I höst deltog jag i en marknad vid Lögdöbruk. En bit bort stod det ett par damer som sålde hattar.
Jag kunde omöjligt låta bli att prova när jag gick förbi. Förälskade mej i en rosa...men avsdod då det kändes bättre att vara klädd i något eget när man ställer ut. Hämtade därför men lila kalott som jag alltid har med mej i Rodnyn.

Tänkte mycket på hatten då jag kom hem. Talade sedan med min rara garn-tant Iréne som berättade att även hon tillverkade hattar. Hon sände mej Alaskagarn som jag testade och sedan var jag fast.
Sååå himla kul. Jag stickar en jättestor lös mössa som jag sedan tovar i tvättmaskin och sedan formar och ev smyckar ut, om jag inte redan har gjort det med en ros innan jag valkar i tvättmaskinen.

Mina hattar blev en succe och när julmarknadaerna var över fanns det inte många kvar.

Här kommer en sammanfattning på mina hatt-alster:

               

Att vara en garn-o-holic och stickling gör mej ofta gränslös när jag tillverkar och när jag får nya tips och idéer.

Jag håller ju på med min försäljning som kräver sin hantverkare och sin tid...och vill också förnya mej för att utveckla min portabla butik och för att få omväxling.

Hattar har jag alltid älskat och när jag kom på att jag kan göra dem själv, längtar jag verkligen efter att få skapa!!

I förra veckan gjorde jag en garn-beställning till från min goa garn-tant Iréne. Efter lördagens höstmarknad i Härnösand kändes det som att jag vill använda min kreativitet. Fann lila och grått ull-garn sedan tidigare....och under lördagsnattens sista timmar och en stund in på nästa dag, stickade jag en hatt på fri hand. Markant färre maskor då jag tänkte mej den till mej själv. På söndagsmorgonen var det tvättmaskinen och hatten som blev mitt första uppdrag för dagen.

Så här blev den:

   

Nu idag kom så garn-leveransen.....och nu vill jag lova att det blir svårt att välja vad jag skall börja med.
En hög med fina garnen är väl ändå en sticklings stora dröm?

 

I veckan började jag ett nytt tålamodskrävande stick-projekt!

Det skall bli en kofta till mitt barnbarn som fyller 1 år i slutet av november.
Jag har gjort några fina klädesplagg till de yngsta barnbarnen, vid deras födelse och sedan till födelsedagar.
Mitt näst yngsta barnbarn fick en ull-tröja med ugglor till sin 1-årsdag. Nu skall det yngsta barnbarnet få en fin kofta. Mönstret kommer från en gammal Drops-katalog och jag har bytt ut garnet som har försvunnit till ett gran i alpacka 100 %.

Tålamodskrävande.....ja, endast förnamnet.

Jag har också börjat att sticka Anelmaisetstrumpor till mina flickor i olika åldrar som skall bli julklappar.

Här kommer dock delar av koftan som har blivit färdigt.....och hattasken som den delar med garnnystanen.


 

I höst var jag på marknad i Lögdö Bruk, norr om Sundsvall. 
Inte så långt från min plats, stod två damer och sålde ull-hattar.

På väg till toan stannade jag till och provade, fann en ljus rosa som jag kände mej dragen til?
Kunde inte bestämma mej och gick sedan till min Rodney-bil och hämtade en virkad kalott i lika bomullsgarn 

som jag sedan hade på mej resten av dagen. 
När jag själv säljer ullsaker som jag har stickat eller virkat, känns det angeläget att tillverka det jag själv

bär vid marknadstillfällena, och jag började därför vela och kunde inte bestämma mej.

Den rosa hatten följde mej under dagen. Det kom en dam som provade mina sjalar och kunde inte heller hon bestämma sig. Hon skulle återkomma! Jag bestämde mej då för, att om hon köpte en sjal så skulle jag köpa hatten.
Damen återvände ej, och det var dags att packa ihop. Hatt-damerna hade redan börjat.

Hatten följde mej i tankarna och jag tänkte ta kontakt med dem.....men så kom jag på:
JAG KAN TILLVERKA HATTAR SJÄLV!!!

Jag sökte efter beskrivningar på nätet, men så i förra veckan skulle jag åter beställa garn från Irené och Eks lilla bod. Jag passade då på att fråga Irené och hon hade själv stickat och tovat hattar.

