Gm Jan Malmborg.
VETENSKAPLIGA STUDIER OM SARS-2-GIFTINJEKTIONERNAS TOXICITET OCH BIVERKNINGAR – VERSION 7
Senast uppdaterad: 2021-12-01 17:35. Totalt 240 länkar, varav 201 är vetenskapliga artiklar (194 unika + 6 dubblett-länkar + 1 triplett-länk i olika biverkningskategorier).
Statusen i HTML-format (observera bruten länk, ta bort mellanslaget i länken om du vill läsa den på nätet):
janmalmberg.c om/vetenskapliga-studier-om-sars-cov-2-giftinjektionernas-toxicitet-och-biverkningar-version-7/
Klaus Bernpaintner,
Klaus Folkunge,
Max Gustaf Segerström,
Errol Bande,
Teresia Tess Anicic,
Tess Anic,
Maria Nilsson,
Fredrik Engwall,
Ulf Bejerstrand,
Miriam Mimmi Jansson,
Seb Ring Den här artikeln handlar om de så kallade “vaccinen mot Covid-19” (hädanefter “giftinjektioner” och derivat därav) och deras horribla biverkningar. Samtliga nu existerande giftinjektioner utverkar sina skador direkt och indirekt via de tre proteinen S, S1 och S2, där S1 och S2 är komponenter av S-proteinet, vilka tenderar att frisättas i kroppen efter klyvning.
Detta är ett “work in progress” efter hand som nya vetenskapliga studier och indikationer kommer fram. Därför måste läsaren anta att nedanstående slutsatser eventuellt har ändrats på något sätt efter publiceringstidpunkten.
FÖRKORTNINGAR OCH TERMER.
aANXA2 = En autoreaktiv antikropp mot Annexin A2, ett membran-protein som finns expresserat både av nervceller i hjärnan samt av celler i placentan (moderkakan). aANXA2-aktiviteten har visat sig vara förhöjd då höga nivåer av ASA föreligger.
Abs = Antikropp(ar), ospecificerat.
ACE2 = Ett protein som sitter i cellmembranet på vissa celltyper, överallt i kroppen. Lungorna har en högre koncentration av ACE2-expresserande celler än många andra organ. ACE2 denaturerar inflammatoriska Angiotensin II till anti-inflammatoriska Angiotensin 1,7 som då inte bildar ett inflammatoriskt komplex med ATR1. ACE2 blockeras av S-proteinet från både viruset och framför allt giftinjektionerna, som leder till en mycket hög halt fria S-proteiner i blodomloppet under framför allt cirka 7-21 dagar efter senaste S-protein giftinjektionen – vilket gör att RAS destabilisras i pro-inflammatorisk riktning under exakt samma tidsperiod, med potentiellt dödliga konsekvenser.
ADE, Antibody-Dependent Enhancement, Antibody-Dependent Enhancement of Entry = ADE är en paraply-term som innefattar olika typer av förstärkning av sjukdomar via antikroppar mot en viss patogen (antingen samma patogen som orsakar sjukdomen som antikropparna riskerar att förstärka, eller en annan patogen). ADE äger rum på olika sätt, däribland I) att viruset lättare kan invadera vissa celltyper då det bekläs av bAbs (se nedan), II) överproduktion av dåliga antikropparna konkurrerar ut naturliga antikroppar och andra högkvalitativa antikroppsserier genom indirekt inhibition, III) dåliga antikroppar är under vissa omständigheter på andra sätt dysreglerande och kan förstärka inflammatoriska processer och förlopp.
Akatisi = En samlingsterm för neurologiska störningar som bland annat innefattar ofrivilliga muskelrörelser (“restless”-syndrom) samt Parkinsonism.
ANA = Anti-N-antikropp. En antikropp som reagerar på nukleotidkapslar för ett eller flera virus.
Angiotensin [n] = En serie hormon som används för att reglera blodflödet, vanligen genom ökning av blodtrycket samt kärlsammandragningar. Formen Angiotensin 1,7 verkar ha motsatta effekter.
Annexin A2, ANXA2 = Annexin A2 är ett protein som förefaller vara involverat i I) förflyttningar av celler (exempelvis vid reparationsprocesser), II) den strukturella integriteten i bindväven och hur olika vävnadstyper ansluter till varandra, III) men även i den intra-cellulära strukturen. IV) ANXA2 är även kritiskt för att moderkakan ska utvecklas på rätt sätt, speciellt tidigt under graviditeten.
Anti-idiotypisk antikropp = En antikropp som reagerar på en annan antikropps receptor. Antikroppars receptorer är i sig antigener, och vid höga halter av en viss typ av antikroppar kan därför antikroppar mot dessa förstnämnda antikroppar skapas. Detta sker vid svår Covid-19 – patienterna utvecklar först Anti-S-antikroppar (ASA), och löper därefter en stor risk att, särskilt om ASA-koncentrationerna är höga, utveckla (anti-idiotypiska) anti-ASA-antikroppar – dessa anti-ASA-Abs kommer då att kunna inhibera ACE2, vilket orsakar ännu mer sekundära inflammationer och skadeverkningar. Givetvis är denna risk även mycket hög efter giftinjektionerna, i synnerhet mRNA-giftinjektionerna som provocerar fram artificiellt höga nivåer av just ASA’s. Ett starkt immunsvar på giftinjektionerna medför alltså en risk för därpå följande autoreaktiva ACE2-inhiberande antikroppar.
ASA = Anti-S-antikropp. Utvecklas av kroppens B-celler som svar på S-, S1- och S-2-proteinerna.
AST = Anti-S-T-cell. En T-cell som har receptorer mot något av S-proteinerna.
AT2, ATII = Angiotensin II, en aktiv form av Angiotensin (se ovan).
