igår satte av efteranhund vars husseär rullstolsburen. Nieneke löper och hanhunden Morgan var mer än lovligt förtjust. Lovlig är dock inte Nienke då bade höfter och knän är defekta vit röntgen.


I går fick jag åter uppleva att Nieken kan stjäla. Jag var upptagen under en stund och under den tiden hade Nienke kunnat öppnat skafferidörren, hittat påsen med levergodisa och satt i sig en dal av innehållet.


Vid detta tillfälle lade jag upp mat som vanligt i hennes skål. Förstår nu att är vn vid att stjäla för att få det hon behöver. Bjöd henne sedvanlig middag, men den slopade hon igår. Är själv glad att hon inte kastar i sig även maten hon få ri skålen om han har varit på stöldturn: Det måtte väl betyda att hon nu vet att hon inte behöver vara hungrikg längre!!!


Sista kvällsturen följde Svinto med. De gick parallellt och verkade ha glädje av varandra. I förra veckan var katterna ytterst roliga att jaga och det var ett styvt jobb att hänga med i allt somrörde sig!!!


 


Av Ann-Christin Tjernström - 30 april 2011 22:07

Det förutsätter pension för att en person skall våga meddela omvärlden om hur verkligheten ser ut. I nedanstående youtubeklipp, får vi höra dennsionerade tjänstemannen på Arbetsförmedlingen, och hur han avslöjar hur det går till i maktens korridorer.


När man öppnar länken finns fler inslag som jag kan tänka mig är intressanta för allmänheten och däribland är du.

Helt otroligt att tjänstemän kan få sådana munkavlar. Svårt att föreställa sig sådant i en demokrati - fast egentligen har jag tidigare sett korruption och är inte förvånad!


http://www.youtube.com/watch?v=CXoGakE20-4&feature=player_embedded

Av Ann-Christin Tjernström - 30 april 2011 21:54

Hösten 2009 startade jag oc Åsa "smörupproret" i Kramfors. Vi krävde att Bregott och helmjölk skulle serveras i föskola/skola. Sedan dess har det runnit myckt vatten under broarna.


Det senaste som händer nu är att man från myndigheters håll skall ta beslut om vad som skall serveras i förskola/skola och våra egna åsikter och erfarenheter blir därmed ointressanta. Det som i så fall blir intresst är att vi skall betala maten vi skattsedeln och ändå inte har rätt att påverka - helt sjukt!!! Bengt Ingerstam vid konsumentföreningen Sveriges konsumenter i samverkan jobbar som vanligt idogt med frågan läs här nedan inslg i hans blogg och slut upp - då det gäller våra barns framtid och därmed även vår egen.  Mer finns att läsa på www.konsumentsamverkan.se




http://bengtingerstam.wordpress.com/2011/03/30/upp-till-kamp-for-den-goda-framtida-skolmaten/



http://www.konsument-forum.se/hundralapp.htm


Av Ann-Christin Tjernström - 28 april 2011 16:56

Nu har jag haft Nienke under sex dygn. Man ser inte längre revbenen så väl och hon slänger inte i sig maten som en utsvulten längre.

 

Då jag kom i kontakt med den fodervärd där hon har bott under cirka 1½ år - fick jag bekräftat att hunden har en god grundutbildning. Den första kursen som sedan skall leda till ledarhundsutbildning. Det förklarar varför hon i vissa lägen är så otroligt följsam och fungerar så väl.


Hon är säker på inkallning och fungerar hur bra som helst när hon är lös. Hon håller koll på var jag är och kommer snabbt om jag försvinner ur synhåll.


Hon är full av energi men har lugnat sig väsentligt. Nu springer hon före mig på åkern och tar några kortare turer i varder riktning till skillnad från den första dygnen då hon kastade sig handlöst mellan skog åker om mig.

Hon fungerar också otroligt bra inomhus och jag har lämnat henne under någon timme utan att det har hänt något. T o m katterna har hon nu förstått att de skall vara.


På den här bron brukar vi stanna till och sola oss! Nienke springer omkring till dess hon är trött och sedan sätter hon sig bredvid mig i solen. I förrgår kastade hon sig iväg handlöst då en hund skällde 4-500 meter bort. Jag lyckades kalla in henne två gånger, men var ytterst överraskad av hennes beteende.


I bilen beter hon sig oförståeligt. Vid vissa tillfällen bryr hon sig inte alls om vad som rör sig på vägkanten och hon bryr sig aldrig ens om att det går någon mot bilen eller utanför. Däremot blir hon helt hispig och fullständigt okontaktbar om det går en hund som hon ser. Det går inte att bryta henne och hon skäller och morrar som en galen, och ögonen står nästan ut på henne.


Även när hon har koppel blir hon helt okontaktbar. Hon sätter nosen i backen och drar det hon kan och det går inte heller då att få kontakt. Efter två korta stunder på okänd plats värker mina armar och min rygg. I och med att hunden drar till så sliter det på fibromuskler och leder. Helt obegripligt beteende då hon var så duktig som ett ledarhundsämne. Förstår inte riktigt hur min kropp skall klara av att ha henne i koppel när hon rusar iväg som hon gör utan att det går att få någon kontakt med henne, endast för ett par sekunder - sedan är hon igång med nosen i backen igen.


Åh, vad jag skulle vilja veta vad som har hänt henne, fast egentligen inte. Hur kan en sådan fin hund bli så förstörd efter enbart några månader hos en familj? Hunden som var ett klockrent ledarhundsämne, men vars armbågar och höfter var defekta.


Vet i dagsläget inte hur min kropp skall orka med Nienke. Hennes erfarenheter är en gåta och jag skulle så gärna vilja hjälpa henne till ett bra liv!!!!!




Av Ann-Christin Tjernström - 27 april 2011 10:41

"Dela med dig av dina erfarenheter.

Det är ett sätt att bli odödlig på."

                                                 Dalai Lama

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20 21 22
23
24
25 26 27 28
29
30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards