Jag fortsätter att göra inlägg om de elva eviga principerna hämtat ur Carmen Harra bok:De elva eviga priciperna.
Idag publicerar jag sammanfattningen om karmalagen.

Det här lär vi oss av karmalagen
Medkänsla är gudomligt.
Fördömande, beskyllningar och besträffningar är mänskliga påfund


Dålig karma orsaker lidande medan god karma helar oss själva och världen. Syftet med karman är inte att beträffa oss medlidande, utan att skipa rättvisa och att föra oss till vårt högsta varandetillstånd. Som rättssystem funger det långt bättre än vår mänsklga lagar.När de tgäller att rätta till orättvisor kan ingen mängd påbud, förodrnignar, advokater, domare elelr fängelser någonsin uppnå det som karman har åstadkommit; rättvisa, fred och, i slutänden, frihet från allt lidande. Att döma oss sjölva för hår eller klassa adnra som dåliga eelr oda,  hjälper oss inte att befria oss från karman,; det får oss bara att skapa ännu mer dålig karma.

       Vill man rätts sig efer karmalagen får man inte vara fördömande. Man måste känna medkänsla med sig själv och andra, inse att vi alla har olika läxor att lära oss och att vi alla lär oss i vår egen takt. På sammma sätt som en del barn lärs sig att läsa snabbare än andra och en del blir bättre på matematik medan andra blir bättre på idrott, har vi alla vår egen väg att gå, vår egen karma att lösa upp, vår egen grad av medvetenhet och vår egen nivå av förmåga till förändring. En del är inte starka nog att möta sina svårigheter. Deras själ överskattade vad de kunde hantera i det här livet. Dessa personer alstrar dålig karma i stället för god och knuffar sig själva bakåt på sin väg. Dersa lidande kommer att fortsäääta och förvärras. Det finns ingen anledning att straffa någon som strattar sig själv, på djup, själslig nivå. Vad skulle man åstadkomma med det?
       Att inte vara fördömande betyder att man förlåter människor även när de inte visa någon ånger. Men det betyder inte att du skall ge dem fler tilfällen att skada dej. Vi måste fånga terrorister och brottslignar för att hindra med för att skada andra - och sig själva - ytterligare.Men att låta sin vrede gå ut över den, att sänka sig till deras nivå genom att anväda våld eller grymheter för att bestraffa dem, är inte förenligt med karmalagen.
Våld är något som människan har uppfunnit.Det är ett missriktat sätt att rätta til felaktigheter, för det slutar bar aemd att vi skapar egen dålig karma när vi försöker möta ders. Varje gång ett krig tra slut finns det soldater som åker hem och brottas med skuldkänslans demoner i resten av sitt liv. Till skillnad från när Buddha tvingades ta till våld mot den person sok skulle mörda femhundra personer, kunde dessa soldater inte utföra sina plikter med gott samvete. Det är därför absolut nödvändigt att vi arbetar för att förhindra alla krig och allt våld. Våra mänskliga lösningar att fängsla och döda skapar inte harmoni elelr frid, vare sig i vår välrd eller i våra hjärtan.
       Att förlåta innebär att koppla boart. Trassla inte in dig i någon annasn karma. Älska dig sjävl tillräckligt mycket för att acceptera din mörkaste sida, sträva mot att hela den, så kommer du att märka att du får sinnesrid i ditt liv. Detta är karmalagens löfte och gåva.

Jag har under en tid läst boken: "De elva eviga principerna! av Carmen Harra.
Boken handlar om de gudomliga lagarna och i boken fokuserar hon på de elva som är de största och till hjälp för att förändra våra liv och vår värld till det bättre.
Jag känner boken som en "bibel" för de lagar som vi ofta hör talas om just nu som; Attratkionslagen, karmalagen, manifestationlagen osv.
Boken förklarar lagarna och ger också råd till  hur man skall tillämpa dem. Vid varje avslutande kapitel finns en sammanfattning.

   
Jag vll gärna dela med mej av den lättförståeliga informationen i boken och tänker mej därför att publicera bokens sammanfatting vid varje avslutande kapitel med jämna mellanrum med start idag med:

DEN FÖRSTA EVIGA PRINCIPEN: Enheltslagen.