ATR1 = AngioTensin II Receptor 1. ATR1 reagerar med Angiotensin II och bildar ett inflammatoriskt komplex med detta. Det bör noteras att normala nivåer och aktivitet av Angiotensin II och ATR1 är en del av homeostasen.
Autoreaktiva antikroppar = Antikroppar som uppvisar reaktion mot kroppsegna proteiner. Det bör noteras att en del processer i kroppen avsiktligen regleras med autoreaktiva antikroppar, vanligen då i låga koncentrationer. Förhöjda koncentrationer av dem ger autoimmuna tillstånd.
bAbs = Bindande antikropp, vilken inte har en neutraliserande verkan och därmed ytterst begränsad skyddsverkan. bAbs medierar dessutom ADE.
BRCA 1/2 = Gener involverade i reparation och stabilisering av DNA, vilket förhindrar en canceriserings-pathway. S2-proteinet från viruset samt giftinjektionerna har visat sig interagera med BRCA 1 och BRCA 2.
Cardiolipin = Ett mitokondriellt protein. Dysreglering av cardiolipin syns vid vissa canceriseringar.
CD4+ T-celler = Även kallade för T-hjälpar-celler. Dessa T-celler assisterar övriga delar immunförsvaret genom inflammatorisk signalering, men även genom att ställa in närliggande immunförsvarsceller på rätt typ av angripare (virus eller bakterier eller parasiter, och så vidare). De uppreglerar också antikroppstillverkning samt styr delvis vilken sorts antikroppar som ska tillverkas.
CD8+ T-celler = En typ av T-celler som uttrycker CD8+ i cellmembranet. Vanligen arbetar dessa T-celler med att ta bort patogener och tumörceller.
CNS = Central Nervous System, centrala nervsystemet. Hit räknas hjärnan och ryggraden.
“Complement pathway” = En immunförsvarsrespons som bland annat kan triggas av antikroppar som har fäst på någonting, exempelvis en anti-S-antikropp som har fäst på en cell som producerar S-proteiner efter giftinjektion med skadlig mRNA-kod för S-proteiner.
D-Dimer, D-Dimer-test = En typ av test på patienters blod, som detekterar proteinfragment som kallas för D-dimer. Dessa D-dimer-protein skapas då blodproppar löses upp. Positiva utslag erhålls både om 1) blodplättarna har angripits av immunförsvaret och/eller 2) om skador på blodkärl har uppstått och reparerats på ett sätt som har skapat en tillräckligt stor blodpropp. I kontexten med giftinjektionerna så menar vissa läkare på att positiva D-Dimer-test även kan innebära att omfattande skador på kapillärnätverket i hela kroppen, och i synnerhet i lungorna, har uppstått.
DC-SIGN Fc, L-SIGN Fc, MR-Fc, MGL-Fc = En serie receptorer monterade på immunförsvarsceller, vilka har bevisats ha hög affinitet för ACE2, och vilka kan facilitera invasion av SARS-CoV-2-viruset. Giftinjektionerna ger således ADE till samtliga celler som expresserar DC-SIGN, L-SIGN, MR-Fc och MGL-Fc, då de icke-neutraliserande antikropparna som giftinjektionerna ger upphov till, fraktar ut SARS-CoV-2-viruset till blodomloppet, där de bristfälligt neutraliserande och bindande antikropparna istället alltså orsakar ADE per dessa receptorer.
EBC, Exhaled Breath Condensate = EBC är kondenserad utandningsluft, som kan innehålla virus, bakterier, svampsporer, protein, med mer.
Epitopes = Epitop står för den del av en främmande partikel eller virus / bakterie / svamp / parasit som immunförsvaret “ser” och arbetar mot.
EUA = Emergency Use Authorization, något som den kriminella amerikanska myndigheten FDA kan utfärda för diverse “läke”medel mot specifika åkommor, under förevändningen att inga andra effektiva preparat får existera mot samma åkomma. I fallet med SARS-CoV-2 och Covid-19 så har korrupta FDA utfärdat helt illegala EUA’s för de diverse livsfarliga giftinjektionerna som den här sidan handlar om, medan exempelvis preparat som vitamin D3, vitamin C, HCQ, IVM, med fler, samtidigt har bevisade effekter mot Covid-19. EUA-tillstånden för giftinjektionerna är således inte bara regelvidriga, utan moraliskt förkastliga.
FcR = Fc-receptorer finns uttryckta på flera typer av immunförsvarsceller, samt blodplättar och mastceller. Fc-receptorer är involverade i ADE.
FcRIIb = En receptor som har demonstrerats vara involverad i ADE för SARS-1-viruset. Troligen ger ASA’s mot SARS-2 även ADE via FcRIIb, som då nedregleras. Då FcRIIb är involverad i att bekämpa svampinfektioner, så kan kontakt med SARS-2-viruset i kombination med hög halt ASA’s ge indirekt ADE åt svampinfektioner. Men inhibition av FcRIIb kan också destabilisera inflammationssignalering i ökande riktning, då FcRIIb är involverad i denna signalering.
FDA = Food & Drug Administration, en genomkorrupt och genomkriminell amerikansk “myndig”het som jobbar med att – på uppdrag av bland annat “läke”medelsmaffian och livsmedelsproducenter, samt förskingringsbolag och storbanker – förgifta, försvaga och i en lagom långsam takt avrätta den amerikanska befolkningen på ett sätt som samtidigt gör att oligarkerna kan stoppa oerhörda summor pengar i egen ficka. FDA bör omedelbart klassificeras som en terroristorganisation.
Giftinjektion = Injektionerna som enligt korrupta politiker, idiotiska byråkrater, och kriminella storföretag skydda mot SARS-CoV-2 men inte gör det (annat än på kort sikt, om den giftinjicerade överlever S-protein-stormen), alltså samtliga just nu existerande anti-SARS-CoV-2-injektioner.
