corneliasrum

Direktlänk till inlägg 11 juni 2011

BACK TO WHERE I WAS!

Av Ann-Christin Tjernström - 11 juni 2011 07:02

För ett antal år sedan, när mina vuxna barn var små och tonåringen en bebis, tillbringade vi somrarna häckandes vid utebadet - Butjärn - ett stenkast hemifrån. Platt, gräs och med utsikt över vattnet där barnen var.


Under den tiden var det massor av folk där och jag hade allt sjåå i världen att hålla koll på var barnen var och vad de gjorde. Under en period var det många halvstora barn som cyklade dit själva och det h hände att det blev alldeles för oroligt på stranden.
Som gamma "skolräv" kunde jag förstås inte låta bli att ingripa, vi var ju vid vatten och oro på bryggor, på och under, i livbåt osv. kan leda till olycka och jag ville/kunde inte som vuxen låta bli att ingripa - jag och en annan mamma som fungerar som jag gör.
Många vuxna satt och tittade och led och ingrep inte.......?


Vid en där tiden brukade jag på prov ta med mig en bok - men den fick jag aldrig ens möjlighet att  bläddra i. Jag brukade titta längtansfullt på dem som låg och läste medan de solade.



För snart 10 år sedan, blev jag varse stranden i Kungsgårdsviken. Inte så väl besökt som Butjärn och eftersom viken är så stor och bred - känns den nästan som en havsvik. Kungsgårdsviken är egentligen delar av en fjord så det är förståeligt.


Dit åkte jag sedan. Den yngste fick ta på flytväst, då bottnen skifter och kan vara brådjup - och där kunde han kajka omkring på en gammal stock vid kanten, och jag ligga och "blunda" och höra honom plaska på avstånd med vattnet kluckande mot stranden.



Jag mådde inte så bra, och det här var ett sätt att förena bad med vila.
Därefter kom hunden Indra till oss, och då var det även angeläget att kunna åka någonstans dit hon kunde följa med. Så har jag nu fortsatt, och även nu med nya hunden Nienka.

Det jag glömmer bort, är att Nienka trots sin storlek, är ett barn/tonåring som har mera liv i sig än vad Indra hade, och dessutom har hon fortfarande en del att lära och läka - då hon mådde mindre bra då hon kom för 1½ månad sedan.


Jag kan inte ligga och blunda och höra en hund plaska i vattenbrynet och inte vara orolig för vad som kommer bakifrån - då slyskog skymmer sikten från vad som kommer.
 Jag brukar ställa mig längst bort på stranden och kasta pinnar åt henne så att hon blöter sig ordentligt - hon vill ännu inte simma utåt, och hade endast badat i sjö en gång innan hon kom till oss.


Därefter sätter jag fast henne vid ett träd i lång lina och sätter upp ett parasoll till henne. Men ni skall inte tro att det blir att blunda, njuta och vila. Nienka är inte vad vid att sitta fast. Kommer det någon rusar hon rakt fram - men stoppas av linan. Hon går omkring - fastnar i min korg och välter den i sanden. Ligger hon stilla under parasollen och jag tror att hon sover, hoppar hon plötsligt upp och börjar gräva frenetiskt. Det är ju inte jag van vid och har parkerat för nära. Igår låg jag ett ögonblick på mage - och helt plöstligt var hela jag dränkt med sand. Senare satte jag mig på min brassestol, efter att vi hade tagi en promenad i vattnet längs stranden, och kastat pinnar och Nienka låg och vilade i skuggan. Nu var det dags för henne att "bädda" igen och jag översköljdes av sand en gång till.


Inser nu att vila på stranden inte blir realitet där här sommaren. Vila får jag göra i min säng på natten, och aktiviteter på stranden med hunden blir realitet för att hon skall kunna ligga stilla i skuggen en stund. Får se till att ställa min korg med fika och annat på behörigt håll och även placera mig själv lite längre bort för att slippa översköljas av sand - hela jag var översköljd med den. Får nog också se till att ta med en strandmadrass till Nienka - då hon tar min om jag inte ligger på den - och då spelar det ingen roll och hon precis har badat och sedan rullat runt i sanden.


Kan aktiviteterna på strankante och vatten bidraga till att mina ben fortfarande ser ganska vita ut - medan skulrorna och ryggen , mera har färgen av röd........?

Skall senare föreviga Nienka där hon ligger under sitt parasoll. Det enda som saknas är brillorna och solhatten för att inte förväxla henne med  den "besökande amerikafastern"!


Inser även att med en "ung" hundflicka i familjen - är jag åter tillbaka på ruta ett och att ligga och dåsa med en bok tillgänglig på stranden, är för närvarande en utopi.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ann-Christin Tjernström - Lördag 12 juni 22:01

    Förre chefsforskaren Mike Yeadon i intervju nedan med svensk text.   https://www.bitchute.com/video/BqOlM6uIGP7G/?fbclid=IwAR1K17foJhgqQxHFNcvq3rx8szNrz0XcIsI3wUHaxaxVrfnDLPC4jcr0ux
k ...

Av Ann-Christin Tjernström - Lördag 12 juni 17:44

  https://www.youtube.com/watch?v=v_6NAjx2elY Läkaren Hanna Åsbergs tal på Nationaldagen för Frihet och Sanning...

Av Ann-Christin Tjernström - Lördag 12 juni 17:12

  En uppmaning att du som förälder tänker dig noga för innan du låter ngn spruta ditt barn.Ta ditt ansvar. Lyssna på det här klippet.https://www.bitchute.com/video/4FVGJQ6SfFYX/ ...

Av Ann-Christin Tjernström - Lördag 12 juni 16:42

  Hämtat från bloggarnen. : Julia Ceasar     Läkare slår larm: magnetiska nanopartiklar tar sig in i hjärnan och nervsystemet  Julia Caesar  Hälsa, Hälso- och sjukvård, Inrikespolitik, Medicin, Utrikes, Vetenskap, Yttra
ndefrihet  11 juni, 20...

Av Ann-Christin Tjernström - Lördag 12 juni 14:57

Läkare över hela världen noterar vad som händer efter ett stick.   https://www.facebook.com/500650384/videos/10165427078165385/ Vad ser läkare runt om i världen efter . På fem månader: •11.000 kvinnor har fått förändrade blödningsc...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6 7
8
9 10 11 12
13
14
15
16 17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se