corneliasrum

Alla inlägg under april 2013

Av Ann-Christin Tjernström - 27 april 2013 13:19

Det drar ut på tiden. I början av kuren höll jag mej endast strikt till fotbaden, kroppslociton och salva.
Jag ville inte blanda in något av det jag har använt sedan tidigare.


Efter hand var jag ändå tvungen att fortsätta med de preparat som jag annars i det närmaste kontinuerlig tar.
Detta för att bl a stödja upp lever och njurar.....att försöka få bukt med min försurning som är enträgen även den.
Ett nära samband med kvicksilverförgiftning.


Fotbaden har blivit kortare och kortare, då efterraktionerna har blivet mer och mer markanta.
Jag har också misstänkt att mycket av min rening går via huden, sannolikt pga för låg leverfunktion. Då detta sker på natten, har det varit påfrestande.


Under många år har jag av vänner och bekanta, blivit rådd att göra en leverrensning.
Jag har dock varit rädd för att det skall lossna stenar som fastnar i gallgången, men nu har jag insett att det är fullt omöjligt då epsomsalt eller bittersalt vidgar gallgången, och även oljan gör sitt för att underlätta vägen ut ur kroppen.
I ett tidigare inlägg har jag publicerat Hulda Clarks metod och där man man även se olika youtubeklipp som handlar om leverresning.


Med barn och husdjur hemma har det varit svårt att pricka in det tider som man skall följa.
Klar med intag av oljan....samt sängläge vid 22, emellanåt omöjligt med tonåringar i huset.


Att dessutom tillgå husets enda toalett under många morgontimmar kan också vara svårt.Och med  en hund som ständigt krävde tid morgon och kväll, kändes det helt omöjligt.
Nu dog så min hund och valpen hämtas först i nästa vecka......jag fick en helg där ingen behövde kliva upp på morgonen samtidigt som jag.


Jag har i veckan förberett mej mentalt. Handlat hem det jag behövde samt spolat tarmen med vattenlavemang tre kvällar i rad, innan det var dax att inta det laxerande epsomsaltet eller bittersaltet. Det har jag gjort för att slippa jobbiga magknip!


Igår åt jag så mn sista måltid vid 13.30 tiden. Jag drack också en massa vatten för att slippa bli törstig. Dessförinnan hade jag även varit för en zonterapibehandling.
Jag fick en trött eftermiddag och satt fåtöljen med min virkning, sker nästan meditativt, och lyssnade på en talbok.


Klockan 18 var det så dags för första "saltdrinken" den följdes sedan av nästa klockan 20.
Efter andra drinken började det att röra på sej i tarmen. Sedan höll det på till dess jag gick till sängs.


21.45 gjorde jag klar oljedrinken och valde 3 citroner istället för citron -grapefrukt. Mår illa av grape.
Smakade faktiskt bättre än förväntat....jag hade verkligen gruvat mej för den. drack den vi sängen
Gick så till sängs vid 22-tiden.


Jag somnade efter en stund, men vaknade till 1.55 av att kroppen släppte ifrån sej massor av vätska. Nästa anfall kom 2.15 - alltså under galltiden på natten. Jag var sedan även vaken medan levern var som mest aktiv.
Visst kändes det att det spände i magen, men ingen som helst smärta, vilket jag hade varit rädd för!


Somnade till en stund och låg sedan och väntade till 6.30....då det kändes dax att röra på mej. Hade legat på min högra sida hela datten....duktig på att följa instruktionerna!


Jag hade inte tänkt ta vara på stenarna, men fann en gammal sil och bestämde mej för att försöka fånga upp dem.


Första fynden gjordes innan "saltdrinken" vid 7-tiden. Sedan har de kommit ut i gott sällskap med en gula gallan. En del var så små att de följde vattnet ut då jag spolade dem i silen. de var så små att det tog sej genom silens maskor.


Klockan 9.00, var sista "saltdrinkenn"!  Urrrrk!!!!


Stenarna fortsatte att komma ungefär fram till klockan 10.00, därefter endast galla.


I instruktioner som jag har följt står att man kan göra om kuren efter endast några veckor....ja, vem vet?
I så fall tänker jag följa de gängse råden om i vilken ordning man skall göra de olika rensningarna:


1 Tarmrensning

2 Parasitrensning

3 Njurrensning

4 Leverrenning


Jag skulle vilja ha tips på en bra njurrensningsmetod?


Jag känner mej lite darrig och matt. Lite som att ha fått en släng av magsjuka.
Är dock väldigt glad vöer att ha kommit till skott och för de resultat som nu visar sej.
Såå skönt att så snabbt kunna se ett resultat, och vem kan blunda för de här stenarna?
Tog en tsk svenskdroppar i lite vatten, känns lite bättre.


Fotat har jag också gjort!
De största på bilden som har zoomats in är cirka 1½ cm långa. Ungefär som ett russin. I övrigt är stenarna mellan 2 mm och 7-8 mm. Det är mindre lätt att hålla reda på det som kommer fram, men den gamla hushållssilen, ej durkslag,men  fungerade relativt bra för att fånga upp de här klumparna.


Publicerar här nedan de stenar som jag har lyckats fånga upp och spolat av.


Igår var det första ggn som jag avstod ett fotbad. Så även idag. Vågar inte fler reaktioner, och känner mej trött och lite darrig. Min kropp orkar sannolikt inte mer idag!


Att så enkelt och smärtfritt bli av men en sådan potent fara för gallsten i en framtid, hade jag inte hoppats på.
Cirka ett dygns obehag av mindre art......och sedan knappt en decileter stenar att visa upp. Skulle jag ha kunnat fånga upp alla....hade det sannolikt varit fler än cirka en deciliter.