GO (Graphene Oxide) = Ett omtvistat ämne som används i många biomedicinska tillämpningar. Se mer källor längre ner.
HIF1A, HIF-1-Alpha = Hypoxia Inducible Factor 1 Alpha. HIF1A regleras upp av celler som lider av syrebrist. HIF1A signalerar att ökad vaskularisering behövs i området. HIF1A regleras ofta upp av canceriserade celler. (HIF1A suppresseras av vitamin C vilket indikerar att vitamin C fungerar som en elektronväxlare vid behov.)
HSP A5, HSP70, GRP78 = HSP står för Heat Shock Protein. HSP A5/GRP78 och GRP70 är involverade i att dämpa inflammatoriska förlopp, och S-proteinet förefaller antagonistiskt interagera med dessa HSP’s. HSP70 är involverat i att hindra prion-sjukdomsförlopp – blockeringen av GRP70 via S-proteinerna förefaller accelerera underliggande prion-sjukdomar.
ICAM-1, VCAM-1 = ICAM-1 och VCAM-1 är membranproteiner som används av celler i kärlväggar samt immunförsvarsceller. Proteinerna är till för att “dra in” immunförsvarsceller från blodomloppet in i inflammerade regioner.
IFN-1 = Interferon-1. IFN-1-klassen är primärt anti-virala och sekundärt anti-tumör-signaleringsmolekyler.
IgM-antibody = IgM står för en särskild kategori av antikroppar, avseende deras struktur och konstruktion (men har ingenting att göra med deras antigen-receptor).
IL-6 = InterLeukin-6. IL-6 fungerar i en immunförsvarskontext – tillsammans med andra cytokiner – som en pro-inflammatorisk, feber-inducerande, protein-syntes-höjande, B-cells-stödjande cytokin. IL-6 fungerar dock som en anti-inflammatorisk myokin i frånvaro av vissa andra cytokiner.
LLPC = Long-Lived Plasma Cell, en typ av B-cell som har “mognat” och vanligen migrerat till benmärgen eller några andra specifika ställen, där LLPC:en “sitter monterad” och spottar ur sig 2000 – 10000 antikroppar per sekund, per LLPC.
MAO-A, MAO-B = MonoAmine Oxidase A & B. MAO A & B är involverade i att metabolisera serotonin och dopamin. Dysreglering av endera har negativa effekter; serotonin är ett energisänkande hormon, och dopamin kan vid för höga koncentrationer undergå autoxidation vilket skapar ROS och metaboliter som tros vara involverade i Parkinson’s Disease.
MERS, MERS-CoV = Middle East Respiratory Syndrome CoronaVirus. Ett coronavirus som också nyttjar ett S-protein för invasion av celler. S-proteinet monterat på MERS-CoV är dock inte helt identiskt med vare sig det som SARS-CoV eller SARS-CoV-2 nyttjar, och ansluter till proteinet DPP4 istället för ACE2.
MHC = Major Histocompatibility Complex, ett membranprotein som används av celler för att presentera proteinfragment från proteiner de har tillverkat. MHC används för att immunförsvaret ska kunna se vilka celler som har blivit kapade av ett virus, eller har canceriserats, eller på annat sätt börjat spåra ur och producera fel proteiner eller för den delen fel mängd av kroppsegna proteiner sett till var cellerna är placerade, etcetera. Celler kapade av ett virus kommer att presentera fragment av dessa virus-proteiner i sina MHC:s, och cellen löper då en ökad risk att utsättas för angrepp från immunförsvaret.
mRNA = Messenger RNA, en kodbit gjord för att läsas av och användas av ribosomerna i cellerna, för att tillverka de partiklar som mRNA-kodbiten kodar för.
nAChR = nicotinic AcetylCholine Receptor. En receptor för neurotransmittern acetylcholine. nAChR är involverade i (ned)regleringen av inflammatoriska processer, och S-proteinet kan dysreglera dess anti-inflammatoriska signalering genom att antagonistiskt inhibera nAChR.
NF-kB = Nuclear Factor kappa-light-chain-enhancer of activated B cells. NF-kB är ett cellkomplex som utgör ett snabbverkande svar på stressorer såsom cytokiner, ROS, tungmetaller, UV-strålning, oxiderat kolesterol och patogener av oika slag. Överaktivering av NF-kB syns vid exempelvis autoimmuna tillstånd, kroniska inflammationer och cancerisering.
OAS = Original Antigenic Sin. Ett koncept med vetenskapligt stöd, som innebär att kroppen tenderar att reagera på samma sätt vid påföljande infektioner av en viss patogen, som den gjorde första gången den stötte på patogenen – oaktat mindre mutationer. Detta sker genom B- och T-minnesceller och eventuellt etablerade LLPC’s.
p53 = Ett protein som stabiliserar och skyddar cellkärnan och förhindrar cancerisering. S2-proteinet från viruset och giftinjektionerna har visat sig interagera starkt med p53.
PBMC = Peripheral Blood Mononuclear Cell, en paraplyterm för alla celler i blodomloppet som har en cellkärna. I denna kategori ingår T-celler, B-celler, NK-celler och monocyter/makrofager.
PCR = Polymerase Chain Reaction, en metod som används för att kopiera och amplifiera ett stycke genetisk kod för vidare analys.
RT-PCR = Reverse-Transcription Polymerase Chain Reaction, vilket används för att detektera förekomsten av SARS-CoV-2 i tester från patienter.