I tisdagens leverans från henne, fanns nu såväl; garn som rundsticka och strumpsticka samt tre olika stickbeskrivningar att välja bland.

Igår onsdaga, skred jag til verket. Hatten stickades på rundsticka och inte förrän vid slutet bytte jag till strumpstickor.

Hatten blev stor som en kasse och föll ner över mina ögon, glasögonen fick hjälpa till med att hålla uppe.
Mera som en svamp än som en kvinna, tänkte jag när jag såg bilderna som Sofia hjälpte mej att ta.  

 

Snabbt in i tvättmaskinen tillsammans med en badhandduk och en kork Hälsingesåpa.

Efter en kort promenad i glada vänners lag och ett kort yoga-pass, återvände jag hem och gick direkt till tvättmaskinen, så himla spännande när jag har tovat och inte vet vad det kan bli?


Perfekt!! Passade nästan mitt lilla huvude

, storl 55, och där på huvudet fick den sitta mest hela kvällen till dess att den hade torkat.

Jag blev verkligen jätteförtjust.

 

Ingen hemma som kunde hjäpa mej att fota och närbilder med kamera där varenda veck syns, är mindre roliga, 
men då det är hatten som skall synas delar jag bildern ändå.

   

Vad tror ni? Är det här en nisch för mej???? Jättekul, hur som helst!

Nu står en hatt-stock eller peruk-stock högt på önskelistan! Du såg väl min önskan?

Tack för ditt besök!   

I vackert Britt-sommarväder har solen varit min "flitens lampa" och jag har fyllt på mitt lager med alster inför höstens och vinters försäljningstillfällen.

Så här kan det se ut med ponchos i olika kvaliteter är upphängda:

   

Den övre är i  100 % ull och den nedre i två kvaliter av garn; 75% ull och 25 % polyamid samt 75 % alpacka och  25 % silke.

Det har också hunnit bli lite nya ugglemössor:

 


...och slutligen har jag testat att sticka mössor i reflexgarn. Det här garnet i 91 % acryl och 9 % refekterande garn:

   

Väkommern att besöke mej vid mina försäljningstillfällen.  

Jag har tidigare nämnt om min garnleveratör som leverar garner från den ena dagen till den andra, om garnet finns hemma.
Vid ett tillfälle var ullgarnet slut som jag kombinerar med ett alpackagarn. Ullgarnet skulle levereras senare.
Nu blev det dock lite fel....en helt annan färg än planerat, en mörk blå nyans med svarta inslag.
Jag såg det som ett sammanträffande och beställde ett svart alpackagarn att kombinera med.

Döm om min förvåning när jag vid nästa leverans hade tänkt mej ett ullgarn med röda och orangea nyanser och fick ett garna i beiga, bruna, gröna och mörka nyanser. Det fick därför bli ännu en färg tillsammans med alpackagarn i ljust brunt.

Så här blev resultatet. Jag har dock inte testat några kunder ännu......spännande att se om det gillas???   


     

Det är inne med återbruk och det är väl egentligen vad människor har gjort genom alla tider.
Tänk så mycket barnkläder som syddes av vuxnas kläder osv.
Jag har en väninna som syr barnkläder av vuxna kläder. Jättefina och roliga kreationer.

När det efterfrågades lotterivinster, beslöt jag att tillverka kuddar av ett par jeans där grensömmen hade rämnat.
Det var herrjeans i större storlek vilket gjorde att bredden på varje ben räckte till en kudde vardera.

Jag använder dekorsömmen som dekoration och använde återvunna stora knappar istället för att sy ihop kudden.

Jag hoppas att kuddarna kommer väl till pass till den som vinner dem. Det blir på midsommaraftonen.

 

Att skapa och tillverka kan ibland beteckna sig som en drog. Stor tillfredställelse under skapandet och glädje över när alster är färdigt.....driver mej att fortsätta att skapa och tillverka.

Det fina resultatet med ponchos i alpacka/silke och ull/polyamid har varit ett säljbart koncept och efter att ha tillverkat ett antal i fem olika färgnyanser så har jag nu "uppgraderat" mej till violett och röda nyanser.

Jag tycker lika mycket om de nya färgerna som de tidigare färgerna....... vad tycker du?   

Jag väljer även här att matcha med sjal i kärleksknutar i ull och nylon tilll ponchona.