Om du är relativt frisk, rekommenderar jag den här kuren till dej.Något som alla borde göra regelbundet för att slippa kroniska och bevärliga sjukdomstillstånd. Se mer och läs mer på länken sedan tidigare i veckan.


Tack för ditt besök   Jag har tidigare publicerat bilder på mina fötter som kan uppfattas som skulle kunna uppfattas som äckliga. Nu publicerar jag bilder på mina gallstenar som kan var orsak till att mitt tillfrisknande drar ut på tiden. Det finns inga gränser för vag jag publiceras skulla vissa kunna tycka. Menhur skall ni få bevis om jag låter bli att publicera bilder på fynden. De fynd som sannolikt skulle kunna fylla ett decilitermått om jag hade lyckats få med dem alla. De ligger på ett A4-papper.


Vi ses igen! Trevig helg till dej!   



   




Av Ann-Christin Tjernström - 24 april 2013 10:57

Tresiffrigt är nu det antal dar och de antal bad som jag har gjort med Zervitalkuren.
För nya läsare läsa mera på: www.zervital.se och här på min blogg under kategorin med samma namn.

Det känns märkligt att jag har hållit på så länge, och att jag har stått ut????
Jag har väl egentligen inget val och skulle inte våga sluta!

För er  som har följt mej, ser ni att jag har dragit ner markant på tiden i fotbaden. Reaktionerna börjar bli så markanta.....jag vågar därför inte. Fem minuter som längst nu....trots denna korta tid får jag värmesanfall direkt i badet och flera ggr därefter.
 
I tidigare inlägg har jag meddelat att jag misstänker att huden nu får göra det tyngsta jobbet med avgifning, då jag har enorma nattsvettningar på morgonsidan, den tid  då levern är som mest aktiv. Det gör att sömnen blir störd.
Detta trots att jag stödjer upp levern med Mariatistel.
Jag fortsätter också med Heparsulf Multiplex som skall kunna vara verksamt mot ringormsangreppen p fötterna, som verkar har kommit för att stanna.

För att nu hjälpa levern, har jag tagit ett beslut som jag håller på att mentalt förbereda mej för....... en leverrensning i enlighet med Dr Hulda Clarks modell.
I gårdagens inlägg finns utförlig information samt en  hel del youtubeklipp som känns uttömmande och informativa, åtminstone de jag har tittat på.
Jag har för en gångs skull tiden....då kuren förutsätter att man kan följa de tidpunkte rsom föreslås.

För drygt en vecka sedan dog min hund Nienka, hon som behövde så mycket av min tid och engagemang.
Det var en svår chock att återfinna henne död i bildens bagage, där hon låg och väntade på att vi skulle åka ut för en utflykt. Hon behövde massor av motion och tog mssor av min tid, så även morgnar och kvällar.
Turenra kring hennes bortgång gör att det här inlägget kommer senare än vad jag hade planerat.
I nästa vecka skall jag hämta hem en ny liten familjemedlem och inser att hon kommer att strunta i om jag gör leverrensning eller ej, därför passar jag på just nu.

Jag har stor stöttning från en man på trakten, och han gav mej idag tågordning för hur man skall genomföra de olika rensningarna av systemet.

1 Tarmrensning
2 Parasitrensning

3 Njurrensning

4 Leverrensning

Nu hinner jag förstås inte med den  här turordningen, men då jag har rensat under kuren, med citron/vitlöksblandningen och kontinuerligt intagit psylliumflrsökal så tror jag att det kan fungera i alla fall.
Der var under citron-/vitlökskuren som jag gick ner från början.
Jag tror därför att jag förlorade en del plack just då.

Ibland tror jag att min kropp börjar bli mättad av de starka baden och salvorna. Det svider p åfötterna ganska länge efter fotbaden, vilket det inte gjorde tidigare.
Jag tillverkade därför en salva själv i förra veckan. Bara genom att värma olivolja(vattenbad), smälta ner biwax och i det några droppar Tea-tree- olja. Den fungerar också någorlunda om jag får klåda.

Jag kan ibland misstänka att kuren har blivit lite långdragen för mitt vidkommande, pga att jag äter en del frukt.
Då jag är vegetarian sedan väldigt många år, och är känslig för en del av det jag äter, har jag alltid ätit massor av frukt. Tycker även att jag oftast mår bra av den, ibland bättre än av grönsaker.
Nu innehåller ju frukten en hel del kolhydrater, vilket göder svampar.
Utan frukt skulle jag tro att jag omöjlignen hde orkat fortsätta så här länge. Känns som att valet till nåt annat saknas.

Igår läste jag i Sanna Ehdins bok: "Finn din energikod", en fortsättning på hennes bok "Den självläkande människan, där skriver hon bl a om kuren som Bitten Jonsson har lanserat, den "Gröna kuren" där man i huvudsak äter gröna grönsaker. Sitter lite trångt just nu, men kan skriva om den vid tilfällle. Kuren skall endast ta några veckor.
Kanske att kombinera med den här Zervitalkuren.

Våren har äntligen kommit till Norrland och utomhusfix i min trädgård pockar på. Myxket tomt men inget småfix med rabatter och sådant, däremot gör skogstomt och närhet till åkrar och ängar en förutsättning för vegetationen att ta över. Dax att göra ett krampaktigt försök att förhindra det!

Tack för ditt besök, fortsättning följer, som så många gånger förr.......mtt 43:je Zervitalinlägg!   