RT-PCR Cycle Threshold = Hur många cykler av RT-PCR man behöver köra för att få fram detekterbara mängder kod från ett visst virus. Ju färre cykler som krävs för att detektera viruset, desto större mängd virus har personen som tog provet som analysera sannolikt. Kriminella “myndig”heter i USA tricksar sedan giftinjektionskampanjerna inleddes med antalet cykler som krävs för full-förgiftade respektive icke-förgiftade – på de som har fått giftinjektioner kör man ett lägre antal cykler, medan man fortsätter köra mycket höga cykeltal på personer som inte har fått giftsprutorna. På så vis försöker “myndig”heterna att dölja dels urusel “vaccine efficiency” men även potentiell ADE för de som har tagit giftinjektionerna.
PEG-lipider = Ämnen som används för att skapa kapslarna till mRNA-giftinjektionerna. Dessa tillverkas av ett kinesiskt bolag (!), som på sin hemsida i en sektion gör gällande att de kan kapsla in “graphene oxide” (GO) i PEG. Däremot är det ännu inte bekräftat att giftinjektionernas PEG faktiskt innehåller GO.
Pericyte = En typ av “hjälparcell” som finns runtomkring blodkärl och kapillärer i hjärnan, och hjälper både neuron och andra celler runtomkring på olika sätt. Dessa celler är även en nyckelkomponent i att upprätthålla blod-hjärn-barriären.
PI3K/AKT/mTOR pathway = Ett komplex intra-cellulärt signaleringssystem som styr cellers aktivitetsnivåer, delar av metabolismen, stamcellsaktivitet, synaps-förstärkning, med mer.
Prion = En serie proteiner som används av hjärnan, och som tenderar att klustras ihop under normala operationer och sedan avvecklas under vila. Under näringsbrist kan avvecklingen av dessa prion-kluster med tiden hindras och de kan istället växa till sig och börja inhibera eller i värsta fall förstöra nervceller. Detta syns vid en rad neurodegenerativa tillstånd.
RAS = Renin-Angiotensin-Systemet. I RAS ingår bland annat ACE2, som inhiberas av S-proteinet, och destabiliserar RAS-komplexet i en pro-inflammatorisk, blodtryckshöjande riktning.
RBC = Red Blood Cell, röd blodkropp. Röda blodkroppar transporterar gasmolekyler (CO, CO2 och O2 primärt) genom kroppen.
Reverse Transcriptase = Reverse Transcriptase är en serie enzym som kan ta främmande RNA- och DNA-koder som har kommit in i cellerna, och skriva in dem i cellens egna DNA.
ROS = Reactive Oxygen Species, fria radikaler på svenska. Dessa bildas framför allt av Complex 1 i Electron Transport Chain i mitokondrierna, både vid syrebrist och ett för högt O2-tryck.
S-protein (även ‘S’), S1, S2, RBD, NTD = S-proteinet är själva spike-proteinet som sitter monterat på SARS-CoV-2-viruset, och som är virusets primära (och möjligen enda direkta) invasionsverktyg. S-proteinet i sig består av flera domäner, såsom S1, S2, RBD, som S-proteinet tenderar att delas upp i av proteaser och furin och andra proteinklyvande mekanismer. S1 är förmodligen den farligaste delkomponenten av S-proteinet, och tenderar alltså att frisättas som en separat enhet. S2-komponenten förefaller inte vara frisatt i lika hög grad som S1. RBD står för “Receptor Binding Domain” och är en del av S1-komponenten. NTD står för N-Terminal Domain, en del av S1 som inte verkar vara involverad i anslutningen till ACE2.
SARS-CoV, SARS = Ett coronavirus som härjade omkring i början på 2000-talet, och som har stora likheter med det nu aktuella SARS-CoV-2.
SARS-CoV-2, SARS-2 = Ett coronavirus som förefaller vara skapat av Phraudci + andra väst-globalister i samarbete med CCP, och med flit utsläppt. SARS-2-virusets primära skadeverkan sker genom S-proteinet och dess sub-enheter S1 och S2.
Senescence, Cellular Senescence, Paracrine Senescence = “Cellular senescence” är ett begrepp som innefattar celler som har gått ner i ett slags “permanent eller semi-permanent viloläge” där de inte längre fullföljer de funktioner som väntas av dem, givet vilken vävnad de befinner sig i. Senescenta celler tenderar även att producera mer ROS och andra inflammatoriska mediatorer än normalt fungerande celler. Tillståndet är inte nödvändigtvis permanent, och kan reverseras av många substanser. “Paracrine Senescence” innebär att en sensecent cell har börjat producera signalsubstanser som instruerar närliggande celler att också bli senescenta.
Syncytium = Syncytium är större cellkomplex som innehåller flera cellkärnor, som resulterar av fusion av närliggande celler av samma eller olika sorter. Vissa syncytium är avsiktliga, exempelvis i muskelvävnad inklusive hjärtat. S-proteinet från SARS-CoV-2 eller giftinjektionerna skapar dock dysfunktionella syncytium som riskerar att canceriseras. “Oavsiktliga syncytium” har dessutom i vissa vävnadstyper demonstrerats effektivt tömma blodet på PBMC’s, i synnerhet T-celler, vilket är immunförsvarsnedsättande.
Titin = Kroppens största protein, som finns i muskelvävnad, däribland i hjärtmuskeln.
TMRPSS2, TMPRSS13 = Transmembrane Protease, Serine [n]. Inte mycket är känt om TMPRSS2:s biologiska funktioner, däremot finns “begynnande” data för TMPRSS13 som föreslår att det är inblandat i neurologiska processer. TMPRSS2 är i Covid-19-sammanhang mest känt som ett membranprotein som tillsammans med ACE2 kan ge SARS-CoV-2 en möjlighet att invadera en cell. TMPRSS2 klyver delar av virusets S-protein vilket möjliggör membranfusion mellan viruset och värdcellen.
TNF-alpha = Tumor Necrosis Factor Alpha, en cytokin som används av immunförsvaret. Beroende på vilken receptor TNF-alpha tas emot i, så kan TNF-alpha vara antingen pro-inflammatorisk och pro-celldöd, eller pro-reparation och celldelning, men dess nettoeffekt förefaller vara pro-inflammatorisk.
