Nu har jag haft Nienke under sex dygn. Man ser inte längre revbenen så väl och hon slänger inte i sig maten som en utsvulten längre.

Då jag kom i kontakt med den fodervärd där hon har bott under cirka 1½ år - fick jag bekräftat att hunden har en god grundutbildning. Den första kursen som sedan skall leda till ledarhundsutbildning. Det förklarar varför hon i vissa lägen är så otroligt följsam och fungerar så väl.

Hon är säker på inkallning och fungerar hur bra som helst när hon är lös. Hon håller koll på var jag är och kommer snabbt om jag försvinner ur synhåll.

Hon är full av energi men har lugnat sig väsentligt. Nu springer hon före mig på åkern och tar några kortare turer i varder riktning till skillnad från den första dygnen då hon kastade sig handlöst mellan skog åker om mig.

Hon fungerar också otroligt bra inomhus och jag har lämnat henne under någon timme utan att det har hänt något. T o m katterna har hon nu förstått att de skall vara.

På den här bron brukar vi stanna till och sola oss! Nienke springer omkring till dess hon är trött och sedan sätter hon sig bredvid mig i solen. I förrgår kastade hon sig iväg handlöst då en hund skällde 4-500 meter bort. Jag lyckades kalla in henne två gånger, men var ytterst överraskad av hennes beteende.

I bilen beter hon sig oförståeligt. Vid vissa tillfällen bryr hon sig inte alls om vad som rör sig på vägkanten och hon bryr sig aldrig ens om att det går någon mot bilen eller utanför. Däremot blir hon helt hispig och fullständigt okontaktbar om det går en hund som hon ser. Det går inte att bryta henne och hon skäller och morrar som en galen, och ögonen står nästan ut på henne.

Även när hon har koppel blir hon helt okontaktbar. Hon sätter nosen i backen och drar det hon kan och det går inte heller då att få kontakt. Efter två korta stunder på okänd plats värker mina armar och min rygg. I och med att hunden drar till så sliter det på fibromuskler och leder. Helt obegripligt beteende då hon var så duktig som ett ledarhundsämne. Förstår inte riktigt hur min kropp skall klara av att ha henne i koppel när hon rusar iväg som hon gör utan att det går att få någon kontakt med henne, endast för ett par sekunder - sedan är hon igång med nosen i backen igen.

Åh, vad jag skulle vilja veta vad som har hänt henne, fast egentligen inte. Hur kan en sådan fin hund bli så förstörd efter enbart några månader hos en familj? Hunden som var ett klockrent ledarhundsämne, men vars armbågar och höfter var defekta.

Vet i dagsläget inte hur min kropp skall orka med Nienke. Hennes erfarenheter är en gåta och jag skulle så gärna vilja hjälpa henne till ett bra liv!!!!!