Av Ann-Christin Tjernström - 23 april 2013 13:37

Jag har vid flera tillfällen under de senaste åren, köpt hem ingredienser för att kunna göra en leverrensning.
Jag tänker mej då den som Dr hulda Clarks har komponerat.
Det som behövs är olivolja, grapefrukt, citoron och magnesiumsulfat/epsomsalt.


Jag har bangat ur ...fast egentligen handlar det nog mer om att få det att fungera tillsammans med dem jag lever tillsammans med. Det gäller att kunna ta de olika "drinkarna" på rätt tidpunkt och sedan kunna gå och lägga sej direkt klockan 22.00, för att sedan ligga stilla hela natten. Ta en sista drink och sedan låta stenarna få visa sej


Jag har ju hållit på med Zervitalkuren under ett antal månader. Jag inser att det inte räcker med att stärka upp levern med mariatistel, för att utrensningen skall fungera som den bör....jag får nog ta tjuren vid hornen och rensa nu även jag!


Jag har hittat en del komplett information i den här länken:


http://www.halsosidorna.se/Leverrening.htm#.UW7kPLJA45E.facebook


Där finns utförlig info om hur man skall gå till väga osv. Där finns också youtubeklipp som är ytterst intressanta.


Jag klistrar in infot här som kommer från Hälsosidorna, och sedan är det endast att läsa och att sedan botanisera bland klippen som kommer efterhand.
Efter den långa videon känner jag mej alltmer motivierad: För vem vill gå omkring med stenar i levern som innehåller gifter, parasiter osv. Cirka 6 ggr kan det ta innan levern är ren....i vissa fall det dubbla.


Ja, nu skall eländet städas ut känns det som......häng med du också.....jag förbereder mej själv mentalt just nu.   



Levern har en viktig reningsfunktion genom att rena kroppen från toxiner!


Levern har många funktioner: bl.a renar den blodet från gifter som skapats i eller kommit in i kroppen. Levern lagra proteiner, mineraler ochvitaminer -alla de fettlösliga vitaminerna A, D,E och K samt  B12, därtill järn.

 

Levern bryter ner kolhydraten fruktos till glukos och lagra glukos som glykogen. Levern frisätter även energi (glykogen) - seenergibehov. Levern aktiverar och avaktivera hormoner, och tillverka lymfa.




Levern producera även galla som behövs för nedbrytningen av fett samt borttransport utav olikatoxiner till tarmarna mm. Levern tillverkar 1 - 1.5 liter galla per dag.


Levern ligger på höger sida nedanför revbenen. När du äter fett eller proteiner så stimuleras leverns gallblåsa efter ca 20 minuter till att först dra ihop sig och sen utsöndra galla till hjälp för näringsupptaget. Gallan förs då ner genom gallgången till tarmarna. Leverns funktion kan vara så nedsatt att bara ca 40 % av dess kapacitet används, därför kan det vara bra att rensa levern emellanåt från toxiner och gallstenar och hjälpa levern att vitalisera sig.


Symptom vid behov av rening av levern

Tecken på problem med levern kan vara:

  • Kramper och smärta i levertakten (upptill till höger i buken)
  • Matsmältningsproblem
  • Förstoppning
  • Illamående
  • Övervikt
  • Allergier
  • Smärta i skuldror/överarmar
  • Ljus avföring (gallan är blockerad av gallstenar)
  • Mörk urin
  • Gula ögon
  • Dålig andedräkt
  • Vit eller gul beläggning på tungan
  • Hudproblem
  • Att du inte tål fet mat, äpple, päron, paprika eller gurka, kan orsaka gallstensattacker.
  • Svullet högerknä, eller ont i högerknät kan vara kopplat till leverproblem
  • M.f

Orsaker till problem med levern

Felaktig kost är den största boven vid problem med levern. För mycket stekt mat och för mycket av de mättade och härdade fetterna anses inte vara bra, se fett. För mycket animalisk föda, för lite avfrukt och grönsaker lika så. För mycket kolhydrater i förhållande till fett och proteiner, särskiltsnabba kolhydrater. Detta tillsammans med de toxiner som successivt samlas i kroppen medför att levern behöver en storstädning med jämna mellanrum.



Fettlever är ett tillstånd som är ganska vanligt och som kan uppstå vid en kraftigt överbelastad och förorenad lever. Stort intag av alkohol samt mycket intag av snabba kolhydrater kan ge fettlever och även skada levern, vilket ökar risken för inflammation i levern (alkoholhepatit). Inflammationerna kan i sin tur leda till leversvikt och skrumplever (cirrhos), skrumplever ökar i sin tur risken för levercancer. Risken för fett- och skrumplever ökar vid diabetes och övervikt, vid BMI över 25 enligt vissa studier.


Tips!
Om du har problem med levern kan detta ibland kännas av i samband med att du intar alkohol. Även rökning förorenar levern.


Även övervikt, diabetes och insulinresistens kan ge fettlever. Ungefär var fjärde svensk lider av fettlever. Fettlever kan ibland kännas under högra revbenet, men ibland känns inget alls.


Du kan även vara drabbad av dålig genomströmning av gallan, och vara full av gallstenar som behövs avlägsnas. Gallstensbesvär uppstår när gallstenarna fastnar i gallgången. Det är vanligare hos kvinnor än män, och mer frekvent hos gravida kvinnor eller kvinnor som lider av kraftig övervikt.


Ett gallstensanfall kan pågå från 15 minuter till upp mot sex timmar. Smärtan kan kännas från nedre högra revbenet ut i ryggen på högra sidan.


Notera:
Du kan tror att du lider av magsår när det egentligen kanske är levern som spökar.