TLR = Toll-Like Receptor. En serie receptorer som är involverade i att känna av främmande ämnen. TLR4 känner exempelvis av LPS från bakterier (endotoxin), och signalerar immunförsvaret samt ställer upp produktionen av serotonin. Flera studier har nu bekräftat att S-proteinet från SARS-2-viruset samt då även mRNA-giftinjektionerna, fungerar som en agonist för TLR4 vilket i sin tur aktiverar NF-kB, vilket alltså innebär att S-proteinet är ytterst inflammatoriskt. TLR7 reagerar på RNA från virus (!) och är bland annat involverad i att ställa upp produktionen av tumörsuppresserande ämnen. TLR8 reagerar på ssRNA från virus (!) samt PAMP’s (återkommande mönster hos mikrober) och är bland annat involverad i att ställa upp produktionen av NF-kB och andra antivirala responser.
VIPIT (Vaccine-Induced Prothrombotic Immune Thrombocytopenia) = VIPIT är ett tillstånd som innebär att immunförsvaret efter en giftinjektion har börjat angripa blodplättarna, vilket vid blodplättarnas förstörelse frisätter pro-trombotiska faktorer i blodet, vilket kan skapa eller förvärra blodproppar.
“Wild type” = Det ursprungligen detekterade formatet av SARS-CoV-2-viruset.
HÄNDELSEFÖRLOPP VID SARS-COV-2-S-mRNA-GIFTINJICERING (gäller Phraudzer, Scamderna, AstraZatanca, 666, Sputnik V, med fler):
Efter giftinjicering med mRNA-giftinjektioner innehållandes kod för SARS-CoV-2-S, så äger följande händelseförlopp rum:
1. Den livsfarliga mRNA-koden sprids genom hela blodomloppet till hela kroppen. Distributionen är dock inte uniform – beroende på anatomiska skillnader och andra individuella skillnader förmodligen knutna till genomsnittlig cellmembrankomposition i olika vävnadstyper, så hamnar olika mängd mRNA-paket på olika ställen.
2. Celler som börjar transkribera mRNA-koden för de livsfarliga S-proteinerna, erhåller direkt därpå negativa effekter av de stigande intracellulära nivåerna av S-, S1- och S2-enheter. S-proteinet klyvs nämligen intracellulärt av intracellulära proteaser. S-, S1- och S2-proteinerna börjar således utverka negativa biverkningar i form av störningar på samtliga proteiner och system som reagerar mot/på/med S-, S1- och S2-proteinerna. Bland dessa biverkningar är formation av onaturliga syncytium med närliggande celler, samt disruption av DNA-repareringsmekanismer såsom p53 och BRCA1/2, samt aktivering av NF-kB via TLR4, vilket försätter cellerna som tagit upp giftinjektionen i ett inflammatoriskt tillstånd.
3. Cellerna som olyckligtvis tagit upp och börjat transkribera mRNA-koden för de livsfarliga S-proteinerna, kommer att börja montera dessa proteiner, eller fragment av dem, på sina MHC’s i immunförsvaret, vilka immunförsvaret börjar reagera på.
4. Efter cirka 3-7 dagar har det specifika immunförsvaret arbetat upp tillräckliga mängder av ASA-producerande B-celler och AST-volymer, vilket leder till direkta immunförsvarsangrepp på celler som har transkriberat S-proteinet. Dessa celler förstörs genom olika angreppsformer, däribland “complement pathway”-attacker, medan lösa S-proteiner i blodet neutraliseras av ASA’s.
4A. Inslag av åtminstone låggradig sepsis kan förekomma hos en del personer som misshandlas med S-protein-giftinjektionerna, detta då S-proteinet agerar som en agonist för TLR4, vilken ställer upp bland annat NF-kB men även andra inflammatoriska pathways.
Efter detta initiala förlopp följer nedanstående biverkningsmekanismer. En del av dem överlappar i tid och beskrivning delvis mot ovanstående punkter.
PRIMÄRA BIVERKNINGSMEKANISMER.
De primära biverkningsmekanismerna är som följer.
1. ÖVERPRODUKTION AV RETINOLSYRA TILL FÖLJD AV SKADADE CELLMEMBRAN
Överproduktionen av retinolsyra inträffar då cellmembranen försvagas av mRNA-kapslarnas lipider, och pågår även senare då produktionen av S- och S1-protein är igång (då detta leder till “complement pathway”-attacker på celler som producerar S-protein, se nedan). Försvagade cellmembran släpper in retinol i cellerna, vilket sedermera konverteras till retinolsyra – och retinolsyra är extremt farligt för kroppen. Förhöjda halter av retinolsyra leder till en omedelbar höjning av stresshormonet PTH, som frisätter kalcium ur benvävnaden och tänderna, för att försöka buffra retinolsyran.
Retinolsyra kan inflammera epitelvävnad i hela kroppen, alltså blodkärl och hud, och kan ensamt orsaka svåra skador eller död vid högre koncentrationer. Omfattande retinolsyra-inflammationer föråldrar kroppen och tömmer ut förrådet av stamceller, genom att hyperaktivera stamcellerna. Detta drabbar 100% av de giftinjicerade, dock givetvis i olika magnitud.
Det ovan beskrivna förloppet med retinolsyra-produktion förstärks eventuellt även av eventuell förekomst av “graphene oxide” i PEG-lipiderna som används för att kapsla in mRNA-giftinjektionerna. PEG-lipiderna försvagar cellmembranen, varpå retinol läcker in. Om PEG-lipiderna kan bekräftas innehålla så kallad “graphene oxide” – än så länge oklart även om vissa indikationer på det finns– så kommer denna GO att göra cellmembranen ännu svagare och mer permissibla för retinol, detta då GO har en tendens att särskilt vid laddningsförändringar kunna “spränga” cellmembran.
