...som tidigare nämnt, tas ponchogarnet som jag har tillverkat så många av, inte in av Drops till Sverige.
Jag har testat ett garn i 100% ull och sålt en del av de jag har tillverkat.
Dock verkar folk vilja ha det ulliga och mjuka och jag tog hem ett garn i alpacka och silke.

 

Det vänstra på bilden.Milda makter så mjukt och "slirigt"! Det var nätt och jämnt det gick att hållas kvar på stickorna och fick direkt byta till bambustickor för att det inte skulle slira så mycket.
Jag la upp och gjorde en sjal.  
Den blev hur skir och ljuv som helst men tog tid att sticka, slirigt, och blev så tunt och skirt att användningsområdet skulle bli begränsat......"finsjal"!

Samtalade med Iréne på Eks lilla bod och hon föreslog att blanda med annan kvalitet.
Jag tog därför hem ett garn i 75 % ull och resten polyamid för att blanda med det mjuka och ulliga.

   

Det närmsta i fäg var det till höger; ett garn i lila och turkos.

Så här blev det!

   

Det turkosa fick en framtonad effekt då de andra garnens färger var lite utanför...?

Dock ett rosa i alpacka/silk gick bättre att matcha...och det fick bli rosa/lila i ullgarnet.

 
Det blir hur som helst, jättefina plagg med den här blandingen av alpacka silke och ull polyamid.

Det skall därför bli spännande att se hur det tar sig, till de besökare som inok kort kommer att få känna på dessa ljuviga garner....och än bättre än i original blev den här fina blandningen. .)

Vid förra besöket, barnbarnen med, var det strömavbrott - trodde jag.
E:on har hållit på med ledningsarbeten och jag har nåtts av deras information men såväl glömt bort som förlagt.
Kollade sedan med grannarna och något strömavbrott den dagen var ej aviserat!

Efter söndagens marknad, tog jag så en snabbis för att kolla....och ingen ström den här ggn heller, smöret i kylskålet kändes ganska.....???
Jag hittade dock en trasig säkring och poff så gick kylskåpet igen.
Jag hittade också en helt ny hässja igen....nu en litet längre.....flashback till barndomen.

Det myckna regnandet under lördagen har dock gjort det svårt att ta upp resten av höet som ligger på marken...tyvärr.
Nu har dock en balmasken för mindre balar införskaffats och till nästa år kommer sannolikt allt hö vara balat och reserverat till föda för djur.

   

Tog också en bild av ladugården som gör ett såväl förfulat intryck som också nu kan bli farligt för djur och barn om något/någon skulle förirra sig.
Förbehåll till markägaren är skickat och händer inget får det bli kommunens sak.

Finns det ngn charm i en sådan här förfallen byggnad.......?

 

De här sommaren har levererat färre varma och sköna sommarkvällar än vanligt, ikväll dock en mera vanlig sommarkväll med sol och uppehållsväder.....så himla skönt! Såå skönt dessutom att få sitta vid den vackra Konvaljparken och låta sig underhållas av musik. Ikväll blev det det lokala bandet Crash n Recovery, vars framgångar har blivit en spännande följetong får de av oss som tillbringar regelbundna yogakvällar med bandets upphovsmän; Linda Engström och Roberth Johansson.

Ni som följer mej känner sannolikt igen gruppen från fler inlägg, bl a de sista som har berört deras meverkan i Svensktoppen nästa under våren med final den 10/6 då bandet vann med sin låt "Take me back", den låt som ni kan hitta här på bloggen det datum då de vann finalen.

Ikväll hade vi den stora glädjen att få möta bandet i vackert sommarväder och i vackra Konvaljparken.

Det blev många bilder och många av dem har jag lagt in här på bloggen.

Välkomna att göra ett besök tillsammans med mej vid Konvaljparken:

                          
   
           

En heldag med barnbarnen började hemmavid. Oavsett årsmodell funkar sparkbilar av olika slag för en 1-åring, trots att årsmodellerna är 1997 och 1998.
Hur många gånger som helst går det att kiva in, stänga dörren, trycka på tutan, öppna dörren, kliva ur, öppna och stänga tanklocken, öppna dörren, kliva in.......

De större fick ett lite "borstningsuppdrag" till Lovikkavantar som säljer trots att säsonen helt är en annan.

Idoga och kreativa Elias på torpet efterfrågade troer till sina hemmagjorda hässjegummar. Vi avstod därför badstranden för att öppna ladugården och plocka fram det som gick att använda....sedan var slåttern igång!

Lite "flashback" till barndomen då traktorna med släpräffsan drog ihop höet.
Barnen räffsade och lade på troerna under flera timmar, jätteroligt som avslutades med lite traktoråkning.

Tänk så häftigt att få uppleva en slåtter enligt gammalt maner och så skönt att en del av höet som annars får ligga, nu hängs upp för torkning och mat till djur.
Amber gillade också slåttern och deltog på sitt sätt.

Smultron är också ett ständigt återkommande plockprojekt och liten som stor sökta bland fibblor och prästkragar efter de små söta och välgörande bären.
En intensiv och lärorik dag för barnen och ja.....visst märks det att damer i min ålder inte skall ha barn hela tiden. "Efterrätten" äts endast i små portioner och utspridda över tid!

Följ gärna med på en tur till torpet där åkrarna sköts enligt gamla metoder.