Det finns en koppling mellan brist på D-vitamin och problem med levern och tarmarna, var därför uppmärksam om problemen oftare uppstår på vinterhalvåret. Kosttillskott av D-vitamin är att föredra på vintern.


Obalans och ömhet i levern kan även ha stress som upphov, notera i så fall när du känner obehag i levern. Lär dig stressa av med hjälp av meditation samt lär dig djupandas enda ner i diafragman, seandningsövningar.


Motion är viktigt för att hålla levern i trim, se fysisk träning. 


Varför rena levern

Att rena levern är viktigt för att få bukt med matsmältningsproblem av olika slag. Därtill för att rena levern från toxiner och eventuella gallstenar. Leverrening är ett skonsamt sätt att avlägsna överskott på gallstenar. Galla skapas i levern när man äter fett. Galla behövs för att kunna emulgera fettet i tarmen. Äter du för lite och felaktigt fett i maten tillsammans med för mycket kolhydrater, särskilt snabba kolhydrater så anses detta kunna vara en av anledningar till att ett överkott av gallstenar skapas, något som sker när genomströmningen av galla är dålig.



Gallblåsan behöver fett för att kunna tömma sig.



Dålig genomströmningen av gallan genom gallblåsan medför även så att eventuella gallstenar inte naturlig rensas ut. Gallstenarna hindrar i sin tur bildandet av ny galla som behövs för att bryta ner fett, det hela blir till en ond cirkel. Om man får för mycket gallstenarna så bidrar dessa därför till att produktionen av galla kan minska. Gallstenar kan även vara en grogrund för toxiner och parasiter av olika slag. Vissa gallstenar kan även växa och bli större för var år som går. Snabba kolhydrater påverkar bl.a produktionen av hormonet insulin som i sin tur stimulerar produktion av merkolesterol. De flesta gallstenarna är uppbyggda av kolesterol har det visat sig. 


Notera:
För mycket alkohol i samband med fett anses också kunna vara grunden för gallstenar.



Gallstenar bildas bl.a av en allt för fettfattig och kolhydratrik kost.



Vid stor överbelastning av toxiner så kan levern skadas och leverceller dör, som tur är har levern en stor förmåga att återskapa sig själv. Därför är leverrening positivt gärna i samband med andra reningsformer som fasta och tarmrening mf. som även visat sig bra för levern eftersom de stimulerar kroppen till att avlägsnas från toxiner. Om levern är överbelastad av toxiner så orkar inte levern med att rena sig själv, utan toxinerna skickas iväg tillbaka till blodomloppet igen. Toxinerna hamnar då i njuren (se njurrening), lungorna, huden och lymfan (se lymfrening), samt tarmarna (setarmrening).


Bra för

Leverrening och borttagande av gallstenar anses kunna medföra:

  • Minskad risk för gallstensattacker, du tål fet mat bättre 
  • Ökar leverns reningsförmåga, av gifter, toxiner 
  • Bättre matsmältning 
  • Skapa överskottsenergi, du blir piggare
  • Sänkta kolesterolvärden, se kolesterol
  • Bättre hud
  • Förbättring av allergier
  • Ta bort värk, smärtor och stelhet i skuldror, armar mf. 

Den första leverreningen du genomför kan innehålla ett tiotal till upp mot hundra gallstenar. Att rena levern från gallstenar ett antal gånger är därför att föredra för att bli helt ren. Eftersom gallstenar även kan återkomma så är det bra att göra leverrening varje år. Du bestämmer själv behovet då det är individuellt hur många gallstenar som kommer ut och flest gallstenarna brukar komma ut vid de första reningarna för att sen avta.



Leverrening för att föra ut gallstenar 

innebär att du intar en fettfri kost i inledningsfasen

för att sen på reningsdagen ge levern en fettchock med olivolja.




Reningsprogram för Levern

Att rena levern från gallstenar är en reningsmetod som främst används inom alternativ hälsa. Att rena levern från gallstenar har visat sig vara mycket viktigt för att kunna förbättra matsmältningen och har en stor förmåga att avlägsna skadliga toxiner. Det finns mängder av personer som genomgått denna reningsform med lyckat resultat. 


Om du vet dig ha problem med levern, exempelvis gallbesvär eller gallblåseinflammation så bör du rådfråga din läkare. Det samma gäller om du har hjärtproblem, har gulsot eller har fysiska komplikationer/sjukdomar. Gravida bör även undvika leverrening.



Gallstenarna du får ut vid en rening kan vara gröna, svarta, rödvita, bruna och variera från några millimeter till några centimeter. Parasiter kan även finnas i levern varför en del förespråkar att man gör en parasitrening innan man gör sin leverrening, då även parasiter funnits inkapslade i gallstenar. Är gallstenarna hårda tros detta kunna bero på att de innehåller kalcium som gjort att gallans PH-värde blivigt surt istället för det normala basiskt. Kan bero på att kroppen har underskott på naturligt natrium och att natrium tagits från gallan som kompensation i övriga kroppen.


Obs!

Leverrening kan innebära stor påfrestning även på njurarna, därför kan det vara bra att utföra ennjurrening före leverreningen.



En kur med olivolja och citron är bra både för levern, tarmarna och njurarna!



Vid rening av levern på gallstenar bör du med fördel ett par dar innan reningen börja inta kost som innehåller mindre fett och proteiner vilket har som följd att gallan understimuleras. På själva reningsdan intar du sen ren olivolja för att stimulera en kraftig galltillströmningen och skapa tryck, och som i sin tur hjälper till att föra ut gallstenarna. Till sin hjälp använder du även med fördel epsomsalt (magnesiumsulfat, även benämnt bittersalt) som hjälper till att utvidga gallgångarna och förbättra processen ytterligare. Epsomsaltet är även laxerande.