"Alla människor och djur är ett. förenad med det gudomliga.

Det här lär vi oss av enhetslagen:

Nåd är gudomligt, för vi är alla, hela tiden, förenade i gudomlighet.
Känslan av att vi är åtskilda från varandra och

från Gud är ett mänskligt påfund.

Egot är medvetet om vars och ens enskildhet och drift att överleva som värelse på denna jord. Egot bekymrar sig inte om gudomligt utan om individuell överlevad och individuell makt.
    När du bara upplever egot snarare än gemenskap med allt som är gudomligt, kan du omöjligen uppleva nåd. Nåd är ett tillstånd av skönhet och frid, och ett tillstånd då man älskar och känner sig älskad. Lucifer den änge som föll i onåd hos Gud, gjorde det pga högmod, som är en form av arrogans. Högmod är något som vi upplever när vi ser världen enbart med egots ögon. Rädslan för att att inte överleva får oss att fokusera på att bygga upp makt, inflytande och rykte. Eftersom vi aldrig helt kan avlägsna egots rädsla - att vi inte ska ha tillräckligt för morgondagen, att vi är otillräckliga, att någon skall ta ifrån oss allt vi har arbetat så hört för att komma över - förnekar vi ständigt hur liten kontroll vi har över livets omständigheter. Vi betraktar rykte, makt och berömmelse som skyddsnät och övertygar oss om att vi är mer betydelsefylla än den eller den personen, men vi lurar bara oss själva. Jag hade en gång en klient som var oerhört rik och högt representerad. Mannen kom från en väldkänd släkt och hade gott rykte och mijontals dollar i tillgångar. Han ansågs vara oerhört framgångsrik och i sina bästa år. En dag när mannen gick till tandläkaren för at dra ut en tand blev det problem med bedövningen och han dog av hjärtstillestånd innan ambulansen hann fram. Hur mycket trygghet vi än bygger upp åt oss själva i den här världen räcker den inte för att hålla oss vid liv om det är dags för oss att gå vidare. Ändå vill vi tro att vi är oumbärliga att Gud inte skulle drömma om att kalla hem oss.
      Människor som förnekar hur liten kontroll de har över ödet brukar förtrollas av den makt de uppnår i den här världen. Nylgen ertappades en politiker som hade byggt sin karriär på att granska och väcka åtal mot andra för deras förseelser, med att sjäv bryta mot lagen. Han greps faktiskt på grundval av tillsynslagar som han själv hade varit med om att driva igenom! Den här mannen var helt uppslukd av sitt ego och överskattade kraftigt sitt inflytande. Precis somalla vi andra var han sårbar, trots att han verkligen försökte skapa känslan av att inte vara det.
        Vi faller i onåd och sänker vår vibration varje gång vi försöker ta åt oss äran för våra välsignelser i den fysiska världen, genom att säga."Jag är så stolt över mig själv, för att jag har nått så stora framgångar!"

Vi glömmer bort Guds roll och andra människors roll för den framgång vi når. Ingen kan bli framtågnsrik utan hjälp från andra. Ibland är de som hjälper oss mest personer som vi inte ens känner. Alltför ofta ta vi våra möjligheter för givna, och förbiser det inflytande som vnaliga människor har, människor vars namn historien har glömt, tapprasjälar som dog för att se till att framtid generagioner skulle få just de möjligheter du har fått.
        När du erkänner det gudomligs oerhörda makt kan du inte undgå att känna dig vördnadsfull, ödmjuk och liten i jämförelse. Men även om vi inte bör bli slavar under högmodet, vill Gud inte heller att vi ska känna oss maktlösa och obetydliga. I Biblen säger Jeus att Gud har räknat  varje hår på vårt huvud och att Gud är som en herde, som letar överallt efter ett förlorat får, trots att han har resten av flocken. Det är meningen att vi skal medge att verje individ är viktig, även vi själva. För att leva efter gudomliga lagar måste vi flytta egot åt sidan, släppa in Gud i vårt medvetande och uppleva samhörighet med gudomligheten och med varandra.