...som tidigare nämnt, tas ponchogarnet som jag har tillverkat så många av, inte in av Drops till Sverige.
Jag har testat ett garn i 100% ull och sålt en del av de jag har tillverkat.
Dock verkar folk vilja ha det ulliga och mjuka och jag tog hem ett garn i alpacka och silke.

 

Det vänstra på bilden.Milda makter så mjukt och "slirigt"! Det var nätt och jämnt det gick att hållas kvar på stickorna och fick direkt byta till bambustickor för att det inte skulle slira så mycket.
Jag la upp och gjorde en sjal.  
Den blev hur skir och ljuv som helst men tog tid att sticka, slirigt, och blev så tunt och skirt att användningsområdet skulle bli begränsat......"finsjal"!

Samtalade med Iréne på Eks lilla bod och hon föreslog att blanda med annan kvalitet.
Jag tog därför hem ett garn i 75 % ull och resten polyamid för att blanda med det mjuka och ulliga.

   

Det närmsta i fäg var det till höger; ett garn i lila och turkos.

Så här blev det!

   

Det turkosa fick en framtonad effekt då de andra garnens färger var lite utanför...?

Dock ett rosa i alpacka/silk gick bättre att matcha...och det fick bli rosa/lila i ullgarnet.

 
Det blir hur som helst, jättefina plagg med den här blandingen av alpacka silke och ull polyamid.

Det skall därför bli spännande att se hur det tar sig, till de besökare som inok kort kommer att få känna på dessa ljuviga garner....och än bättre än i original blev den här fina blandningen. .)

Vid förra besöket, barnbarnen med, var det strömavbrott - trodde jag.
E:on har hållit på med ledningsarbeten och jag har nåtts av deras information men såväl glömt bort som förlagt.
Kollade sedan med grannarna och något strömavbrott den dagen var ej aviserat!

Efter söndagens marknad, tog jag så en snabbis för att kolla....och ingen ström den här ggn heller, smöret i kylskålet kändes ganska.....???
Jag hittade dock en trasig säkring och poff så gick kylskåpet igen.
Jag hittade också en helt ny hässja igen....nu en litet längre.....flashback till barndomen.

Det myckna regnandet under lördagen har dock gjort det svårt att ta upp resten av höet som ligger på marken...tyvärr.
Nu har dock en balmasken för mindre balar införskaffats och till nästa år kommer sannolikt allt hö vara balat och reserverat till föda för djur.

   

Tog också en bild av ladugården som gör ett såväl förfulat intryck som också nu kan bli farligt för djur och barn om något/någon skulle förirra sig.
Förbehåll till markägaren är skickat och händer inget får det bli kommunens sak.

Finns det ngn charm i en sådan här förfallen byggnad.......?