Exempel på reningsprogram för levern:


1. Rena levern från gallstenar med citron/grapefrukt, olivolja och epsomsalt (Olivoljekuren) 

För att genomgå leverreningen behövs kallpressad olivolja, citron och grapefrukt samtepsomsalt (magnesiumsulfat, engelskt salt, bittersalt). Du genomför själva reningen lämpligen lördag till söndag morgon.


Om kuren lyckas och du har gallstenar i levern kommer dessa börja komma ut på söndagen genom avföringen. Du kan behöva gå på toaletten redan innan sista glaset av epsomblandningen (redan under natten, morgonen eller lördag kväll). Gör det i så fall, då epsomsaltet är laxerande och skapar diarrée . Hundratals av olika storlekar och gallstenar med olika färger kan komma ut med avföringen under söndagen efter man gjort olivoljekuren.

Förberedelser

Några dar innan du ska genomföra leverreningen kan du med fördel inta kost som innehåller mindre fett och protein än brukligt. Inta gärna 1 liter äppeljuice varje dag, något som underlättar att lösa upp gallstenarna så de lättare kan föras ut sen (undvik dock äppeljuicen om du har större problem med gallan). Försök planera reningen så den kan ske över helgen. Dvs. börja förberedelserna med bättre kost i början av veckan, och genomför själva leverreningen på lördagen. 








Av Ann-Christin Tjernström - 22 april 2013 21:35

Idag har jag försökt mej på nåt nytt - nämligen skallror som jag har sytt i fleecetyg.
Jag hade en ungefärlig förlaga i en liten grön som jag köpte på en marknad då jag var gravid.
Den har sedan varit leksak till såväl hundar som katter.

Jag ritade av modellen och skred sedan till verket.
Att sy i fleecetyg som är mjukt är en mindre enkel sysselsättning. Fleecetyget fastnade under pressarfoten och tråden tjorvade sej minst 20 ggr, om det nu räcker?

Värst ar det sedan att sy en söm runt om hela kroppen, lämnade huvudet.

Jag har sytt en vanlig raksöm samt zick-zackat ihop tyget på insidan.Jag lät den vara öppen lägst ner, detta för ats stoppa in bjällran nerifrån och få två maskinsömmar runt huvudet där bjrällran ligger inbäddad i stoppning.

Därefter var det sömmen runt själva kroppen. Jag tog pressarfoten som man har då man syr fast dragkedjor för att den inte skulle glida av så lätt. Krypväxer och symaskinen iställd på att stanna med nålen nere, gjorde det nästan möjligt. Trots detta blev sömmen lite krokig emellanåt - skitsvårt! Fllecetyg äer verkligen glidit att sy i.

Ögonen gjorde jag genom att först virka 2 lm och sedan 6 fm i den första av maskorna.. En smygmaska för att dra ihop och sedan två garnstygn i ljust garn för att få fram blicken på figuren. Munnen broderas med garn.

Sju små skallror fick jag till idag. "Spermiefabrik" eller "grodyngelsfabrik"?
Nu hoppas jag att det finns någon bebis som fastnar för en sån här skallra och har föräldrar som att den får en fleeceskallra. I annat fall blir det sannolikt en riktig "spermiebank" hemma hos mej!   

 



Av Ann-Christin Tjernström - 21 april 2013 08:31

Igår åkte vi så får att få möta den eventuella nya familjemedlemmen. Den enda ljusa valpen/tiken i kullen. Den färg på labrador som jag alltid har önskat.



Kennel Tale ligger i Njuranda, söder om Sundsvall och drivas av paret Monica och Anders Hallgren.
Läs mer om dem och kenneln på: www.kenneltale.se<br />Deras valpar är uppkallade efter sagor/tales, alltså figurerna i sagorna.


Tiken Thea hade fått åtta valpar varav två var ljusa och nu var två valpar otingade; en svart hane och en ljus tik:
Redan vid första kontakten med Anders kändes det bra, men att träffa uppfödaren är ju alltid en nödvändighet. Det skall även känns rätt för uppfödaren att sälja en valp till en ny ägare.
Det kändes alltså bra från första stund. 
I förra inlägget har jag skrivit mera ingående om hur veckan har varit efter förlusten av Nienka, 


Nu börjar jag ett nytt hundkapitel, men en ny liten familjemedlem, så bedårande och helt oemotståndlig.
Det kanske blir en Amber. Namnet smakas på och skall förstås passa den lilla individen,för en riktigt liten individ är den här lilla hundflickan.


Monica och Anders bor i natursköna Bergafjärden söder om Sundsvall. Ett sommarstugeområde vid den polulära campingen och havsttranden.
Kameran var förstås med och vyerna från deras veranda och på vägen därifrån var nästan lika betagande som den lilla söta valpflickan.


Det känns helt underbart att valpen har fått födas i en sådan naturskön miljö. Bergafjärden, påminner lite i sin storlek om Kungsgårdsviken nära mitt eget hem, där jag tillbringar massor av tid sommar som vinter, fast på lite olika sätt. 


Jag behöver väl inte skriva/säga så mycket. Bilderna på den storslagna utsikten och den bedårande valpen talar sitt tydliga språk. 
Jag känner att jag knappt kan bärga mej till dess jag får hämta hem henne.....den 1 maj. Jag kommer nog att räkna dagarna. 
Att få en valp blir inte så stor omställning. Nienka fick ju passas och hållas borta från vissa rum, vilket gör att avgräsnningar och annan utrustning redan finns. Ett sött litet "hundflick"- halsband med "blingbling" - fåningt va?
och en litet retriverkoppel är införskaffat. Det enda som behövs är den ny liten ombonad korg och det foder som hon skall äta.