GO kommer även att göra stora skador på röda blodkroppar, vilka också kommer att ta upp retinol och konvertera det till retinolsyra. Fotografiska bevis på GO-skadade RBC’s finns redan; GO förefaller dränera elektroner från RBC’s membran, vilket deformerar dem. Notera att det finns ännu inga 100%-iga bevis för att giftinjektionerna innehåller “graphene oxide”, endast vissa starka indikationer i den riktningen. Vetenskapliga källor kring “graphene oxide” och dess nyttjande i biomedicinska sammanhang finns längre ner.
Vidare, lipiderna som ingår i mRNA-giftinjektionernas kapslar har demonstrerats inducera överproduktion av ROS i flera olika typer av celler. Detta bidrar sannolikt till försvagade cellmembran i känsliga cell-linjer, varpå retinol kan läcka in i dem och konverteras till retinolsyra.
2. SKADOR PÅ KAPILLÄRER OCH BLODOMLOPPET
I andra hand uppstår oerhörda skador på blodomloppet på grund av S-proteinerna som resulterat av giftinjektionerna (antingen har de nyproducerats, som av mRNA-giftinjektionerna eller så utgör de själva giftinjektionen om giftinjektionen är en så kallad protein-giftinjektion).
S-proteinerna samt deras komponenter S1 och S2 åstadkommer ett accelererat åldrande av hela kroppen, däribland särskilt hjärnan, hjärtat, lungorna och njurarna, men även samtliga andra vävnader. Detta sker bland annat genom:
I) immunförsvarsangrepp på S-protein-producerande celler (inklusive blodplättar!) som förstör cellerna (och degraderar närliggande cellers membran och kan orsaka att retinol läcker in i dem…) – detta angrepp medieras genom MHC:s i cellerna som tagit upp mRNA-koden för S-proteinet – celler som tagit upp mRNA-koden för S-proteinet börjar producera och montera S-proteinfragment på sina MHC:s, vilket immunförsvaret ser, och därpå angrips cellerna med S-proteiner eller fragment av dem i sin MHC:s av immunförsvaret (detta drabbar 100% av de mRNA-giftinjicerade),
II) blockering av ACE2 genom S- och S1-proteiner och/eller anti-idiotypiska anti-ASA-antikroppar korsreaktiva mot ACE2, vilket orsakar omfattande inflammationer genom överaktivering av ATR1+AT2, vilket givetvis kan resultera i kapillärer som korkas igen (detta drabbar 100% av de S-protein-giftinjicerade oavsett giftinjektionstyp),
III) immunförsvarsangrepp genom “complement pathway” på celler där S- eller S1-proteinet har fastnat i ACE2-receptorer, vilket de modifierade S-proteinerna från giftinjektionerna har en ökad tendens att göra då de har modiferats för att undgå “membrane clearance” via ACE2, vilket alltså innebär skador på bland annat kärlväggarna som på det här sättet kan korkas igen,
IV) resulterande blodplättsansamlingar som kan bli blodproppar som fastnar i de minsta kapillärerna vilket i värsta fall täpper igen dem helt och stryper syretillförseln regionalt, i synnerhet på de ställena där giftinjektionerna har orsakat andra skador (detta drabbar 100% av de S-protein-giftinjicerade) och blodplättarna kan själva vara under attack efter att ha tagit upp mRNA-kod för S-proteiner och börjat producera dem (detta drabbar 100% av de mRNA-giftinjicerade).
När S-protein-tillverkningen kommer igång (detta gäller mRNA-giftinjektionerna) så kan alltså både cellerna som tillverkar S-proteinerna slås ut, men den mängd S-, S1- och S2-proteiner som därpå läcker ut, kan fastna i andra celler med ACE2-receptorer, och leda till att även de förstörs av immunförsvaret – och innan immunförsvaret hinner göra det kan destabiliseringen av RAS-komplexet via ACE2-inhibitionen leda till inflammatoriska skador på i första hand kärlväggarna – detta då ACE2 som blockeras av S-proteinet, är ansvarigt för att denaturera pro-inflammatoriska Angiotensin II till anti-inflammatoriska Angiotensin 1,7. Således är en förlust av ACE2 (vilket giftinjektionerna alltså leder till) inflammatoriskt.
Destruktionen av kapillärer och inflammation av kärlväggar i hela kroppen leder därpå till potentiella skador i samtliga organsystem i hela kroppen (vilket vad beträffar skador på hjärnan och hjärtat har en tendens att bli permanenta skador), vilket är en stor del av förklaringen till den mycket breda omfattningen på skador som källorna längre ner målar upp en bild av.
3. SKADOR PÅ OCH DYSREGLERING AV IMMUNFÖRSVARET
I) Omfattande Antibody-Dependent Enhancement of Entry (ADE) via lågkvalitativa icke-neutraliserande antikroppar (bAbs) vilka efter cirka 3-6 månader börjar förstärka infektioner av SARS-CoV-2-varianter i allmänhet och kan leda till mycket svåra sjukdomsförlopp via export av viruset till blodomloppet där celler med receptorerna DC-SIGN Fc, L-SIGN Fc, MR-Fc och MGL-Fc (förutom ACE2) också kan börja ta upp viruset eller reagera på det +
II) utkonkurrering av existerande antikroppsbibliotek (genom överstimulering av en smal serie B-celler) inklusive i värsta fall “naturliga antikroppar” som är verksamma mot flera typer av patogener +
III) utslagning/försvagning av delar av existerande immunförsvar – LLPC-biblioteket i benmärgen kan genom TNF-alpha-påslag efter giftinjektionerna tvinga fram migration/förlust av LLPC’s (oklar magnitud, kan vara en insignifikant biverkning hos många) +
IV) skapande av syncytium i lungorna, som dränerar blodet på CD8+ och CD4+ T-celler vilket utgör en kraftig immunförsvarsförsvagning +
V) etablering av OAS, vilket innebär att de giftinjicerade personerna löper en stor risk att producera primärt de undermåliga antikropparna från giftinjektionerna vid påföljande kontakt med SARS-2-viruset – de giftinjicerade löper därmed en stor risk att kunna bli sjuka i SARS-2/Covid-19 flera gånger i rad, då antikropparna från giftinjektionerna alltså inte är neutraliserande i tillräckligt hög grad. Denna risk är mycket lägre hos de som har genomlidit en naturlig infektion +
VI) omprogrammering av immunförsvarsresponsen på TLR4- och TLR7/8-agonister, vilket innebär en generellt sänkt immunförsvarsrespons mot bakterier och virus (respektive).