                         

Mina föräldrar och mina morföräldrar var noga med att åkrarna på torpet skulle hållas rena och fina. Av den anledningen fick andra slå markerna då de egna djuren inte längre fanns. 
Redan på 60-talet och en mycket ung jag, kommer jag ihåg hur andra kom till torpet för att sköta slåttern.
T o m långväga bönder tog vara på höet som hässjades efter att det hade slagits med traktor och sedan vänts med  och dragits ihop med släpräffsa.

Under följande år sköttes jorden av olika hästägare och annat. En höstägare slutade att ta hö utan att meddela och risken för att växa igen blev överhängande. Det blev därför några år då tuvor och slyskog riskerade att ta över.

Med EU-bidrag fick sedan en granne en bit bort, börja att slå ner åkranra, bara för att hålla landskapet öppet.
Det har nu pågått några år, vilket känns väldigt bra.

Nu med nya grannar får vi återuppleva hur det var när jag var barn. Under en stund på min födelsedag, vändes höet med hövändare efter traktor. I måndags drogs det samman men släpräffsa och hässjades på egenhändigt tillverkade hässjor utan hässjetroer. Nu kommer jag dock ihåg att det finns hässjetroder i ladugården som kanske kan användas av den idoga och duktiga grannen och som  får mej att få en "flashback" tillbaka till min egen barndom då en blå traktor med ägare, skötte slåttern på åkern.

Här nedan bilder från igår:

     
Visst ser det bra mysigt ut och med Vitberget i bakgrunden.

Då det såg ut att bli uppehållsväder och att vi skulle bli ganska många, större rum och kök, än hemma - beslöt vi oss för att fira på torpet i år igen. Förra året hade jag marknad samma dag och då hann jag bara precis hem innan gratulanerna anlände.

Det jag skriver om är min och barnbarnets födelsedag, då vi är födda samma dag. Det är verkigen en ynnest att få sitt första barnbarn på sin egen födelsedag. Dottern har också samma födelsedag som min mormor Anna hade.

Vi väntade in resten av gänget med gamla mamma och sonen med sambo och barn.
Myggigt.....ja, det var det! Tiden fördrevs med lite kaffe och waffers.

 
 
Födelsedags barn på väg med sin familj i släptåg. Hundarna turades om med att välkomna.
  

Den som är yngst gick också själv och blev lite av en eftersläntare. 

 
Hungriga i soffan.
 
Vissa åt i köket, andra i kammarn.

 
Jättehungrig!

 
Gamla mamma Ingrid i samspråk med den nya grannen, om hur grannsämjan och hjälpen av varandra hade varit för många år sedan.

 
Mätt och glad!

   

Mormor och barnbarn!

   

Tårta, falsk potatisbakelse, rullrån, chokladsnitt, syltkakor.....kaffe, saft och läsk lät sig smaka trots att magarna hos många var mer än fulla.

Det blev en lyckad och rolig födelsedag för oss som fyllde och förhoppningsvis även för våra gäster. 
Torpet och vår födelsedag......en tradition att följa.

Ända fram till dess att jag slog igen bakdörrarna på min skåpbil och hade hissat upp vindrutan höll vädret upp. Därefter såg jag hur regndropparna hoppade i närmsta vattendrag och så även på min vindruta.

Det var ett välbesökt och trevligt evenemang. Knallar och loppisförsäljare fick var sin sida om Noraparkens scen.
Jag samsades på plätten till vänster tillsammans med rullrån, honung, mattor, getprodukter, svepaskar, rökt osv.

Det var emellanåt så varmt att jag fick söka fram ett linne som jag hade som reservplan. Vid tillfällen när solen letade sig fram var den mer än varm och jag sökte febrilt bland tjocka jackor efter de shorts som jag trodde var med.

Under hela dagen underhöll det lokala bandet The Scramblers som idag även hade en stand in istället för David som har växt upp nära min egen boplats. Rösten blev dock lite ansträngd då jag försökte vidtala de personer som kom på besök till mitt tält.

Det blev en trevlig dag med ett bra arrangemang och trevliga besökare.

                   

Under cirka två år har jag nu åkt runt på marknader i närmaste omgivning och sålt mina alster. Nya bekantskaper och nya erfarenheter har det blivit. Nya erfarenheter har gjort att jag den här säsongen har bestämt mej för att inrikta mej mer på mindre evenemang och slopa de stora kommersiella där besökarna mest vill ha godis, mat och inte ens orkar bemöda sig att titta på hantverken.
Såväl min garnbutik som knallevännar har rått mej att åka till Ramsele där knallarna i huvudsak säljer hantverk.

Idag blev så mitt första möte med Ramsele och hantverksmarknad. Det utlovade regnet kom, dock mindre stort än förra dagen, och jag bestämde mej för att använda mitt eget tält istället för de bord som man annars kan få hyra.

Jag och Annelie som säljer mathantverk ställde oss i hörnet och hade en trevligt möte.
Ramseleborna var också trevliga marknadsbesökare och uppskattade mina alster såväl som andras.
Det blev en trevlig dag, om än lite lång då jag fick köra 12 mil tur och retur, men hellre det än flera dar i närmaste städer och mindre intresserade besökar.

Välkommen in och gör ett besök på Ramsele marknad genom bilderna nedan:

 
Valåhöjden har en hemsida där man kan se Annelies mathantverk.
 
Forseds getgård från Bollstabruk.
     

Lena som har flyttat till Ramsele driver webbutiken Silverpärla. Lena illhågade mej att åka till Ramsele.