Behöver jag säga att det känns bra? 


Livet er oss många prövningar och svängningar....nu svänger det åt rätt håll känns det som.....?


Tycker du att den lilla valpen ser ut som en "Amber"? Namn med I i kan kännas lite vasst, men med vokalen A, mera mjukt och en annan frekvens?


Här kommer så bilder från vackra Bergafjärden och från den bedårande lilla hundflickan som kanske får namnet "Amber"?   


           
Vackert, eller hur?
Bilden från stugorna längs stranden visar den stuga där Kennel Tale finns:


     
Hela kullen i sitt valprum.
               
Kärlek vid första ögonkast......omöjlig att motstå.
Snart är hon min.....vågar knappt tro att det är sant!  
Tack!   

Av Ann-Christin Tjernström - 21 april 2013 07:10

Ja, det har nu passerat en vecka sedan jag så oväntat och skoningslöst fann min hund död i bilens skuff.
Hon var ju helt frisk och opåverkad en kort stund innan, och vi höll på att packa bilen för att åka och hämta en pulka som vi skulle testa. Jag hade packad för en dag utomhus, en dag som jag insåg skulle kunna bli den sista som vi skulle kunna åka skidor och det kändes lite stressande så snön så snabbt nu skulle försvinna. Vi hade lite bråttom iväg. Väntade bara på besked att de vi skulle hämta pulkan hos hade vaknat.

Den här veckan har verkligen var "overklig". Jag har sett och förnimt Nienka gång efter annan. Jag har haft svårt för att kunna somna in på kvällarna och legat vaken många timmar. Jag som nu har lärt mej en andningsteknik som gör att jag bara gör några djupa andetag så kommer sömnen till mej.
Nu har den tekniken varit helt lönlös. Så snart jag har kommit i förändrat medvetandetillstånd så har Nienka kommit till  mej. 
Redan första kvällen bad jag att hon skulle lämna mej och gå vidare. Sedan har jag upprepat det nästan varje dag.

Jag har bett om hjälp för att hon skall gå vidare. Hennes ansvar för mej är över och hon skall förena sej med de själar där hon nu skall vara. Mina försök verkar ha varit lönlösa även de.

En nära vän till mej, har flera gånger under Nienkas liv, fått kontakt med henne och sedan berättat för mej vad hon vill förmedla. Det har bara kommit till henne....utan att jag har bett henne om hjälp.

Jag ringde min vän redan samma dag som Nienka hade somnat in. Jag agerade så pratiskt första dagen, mest också för att de som hade känt och umgåtts med min hund, bl a flera djurägare, nu skulle veta att deras hundar stod utan en nära lekkamrat. Sedan kom chocken och jag har varit mer än trött......

I fredags pratade jag åter med min väninna. Hon fick genast kontakt med Nienka och berättade att hon var lika chockad som jag:
Vi var ju på väg ut för ett äventyr och så brast hennes hjärta och hon bara dör.
I fredags hade hon fortfarande inte förstått att hon är död och fortsätter därför sin gärning med att vaka över mej.
Min väninna kände det också som att hon så kommer att fortsätta fram till dess att det kommer en annan hund och tar hennes plats.

Det är så många märkliga  händelser kring Nienkas död och även min förra hund, Indras död:
Nienka kom så plötsligt och oväntat bara några dar efter Indras död. Hon var i ytterst dåligt skick pga av ägarnas sätt att hantera henne, och hennes miserabla liv gjorde att hon nästan var beredd att ge upp:
Så dog min Indra och jag fick plats med en ny hund i mitt liv. Jag kände mej då mindre mogen för en valp och sökte efter en omplacering - och det fick jag.
Jag sa till dem jag pratade med att; "jag vill inte ha en krävande hund". En krävande hund var det jag fick!
Den mest krävande och trasiga som jag kunde få. Den som behövde odelad uppmärksamhet nästan dygnet runt och som kunde få det då jag är hemmavid.
Jag har även genom Niekna, fått lära mej att Attraktionslagen finns. Du får det du ber om. Universum förstår dock inte negationer, och mitt mantra dagarna efter Indras död var alltså: "Jag vill han en krävande hund", och så fick jag en. Jag har därmed lärt mej att vara mera försiktig med det jag uttalar. Universum verkar höra min bön?

Nienka och jag fick två mycket intensiva år tillsammans, och nu på slutat var hon i ganska bra skick, förutom den mentala obalans med avsaknad av impulskontroll, uttalad jaktinstinkt som även gällde alla typer av fordon, hennes stora kontrollbehov som gjorde att hon var tvungen att kolla upp allt som hon såg och hörde.....utan att bry sej om vad jag gav henne för kommandon.

När NIekna du dog så oväntat.....sa jag att det kommer sannolikt en hund till mej.....tids nog. Jag kände mindre stress och större tillförsikt den här gången.

Många vänner har engagerat sej och tittat efter hundar. Jag fann några annonser på blocket och någon på labradorklubbens sida, dock trodde jag att deras valpar var sålda pga den info som jag inte kunde tyda på sidan.

Jag tittade på valpar av annan ras......men som förra gången......började jag bestämma mej för att; skulle det bli en ny hund och nu en valp, labrador.....så önskade jag mej en brun eller en ljus.

Jag började se till årstiden och började bestämma mej för att ta omaket med att få en valp rumsren....det är ju som "rätt tid" just nu! Innan höst och vinter är valpen nästan stor och det behövs inga snabba besök utomhus mitt i natten i kalla vintern som det blev med Indra som kom i slutet av oktober. 

