"Nu grönskar" och det med råge! För varje dag ser jag något nyss som har kommit upp ur jorden. Då första promenade sker redan tidigt på morgonen kan jag inte låta bli att förvåndas över att jag var morgon finner något nyss om har kommit i förra veckan fann jag på samma tomt först styvmorsviol, dagen därpå maskrosor och nästa dag igen smörblommor. De verkar ha växt ut i sin helhet under ett dyng - häpnandsväckande. Jag hinner omöjligen tillvarata alla växter som jag önskar plocka och torka för kommande behov.

Jag kan inte erinra mig att jag har sett växtligheten komma upp så snabbt någon försommar tidigare. Beror det på min inaktagelseförmåga eller går det ovanligt snabbt i år. Flera morgnar har jag fått till mig den när sångtexten "Nu grönskar det......." och nu kom jag till skott och i det här fallet med gruppen Sarek.

En annan tex som kom till mitt medvetande är psalmen "En härlig grönskas rika dräkt....."

En av de vackraste psalmer jag vet och som verkligen gör att det känns att det blir sommar. Här till prinsessan Victorias och prins Daniels bröllop för snart ett år sedan. En händelse som fick fokus på kärleken.

Nostalgi drabbades jag av när jag hörde den här låten i morse.

Följande text har jag hämtat ur tidskriften Free. Mycket tänkvärd och väckande.

En kvinna gick till byns trollkarl och frågade om råd. "Min lille styvson avskyr mig", sa hon. "Kan du hjälpa mig att vinna hans kärlek?"

Trollkarlen svarade att han kanske kunde, men då måste hon skafffa fram tre morrhår från ett lejon.

"Det är omöjlig", sade kvinnan och gick. Men på kvälle bar hon ut ett köttstycke och lade i öknan. Sen såg hon på avtånd hur ett lejon fann det.

Dag efter dag gick hon tillbaka med kött och stannade varje gåt allt närmare platsen. Till sist åt lejonet ur hennes hand.

Då ryckte honloss tre morrhår och gick till trollkarlen.

"Här är de", jublade hon. Han tog dem och släppte dem i elden.

"Varför gör du så?", skrek hon.

"För att den som kan rycka loss ett lejons morrhår behöver ingen magi". svarade han.

"Det står i den egen kraft att nå det du vill."

Får mig osökt att associera till Lejonkungen och "Känn en doft av kärleken".

Nu hade jag förstås tänkt vänta med den här inlägget till i morrn, men det kändes som att skrivnervern killade till - så även youtubenerven, Lyssnade runt och kunde därför inte låta bli - minnena bara ramlade på.

Har tidigare nämnt att jag har spelat i blåsorkester/ungdomsorkester sedan jag var 10. Jag började på hösten i fyran och när det sedan blev vår blev det mer och mer tätt med spelningar utomhus. Premiären blev alltid vid 1-maj demonstrationerna. På den tiden bar vi kjol till de blå kavajerna och milda tider vad vi frös. Under kavajen bar vi även en polotröja i sliskigt material som sannerligen inte den var varm heller.

Vi samlades vid idrottsplatsen och sedan skulle vi marschera upp till Folkets Park. Sannolikt hade vi fått noterna till Internationalen och Arbetets Söner tisdagen innan. men då de var nya för mig och andra nybörjare blev det nästan omöjligt att både spela och läsa noter samtidigt. Speciellt för oss som spelade flöjt då notstället var fastspännt på den vänstra armen och att titta i noterna och samtidigt marschera i takt och i snygga led var nästan en utopi.

I alla fall så var notern anya och det var ett styvt jobb att försöka spela styckena. Under 1 maj alternerade vi med att spela Internationalen och Arbets Söner, och sedan kördes det mellanmarsch mellan låterna så att vi hann byta noter - om man nu kunde läsa dem förstås. En riktig kändis hade vi vid virveltrumman nämligen Dolph Lundgren då med förnamnet Hans. Han var en fena på trummor och många mil har jag/vi marscherat efter hans trumma.

Folkets Park ligger på en höjd över stan och den sista kurvan och sedan långbacken upp var påfrestande. Precis innan vi nådde fram till byggnaden skulle vi alltid spela Internationalen. Det var jobbigt att blåsa ett krävande blåsintrument samtidigt som att gå uppför och hålla kolla på andra, gå i takt och i snygga led. Känner nästan känslan i magen medan jag skriver.

Den här första ggn som jag tidigare nu har beskrivit, var speciell. Jag minns väldigt tydligt att när vi kom upp mitt framför entren kände jag att jag hade lärt mig Internationalen utantill - så många ggr hade vi spelat den under marschen upp till "Parken". Noter blev därefter överflödiga endast starttonen behövde kollas. När vi sedan kom upp ställdes sossarnas fanor tillsammans och många av dem stämde i med sång - ganska pampigt faktiskt!!!