4. (ÖVRIGA) AUTOIMMUNA TILLSTÅND
Påtvingad (över)produktion av anti-S-antikroppar (ASA’s) som bland annat kan
I) sterilisera kvinnor (aANXA2) tillsammans med immunförsvarsreaktionerna i avsnitt #2 ovanför (drabbar förmodligen “bara” en viss % av giftinjicerade kvinnor);
II), via aANXA2-aktivitet leda till autoimmuna angrepp på nervceller;
III) förstöra metabolismen via anti-Cardiolipin-Abs och ASA’s med korsreaktivitet mot däribland mitokondriella proteiner,
IV) vilket även kan trigga cancerisering genom anti-Cardiolipin-Abs-dysregulation av mitokondrier;
V) skapa blodproppar genom produktion av pro-trombotiska autoreaktiva antikroppar (drabbar gissningsvis 30%+ av giftinjicerade);
VI) reagera mot muskelproteinet titin som naturligtvis finns i bland annat hjärtat (drabbar 100% av de giftinjicerade, däremot med olika individuell magnitud).
Produktionen av höga halter av ASA’s kan sedermera ge upphov till så kallade anti-idiotypiska antikroppar mot anti-S-antikroppen, vilket kan ge följande problem:
I) Autoimmuna reaktioner mot ACE2 (som nämnt och beskrivet ovanför i avsnitt #2 under den aktuella rubriken);
II) Autoimmuna reaktioner mot DC-SIGN Fc, L-SIGN Fc, MR-Fc, MGL-Fc, vilket kan ge upphov till ett stort antal biverkningar.
5. CANCERISERING
Cancerisering och “acceleration” av redan canceriserade områden, genom
I) potentiell dysreglering av CD8+ och CD4+ T-celler +
II) dysreglering av immunförsvarscellers reaktioner på signalering från TLR4, TLR7 och TLR8 (endast begynnande bevis på att TLR7 och TLR8 dysregleras) +
III) inhibition av tumör-suppressorerna p53 och BRCA1/2 – detta sker genom S2-proteinet som har bevisats interagera starkt med p53 och BRCA1/2 +
IV) anti-Cardiolipin-Abs som kan penetrera och dysreglera celler med försvagade cellmembran (se ovan) men även reagera mot Cardiolipin-fragment som presenteras på cellers MHC-proteiner +
V) induktion av syncytium (bland annat lungorna) och Cell-In-Cell-formationer, vilka tenderar att förekomma i tumörer – dessa syncytium dränerar dessutom blodet på CD8+ och CD4+ T-celler, vilket innebär att immunförsvaret förstörs inklusive de T-celler som reagerar på tumöriserade celler +
VI) igensatta kapillärer (se avsnitt 2 ovanför samt övriga källor längre ner) leder till att mikro-syresättningen faller, varpå fler vävnader ställer upp HIF1A-signaleringen på grund av den ökade syrebristen resulterandes av de igensatta kapillärerna. I områden som redan lider av partiell syrebrist så riskerar alltså giftsprutorna att knuffa dem över kanten genom att direkt strypa blodtillförseln, vilket alltså leder till att cancerisering kan resultera via ökad HIF1A-signalering +
VII) S-proteinet agerar som en agonist för TLR4, vilket aktiverar NF-kB vilket ofta är aktiverat i tumörer och canceriseringar.
Oklart hur många % av de giftinjicerade som canceriseras på det här sättet, men den kraftiga ökningen av personer med cancer gör gällande att detta är ett signifikant kluster av biverkningsmekanismer.
6. ACCELERERAT ÅLDRANDE VIA AKTIVERING AV NF-KB-SIGNALERING I (BLAND ANNAT) HJÄRNAN
S1-proteinet har demonstrerats vara en agonist för TLR4, och TLR4 aktiverar bland annat NF-kB, vilket är en pro-inflammatorisk mekanism.
Djurförsök visar att möss som får EN injektion som överaktiverar NF-kB i hjärnan, får en livslängd som är 15-30% kortare än möss som inte fick injektionen – detta då hypothalamus förefaller vara en regulator av livslängden genom systemisk hormonell signalering.
Således kan man på goda grunder anta att giftinjektionerna, som ju innehåller eller skapar även S1-proteiner, ger upphov till denna livslängdsförkortande signalering genom S1 -> TLR4 -> NF-kB -> “åldrande” hormonell signalering från hjärnan. Då giftinjektionernas innehåll sprids systemiskt genom kroppen, så hamnar det även i hjärnan.
Vi vet naturligtvis ingenting om hur stark denna åldrande effekt kan tänkas bli, eftersom att absolut inga som helst trovärdiga långtidsstudier har gjorts på giftinjektionerna.