I torsdags skickade min dotter en del annonser på valpar till mej. Flera av dem kände jag igen....egentligen inget annat intressant som hade kommit in sedan jag själv tittade ett par dar innan.
Jag gick ändå ut på Tradera och surfade även runt på uppfödare.

Fann en uppfödare i närområdet som jag talade med. Blev sedan rådd att ringa en uppfödare i Örnsköldsvikstrakten, men där skulle valparna komma först i slutet av sommaren, och för mej känns det bäst inom en kort framtid.
Hon frågade mej om jag hade varit i kontakt med Anders Hallgren i Sundsvallstrakten, hon visste att han hade valpar kvar.....alltså där jag trodde att valparna var sålda. Jag la på luren och ringde upp Anders.

Jag presenterade mej för Anders, och berättade att min hund var död och frågade om han hade någon hund som "skulle kunna få flytta till mej"!
Han svarade då att han hade en svart hade och en ljus tik kvar. Jag nästan skrek rakt ut:
"Har du en ljus tik? Jag som alltid har har önskat mej ej ljus tik!"

Vi avtalade att ses nu i helgen och igår bar det så av för att titta på den lilla ljusa tiken. Bilder på henne kommer i nästa inlägg.

Natten till igår hade jag ångest! Jag hade så dåligt samvete för Nienka. Jag var också omtumlad av den information om henne som min väninna hade delat till mej. Jag önskade så innerligt att hon skulle ha lämnat mej, så intensivt som jag har talat till henne, och bett om hjälp för att hon skall gå vidare.....ocsh så får jag veta att hon inte fattar att hon är död och fortfarande finns runtom mej.

Detta något som jag egentligen visste om då jag så tydligt kände henne så fort jag skulle till att somna. 
Det var ju helt omöjligt att somna.
Jag kände också att det här med en ny valp också blir helt rätt.....även för att Nienka  skall gå vidare och inse att hennes tid vid min sida är över och att hon nu skall förena sej med sina själar, dit hon hör. Den här nya lilla valpen hoppas jag nu gör att hon släpper och går vidare som hon ska, och så småningom även hon inser att hon har dött, även om hon är lika chockad som jag. En valp blev nästan ett måste även för att hon skall få ro.

Jag hade inte tänkt mej att göra fler inlägg om Nienka här.....det sista kändes som ett "skrivandes avslut"!
Jag tog förstås en del bilder igår då jag besökte Kennel Tale, och hade för avsikt att göra ett inlägg om valpen.

Jag tänkte spara bilderna även på min sons dator, för säkerhet, och då han sover borta tänkte jag ta dessa tidiga morgontimmar för inlägg på bloggen här och vid hans dator.
När jag så hade sparat ner bildern och tittade i arkivet fann jag bilderna på Nienka från hennes första tid hos oss. Bilder som min dotter tog då hon var hundvakt för en stund. Min dotter är den duktig fotograf, och jag tror att just den här bilderna endast är sparade på sonens dator.

När jag skulle göra inlägget klickade jag fel och en av bilderna på Nienka, vid det tillfället, hamnade i det här bidarkivet här. 
Ja, vad skulle jag göra? Bilden på Nienka fanns redan här och det fanns även fler fina bilder......
Jo, förstås!; att göra ett sista inlägg om Nienka och hur det ser ut för mej och henne just nu.

Så märkligt blir, men egentligen helt rätt, känns det nu.
I natt hade jag en lugn natt. Det gick bra att somna och jag är redan förälskad och jättelyclig över att få en ny hund, just en sådan färg som jag alltid har önskat mej!
Jag hoppas att Nienka nu har sett vad som är i görningen och att hon tar vägen dit hon ska....nu när hennes uppgift hos mej, tas över av en annan hund.

Det står mej också mer uppenbart att Nienka korta tid hos mej, kanske mest var för att låta henne överleva.
Att hon skulle få några år av liv som en hund skall ha det. Jag tror att jag har givit henne det tillbaka, det som hon så förtvivlat fick gå miste om under några år av vanvård.
Nu är vår tid tillsammans över.....hon har fått det som var henne förunnat - ett riktigt "hundliv", precis som jag har benämnt någon av mina sista inlägg då hon levde och hade haft en jätterolig dag på älven med sina hundkompisar.
"Hundliv"!

Första dagen efter Nieknas bortgång var det urdåligt väder. Det fanns inte en chans att vi hade kunnat vara utomhus  . Jag hade knappt stått ut med att gå en promenad med henne. Vi som hade tillbringat timmar på isen i sol och aktivitet. Vädret blev sämre så fort hon hade dött!!!???
Ännu en märklig "coinsidence"! 

Igår mötte vi så den nya lilla famijlemedlemmen som skall hämtas den 1 maj. Jag hinner börja sova igen....för så känns det nu. Jag hinner även göra lite vår här hemma, och förbereda mej för ett lv med en hundbebis.

Trots smärta och sorg, verkar nu ändå allt bli som det "SKA", som en god vän till mej sa påminde mej om för en tid sedan. 
Nienka som var underbar på sitt sätt, men ack så krävande, fick några år som en lycklig hund, vill jag hoppas.
Jag får en ljusa hundvalp som jag har talat om sedan jag för många år sedan blev matte till en labradorvalp. Den labradorvalp som själv valde mej och min dotter till sin familj, det var Indra, som var svart.

Sov gott mina "svarta" labradorer!   