När det gällde marscher lärde jag/vi dem oftast utantill då de spelades flitigt. Kanske jag kan dem än idag - sannolikt.

Snart är det 1 maj och i år skall jag inte spela och gå i täten. Borde väl egentligen demonstrera förstås, men då jag/vi kommit på lite kollisionskurs med S-politikerna i vår kommun känns det inte så trevligt att gå med dem.

Här kommer nu Internationalen och Arbetets Söner,

Visst skall det väl ändå vara så att man skall frysa den här Valborgsmässokvällen - så ock idag. Faktiskt en del vårvinda friska.

Undrar just vilket väder det blir i morrn. Under mina år som spelande i ungdomsorkester var det ofta svinkallt på 1 maj, då vi gick i spetsen för demonstrationståget.

Att vi överhuvudtaget fick något ljud i de iskalla mässing- eller nysilverinstrumenten.

I morrn är det 1 maj, men vi slutar kvällen med "Vårvindar friska". Tycker att det är vackert med mansröster och har här valt Lunds studentkör.Tänk vad kul att få ihop till körer så här under studenttiden. Studenttiden, ja det var tider det.......

Jag har nu tränat yoga under några månader och det känns helt rätt.  Livsyoga är det vi tränar.

Jag har länge längtat efter yoga men då jag såg en skylt i somras insåg jag att detta var bästa alternativet för mig.

Efter några månader känner jag nu att jag börjar bli en aningens smidigare, trots att jag sannerligen inte har varit speciellt idog själv.

Kroppen har gjort en del halvhjärtade försök att säga ifrån, men nu har den fått ge vika. De senaste gångerna har jag till och med känt att det händer ngt med mina tungmetallar när jag mediterar efter yogapasset. Igår skar det t o m i min atlaskota, som har levt sitt eget liv under en lång del av vintern. Efter ytterligare en stund brände det från kotan upp gm nacken - väntar nu bara spänt på vad som skall ske. I höst lade sig två kotor i ryggraden till rätta när jag hade fått reconnective healing, men nu väntar jag spänt på att även mina nackkotor skall ta sig dit de ska.

Under gårdagens långa guidade meditationspass gick Linda igenom varje chakra - och just när navelchakrat var klart, gick det som en våg av energi från solar plexus och ut i kroppen, se föregående inlägg om chakran.

Rara läraren Linda Engström.

Under vårens häckningar vid älven har jag roat mig med att sticka och då en del yogastrumpor. Jag har nu sticka så många att jag kan sälja några par. De är i ull och saknar häl och tå - för att man skall stå stadigt men ändå vara varm om foten. Det känns skönt med värme även runt fotleden om det är lite kylslaget i träningslokalen. Jag tar cirka 150 kronor/par samt frakt om någon är intresserad.

Som slutmeditationsmusik har Linda de senaste gångerna valt att spela musik av Deva Premal och mitem, väljer att lägga in dem igen. Så skön musik att gå ner i varv till.........

Igår tittade jag på svt.se, Så ska det låta. Jag blev positivt överraskad över Fredriks Swahns otroliga energi och utspel. Jag har alltid haft en varm känsla för honom och älskar hans utstrålning. Den här gången spelade han ut hela sin potential. Bl a med låten "Viva la vida".

I morse kom den först i mitt huvud och några sekunder senare på radion, häpnandsväckande conincidence, då med Darin, men då jag tycker om introt, med stråkarna, på Coldplays version väljer jag att lägga in den här.

När jag i mitten av 80-talet hade ett vikariat på en skola i Åre kommun, sjöng vi ofta sången som går så här:

Solen lyser, himlen är blå,

vad det är skönt att leva då.

Högt i topp går allas humör.

Ja, det är det som susen gör!

Barnen sjöng av hjärtans lust, och tänk ibland sjöng vi så att solen tittade fram efter en stund!

Vi tog därför en paus emellanåt och sjöng visan om det var gråmulet ute.

Här kommer några "gullungar" som sjunger preces med sådan hjärtans lust som eleverna sjöng då:

Idag är det en gråmulen dag och solen orkar inte riktigt igenom de tunna molnen. Hörde för en stund Arme´of Lovers, och tänkte att deras låt skulle kunna få molnslöjorna att ge vika så att solen får tina bort det resterande snötäcket som bitvis ligger kvar.

Känns riktigt vårlikt i luften, men mycket vill ha mer och nu önskar jag solsken.......utanför och inuti mig själv!

Sol och värme till dig!

"Let the sunshine in.":