7. DIREKTA SKADOR PÅ VÄVNADER
S-proteinet kan även utverka andra direkta skador på vävnader, däribland hjärtat, som effektivt förstörs av S-protein-medierad fusion mellan cellkonstrukten i hjärtat, vilket orsakar elektriska rubbningar i hjärtat och får det att inte längre fungera som det ska.
De primära biverkningsmekanismerna accelererar “all cause mortality” hos de giftinjicerade, genom skadorna och förstörelsen av kapillärnätverket i hela kroppen. Givetvis får detta störst konsekvenser i områden med redan pågående inflammationer, cancerisering eller andra skador. Det innebär att alla personer som avlider av i stort sett vad som helst efter giftinjektionerna, särskilt om de dör inom de första 12 månaderna, ska anses ha helt eller delvis tagits av daga av giftinjektionerna.
Eventuella invändningar mot detta flyttas direkt till papperskorgen – om i stort sett alla möjliga som dog av och med Covid-19 ska räknas som dödade av Covid-19, så ska samma princip gälla här för giftinjektionerna. Dessutom finns det mycket mer vetenskapligt stöd för att räkna skade- och dödsfall väldigt brett efter giftinjektionerna, än för att räkna brett beträffande förmodade Covid-19-dödsfall.
1. Så gott som samtliga skadeverkningar som SARS-CoV-2-viruset leder till, leder även själva S-proteinet i sig till, inklusive då det S-protein som produceras efter mRNA-giftinjektionerna, som på grund av vissa modifieringar (se länk #2 nedanför) i vissa avseenden är farligare än det ursprungliga S-proteinet. Så alla länkar ni ser i listan härunder med skadeverkningar från SARS-CoV-2:s S-protein(er) är direkt överförbara på S-proteinet skapat av/via mRNA-giftinjektionerna eller som finns löst i andra typer av Covid-19-giftinjektioner. De andra giftinjektionerna med vektorvirus eller löst S-protein (protein-vaccin), innehåller alltså också S-proteiner som är lika farliga.
Notera att samma resonemang gäller även för en mycket stor del av de som diagnosticeras med Covid-19 kort efter att de har utsatts för giftinjektionerna – en stor del av har alltså fått skador på grund av giftsprutorna men på grund av att RNA för SARS-CoV-2 nu finns i deras kroppar, så ger RT-PCR-tester en missvisande signal – det som egentligen detekteras är i majoriteten av fallen alltså RNA-resterna från giftinjektionerna, och inte RNA från riktiga SARS-CoV-2.
2. SARS-2-viruset finns vid mildare infektioner normalt sett inte i någon större mängd eller alls (i termer av vad som är mätbart) i blodomloppet. Men efter giftinjektionerna så sprids både viruspartiklar eller S-proteiner eller mRNA-kod för S-proteiner i blodomloppet (beroende på giftinjektionstyp) på ett sätt som annars inte sker förrän en infektion har blivit väldigt allvarlig. Det produceras även mer “lösa” (eller innehåller från början) S-proteiner efter giftinjektionerna, vilka just på grund av att de är lösta, lättare kan göra skada genom hela kroppen.
För att ta Scamdernas giftinjektion som exempel – i en vetenskaplig studie har man uppmätt en vikt S1- och S-proteiner i blodet under de två första veckorna efter varje injektion, vilken motsvarar cirka 1750-4000 virus per mL blod respektive cirka 250-1500 virus per mL blod. Men då varje SARS-2-virus har cirka 30-40 ytmonterade S-protein, och bara maximalt ~10 av dem kan interagera direkt med celler samtidigt, så motsvarar de lösa S1- och S-proteinerna en större potentiell systemisk skadeverkan.
VANLIGT MOTARGUMENT SOM ÄR OGILTIGT.
Här är ett vanligt och felaktigt motargument mot att åtminstone Phraudzers och Scamdernas giftinjektioner skulle vara farliga:
Felaktigt påstående: “S-proteinet från giftinjektionerna har andra aminosyror på några ställen och beter sig inte som S-proteinerna på SARS-2-viruset.”
Svar: Det modifierade S-proteinet som det kodas för i mRNA-giftinjektionerna är gjort för att undgå “membrane clearance” via ACE2 och inte tas upp av cellerna. Giftinjektionsmakarna har påstått att detta gör att S-proteinerna inte tas upp av cellerna. Detta är fel på minst tre sätt.
För det första så är inhibitionen av “membrane clearance” av S-proteinet via ACE2-receptorn inte 100%-ig, så en del av S-proteinerna kommer att tas upp av cellerna ändå, och sedan delas i S1- och S2-enheterna inne i cellerna, av proteaser inne i cellerna, och därpå utverka skador.
För det andra så är en del av S-proteinets skademekanism just att det fäster på och inhiberar ACE2-receptorerna, och hindrar dem från att göra sitt jobb. Ju längre S-proteinet och dess subenheter finns fria i blodomloppet, desto längre hindrar de ACE2 från att göra sitt jobb med att omvandla potentiellt inflammatoriska Angiotensin II till anti-inflammatoriska Angiotensin 1,7.
För det tredje, risken finns att immunförsvarsceller och antikroppar ser/beklär den delen av S-proteinet som sticker upp från ett ACE2-protein där det sitter fast, och då kommer den cellen förmodligen att hamna under angrepp från immunförsvaret och förstöras eller skadas. Risken att detta ska ske ökar ju längre S-proteinet sitter fast i ACE2-proteinet utan att undergå “membrane clearance” och tas in i cellen istället (och om så sker, så gör S-proteinet skador även intracellulärt).
![CANCER: THE LIES, THE TRUTH AND THE SOLUTIONS: What Cancer Really is and 20+ Proven Ways to Heal it Naturally (Controversial Truths Revealed Series Book 1) by [Makia Freeman, Terry Robinson]](https://m.media-amazon.com/images/I/51g-mCyDR1L.jpg)