Här nedan kommer så bilderna på Nienka, bilderna som jag hade glömt bort, och som jag började ladda ner utan att jag hade tänkt det! :

       








Av Ann-Christin Tjernström - 18 april 2013 20:29

"Livet är som en tom målarduK -

det uformas beronde på vad du

väljer att måla på det.
Du kan måla elände eller du kan måla glädje.

Det avgör du själv.

OSHO

Av Ann-Christin Tjernström - 17 april 2013 08:50

När jag tittar i marginalen och ser inlägg från två år sedan, då jag inte visste om jag skulle nännas torka bort lerspåren efter Indra, är det i år så helt annorlunda.
Snön låg kvar hela tiden som Nienka levde och det finns nästan ingen smuts kvar efter henne.
Knappt ens hennes fotspår i snön längre......bara några bruna högar som tinar fram.


Nu på morgonen har jag städat i hallen. Det fanns en hel del ytterplagg som endast var ämnade för utomhusbruk med hunden. De hade alla nästan en handfull med hundgodis i den högra fickan. 
Vi hade som vana att Neinka alltid fick en levergodis då hon hon hade kissat eller bajsat. Första hösten var hon ju så mörkrädd att vi fick trampa omkring i över en timme ibland för att hon skulle kunna koncentrera sej på att sätta sej ner och göra sina behov. Så snart hon gjorde sej klar lystrade hon till och så var ögonblicket över......
Jag var verkligen trött och nästan desperat varje kväll. Efter lång tid lärde hon sej...
När hon sedan blev belönade då hon hade gjort sina behov kom hon alltid fram och tittade uppfordranade eller satte sej framför mina fötter för att få en godis. Nu funkade det jättebra. Sent på kvälen gick vi bara ut för att hon skulle få kissa. Det tog endast några minuter. Hon trampade runt litegrann, satte sej ner och kom sedan glatt fram för att få sin belöning.


Vissa korta rundor, gick hon även jämte mej och visade på att hon nu var så följsam att godis var aktuellt.
Hon kunde också komma springande, hoppa fram framför mina fötter och glatt visa att: "Nu är jag här!"


I morse tömde jag mina fickor! En dels slängde jag ut till fåglarna......De kanske även gillar leversnittar. 
Likadant gjorde jag med skålen med hundkulor. Jag kastade ut dem på snön......och de försvann ganska snart.


Jag skriver det här inlägget, då det även finns en parallhistoria här på bloggen som nästan är densamma. Den med de leriga spåren efter Nienka som jag avstod från att torka bort.


En god vän föreslog igår att jag skulle ta en promenad då det kändes som att Nienka fortfarande finns kvar.
Vi är nu inne på det tredje dygnet och nu bört hon lämna mej för att gå vidare.


Jag skall ta en promenad längs med åkerkanten och titta om jag ser några fotspår innan de helt har tinat bort. det går väldigt fort just nu.


Jag är väldigt, vädlgit trött! Chocken och anspänningen då jag fann Nienka död har tagit ut sin rätt. Jag mår väldigt illa, är darrig och känner men ofantligt trött.



Nu när jag snart har städat bort det som skall städas efter Nienka, tvättat och ev kastat dynor och annat, skall jag ta en tid för enbart läkning för mej själv. Idag skall jag ringa en god vän som är zonterapeut.
Min kropp har svårt för att avgifta sej och verkar behöva mera hjälp än preparat. I morse fick jag veta att en god vän har skickat healing till mej i natt. Det känns skönt då jag för en gångs skull sov lungt till dess jag vaknade tidigt i morse.


Det känns som att det här nu blir det sista inlägget som jag skriver om min förlust av en kär vän, Nienka. Detta också då det sker helt parallellt med min förra förlust av hund, Indra och precis på samma dar.


Jag vill hedra minnet av mina fina fyrfota bundsförvanter, som båda, fast så olika, visade sin villkorslösa kärlek utan att egentligen kräva något tillbaka. Att hitta personer som kunde sitta och klia dem var det båda specialister på. Så snart det kom någon trodde båda hundarna att det bara var för deras skulle som besöket kom.
Nienka dock intensivare än Indra var. Hon kunde t o m hoppa upp med frambenen i knät för att visa att det var för "hennes skull" de var här!


   


Det här är bilder tagna då hon hade varit här drygt en vecka, och redan då ökat markant i vikt.


Innan hon gick bort, såg hon ut som labbar i allmänhet - cylinderformad!


 


Den här bilden från samma tid ett år senare.


 


Från Rotisdan i juli 2012.


 


Tokigt badande  - överallt! 


   

Alltid med nosen i vädret.


 


Ofta med andra hundkompisar


 


Bad in i det sista......här med Bänny!


 


I alla väder........utomhus.


 


Med familjen och Aron som kliar.


 


Med Sigge och Majvor som också brukde klia.....



En jacka hänger kvar. Den gula dunjackan om värmde gott under kalla vintermorgnar. Den är tömd på levergodisar.....och klickern som jag fann i snön vid Viktor och Elsas hus i lördags.


Nu tar jag en sista promenad med Nienka, och meddelar henne att nu är det dax att lämna för gott.


När min gula duncka kommer fram igen till höst igen.......kanske en annan fyrbent vän har fått flytta in.
Jag bara väntar på att den skall komma......när tiden är mogen.


Nu städar jag och gömmer det jag kan i mitt hjärta.  Mitt hjärta som har slagit så hårt för mina vänner. Indra som jag har skrivit om här bredvid, och i en egenkategori och samma med Nienka, som även hon har en egen kategori.
De har nu båda fått lika många inlägg direkt efter sin bortgång - känns det som.


Sov gott.....mina fina fyrfota hundvänner!   




Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5 6 7
8
9
10 11
12
13
14
15 16 17 18
19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards