Jag gruvade mej länge innan jag gick ut......

Det som jag trodde var skoterspår som skulle hålla för mej, höll endast för Nienka. Nu när det har snöat en del och driver ordentligt, var det svårt för mej att hitta de välkörda spåret som gör att jag inte sjunkter ner.
Det tog ett tag innan jag fick fast under fötterna. Jag följde spåret och släppte så småningom Nienka.
Hon hoppade och var glad. Hon gillar verkligen snö och hoppar omkring precis som när vi är vid älven. Väl på Victor och Elsas gård, var spåren översnöade. Där fick jag plumsa upp till knäna, men för att hunden skulle få sitt gjorde jag det en bit till dess att inte längre gick att gå. Vände hem!
Det snöade vägrätt!!!!

Så snart det är sånt här oväder och jag är ute och plumsar, kommer bilderna upp på näthinnan, när Madame Flod i Strindbergs Hemsöborna, plumsade omkring i snön för att hitta sin vänsterprasslande man Karlsson. Han var som vanlingt ute med någon annan och Madame Flod, Anna-Eva, grät och snörvlade medan hon snubblade fram över gärsgårdarna i djupsnö och storm. Minns att hon endast hade en sjal om axlarna och att hennes kjol släpade i snön.

Senare blev hon sjuk och dog. Man fick se henne ligga i kistan vitklädd med händerna knäppta. Sedan tappade de kistan i en vak på havet - lika hemskt väder då. Stormen tjöt vid båda tillfällena, och ett mycket högre ljud än vad som är vanigt i verkligheten.

Jag var 5 eller 6 år när Hemsöborna gick som serie på TV.ns enda kanal! Det var dessutom i luciatider och jag fick mitt första lucialinne. Jag skulle prompt sova i det - och min mamma förstod ingenting. När jag så hade fått min vilja igenom och lagt mej i sängen. Knäppte jag händerna på bröstet och låtsades att jag var död som Madame Flod.
Jag berättade inte förrän långt senare vad jag hade gjort. Scenen på TV berörde tydligen mej så djupt att jag också ville testa hur det var att ligga med vitt linne och knäppta händer. Död var inget laddat för mej då!

När jag så vände åter ven snön precis som i Hemsöborna. På den korta stund jag var borta hade spåret i det närmsta blåst bort. Nu var jag inte så långt borta och hittade förstås hem utan spår att följe.
I sånt här busväder blir jag abrupt påmind om min litenhet. Tittade på träden som länge varit tyngda av snö. Nu hade det rasat ner, men många av dem var ovoväckade böjda. Snabbt in i stugvärmen och brasa i pannan.

Jag längtar till sommar och sol och fundera emellanåt på om jag bor på fel breddgrader!

 

Newsmill

18 februari 2012 22:42

Har dina problem med el överkänslighet gått upp i rök? Vi som undrar är läsare från Newsmill och Psykolog: Diagnosen befriar el-allergier från ångest, jo vi frågar oss vad har hänt eftersom du finns på tråden via elen?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

https://rumble.com/v4kgh1f-jeffery-jaxen-intervjuvar-dr-william-makis-turbocancer-fruktansvrd.html?fbclid=IwAR0yuQhdgo4-VW_ZsMYDrkjitCwXZZxV0mfV01rSHEiP9ScZNE-MI_viTAc_aem_ASJg7358LrIVTN0y_L2vbB8Jo-MyBhwuVYMHDOoookdSjvXUjlymrApmh9bCq5pJjVyKO4cjB8sjmE...

https://www.facebook.com/zarah.oberg/videos/417161604300241   ...

https://www.youtube.com/watch?v=5-6_egibSZQ  

https://rumble.com/v4i0i4f-march-8-2024.html?fbclid=IwAR1I3lOQdLzBbfnJeLbTIrjc6-8edPdAomsmlnPsgmgbipfLaeO2c82YJ2k     ...

https://www.youtube.com/watch?app=desktop&si=Jr7A6RvNEITsYlyo&v=On4XESAjQh4&feature=youtu.be&fbclid=IwAR2dZYqFGz9rJQyO98ri0q9ok97JMs-b_KV7rsZGx6hl1I4lbvSml4bAJK0     ...