corneliasrum

Direktlänk till inlägg 8 april 2011

VINTERKRÄKSJUKA - och reflektion.

Av Ann-Christin Tjernström - 8 april 2011 07:58

Den här vintern har sannerligen varit ett riktigt "eldorado" vad gäller virussjukdomar av olika slag.
Mina barnbarn och min dotter har sannerligen fått pröva de mesta i infektionsväg och dagarna i förskola/skola har varit lätträknade. Dagarna hos mig har däremot varit nästan mera svårräknade då jag har agerat "räddningspatrull" ett antal ggr.


Jag upplever den här vintern än mer "infektionstät" än många andra och min hypotes är den; att när en hel population låter sig vaccineras av ett vaccin innehållande en tungmetall som kvicksilver i form av konserveringsmedlet Timerosal (stavas det så?), blir immunförsvaret hos stor del av befolkningen svårt angripet och många blir därför snabbare och oftare drabbade av infektioner.

...och vad har då massvaccinationen med att så många har varit sjuka under den här vintern?

Jo, med nedsatt immunförsvar hos stor del av befolkningen , får virusepedemier ett större fäste då fler insjuknar och därmed sprider det vidare till fler personer. Det är min övertygelse!


I min familj underlät vit att vaccinera oss. Då erfarenheten av vaccinationer är mindre god. Hade även läst om hur svininfluensan kom till i ett labratorium och att det fanns vinstintressen hos läkemedelsindustrin och därmed ett stort driv att få människor vaccinerade. Vaccinationer är inte heller livslånga och räcker ger endast skydd i 8-10 år - vilken nytta gör de då?


Strax före man börjada massvaccinera i vår kommun insjuknade jag i något som sannolikt var Svininfluensan. Symptomen stämde och smärtorna i leder och muskler var nästan outhärdliga. Fem dar efter mitt insjuknande insjuknade yngste sonen, då 13 år. Han hade även de karaktäristiska symmptomen i magen. Sonens far var drabbad av influensan Hong Kong när den gick i slutet av 60-talet. Han insjuknade inte denna gång. Hong Kong och Svininfluensa skulle ju vara samma virus. Att han inte insjuknade känns som ännu ett bevis på att det var svininfluensa som jag och sonen hade fått. Hong Kongvaccinet fick jag själv som barn, men någon immunitet kvarstod inte.


När sonen hade tillfrisknat en del - behövde vi bära in ved och jag bad honom om hjälp. Han kände sig matt och så då; "att detta är inte någon vanlig förkylning" - då han var mer påverkad än annars.


När han så hade tillfrisknat helt sa han: "Var det inte värre än så här", och var glad över att slippa ta det vaccin som resten av eleverna i klassen tog när han hade återkommit till klassen Han berättade om den höga sjukfrånvaron dagarna efter vaccinationen och den smärta som eleverna hade i sina armar som gjode det svårt för dem att komma varandra nära som de ofta gör när de i flock skall ta sig in och ut ur klassrum.


När jag idag informeras om de följdverkningar som en hel del barn har utsatts för är jag glad över dyrköpt erfarenhet som gjorde att min familj inte tog vaccinet. Dock lider jag med de barn och deras familjer som nu har det svårt.


Nu tillbaka till vinterkräksjukan. Strax innan barnbarnen kom till mig i förra veckan hade de båda varit sjuka i vinterkräksjukan, och nu har flera i familjen insjuknad trots att det har gått mer än en vecka sedan de kom. Då vinterkräksjukan känns lite mera svår än vanlig magsjuka väljer jag här att publicera information om den hämtat från Vårdguiden.


Vinterkräksjukan (calicivirus)

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket och inte får i dig tillräckligt med vätska eller om du kissar mycket mindre.

Vinterkräksjukan är en mag- och tarmsjukdom som orsakas av ett så kallat calicivirus. Det finns två typer av calicivirus: norovirus, som är den vanligaste typen, och sapovirus, som förekommer mindre ofta. Båda ger likartade symtom.

Vinterkräksjukan är väldigt smittsam. En enda person kan smitta ner en hel arbetsplats eller förskola.

Sjukdomen är mest aktuell mellan november och april, med en topp mellan januari och mars. Det är därför den heter vinterkräksjukan. Men den kan förekomma även andra tider på året, då oftast i samband med smitta via livsmedel eller vatten.

Inkubationstiden är 12 till 48 timmar. Inkubationstid är den tid det tar från det att man blir smittad till dess att man blir sjuk.

Efter att ha haft vinterkräksjuka kan man ha ett visst kortvarigt skydd mot sjukdomen, så kallad immunitet. Men man kan bli sjuk flera gånger.

Symtom på vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan kan likna andra magsjukdomar men skiljer sig från dem genom det plötsliga insjuknandet. Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magont som pågår i ett till tre dygn. Man kan också ha feber, huvudvärk och muskelvärk.

Så smittar vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan sprids:

  • genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer
  • via mat som hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk
  • genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats, till exempel djupfrysta bär och grönsaker. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70°C, däremot inte vid frysning
  • genom vissa skaldjur som förvarats i vatten, till exempel ostron.

Undvik att själv bli smittad

Du kan minska risken för att själv bli smittad genom att:

  • alltid tvätta händerna noga, framför allt före måltider och efter toalettbesök
  • använda flytande tvål och pappershanddukar på ställen där många är samlade, till exempel skolor, förskolor, arbetsplatser och andra offentliga miljöer
  • undvika att äta av bufféer där många personer kommer i kontakt med maten
  • undvika att besöka magsjuka personer.

Undvik att smitta andra

Du kan minska risken för att smitta andra genom att:

  • tvätta händerna ofta
  • inte laga mat åt andra
  • vara extra noga med din personliga hygien
  • inte vara på platser där du kan smitta andra
  • vara hemma från förskola, skola, arbete eller andra aktiviteter minst två dygn efter att du blivit helt symtomfri.

Symtomfria familjemedlemmar som känner sig helt friska behöver inte stanna hemma från arbete, skola eller förskola. Men det är viktigt att byta till rena kläder innan man går hemifrån och att gå hem direkt om man får symtom.

Egenvård vid vinterkräksjukan

Viktigt med vätska

Det är viktigt att återställa kroppens vätskebalans genom att dricka mycket. Kroppen tar upp vätskan bäst om du dricker små portioner med täta mellanrum. Om du har svårt att dricka kan du ta vatten teskedsvis. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka ofta så länge avföringen är lös.

Om du kräks mycket eller har mycket diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Du kan då dricka vätskeersättning för att ersätta det vatten och de salter som din kropp blivit av med. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda din egen. Ge inte egenblandad vätskeersättning till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns det risk för att salthalten blir för hög och att barnet tar skada.

När det gäller barn kan det ibland vara svårt att få i dem vätska över huvudtaget, så försök med det som fungerar. Håll barnet under uppsikt, håll koll på barnets allmäntillstånd och att det kissar.

Recept på vätskeersättning till vuxna

  • 2 matskedar druvsocker eller 3 matskedar strösocker (välj ett alternativ)
  • 0,5 tesked salt
  • 1 liter vatten
  • 2,5 deciliter juice

Rör ut socker och salt i vatten. Smaksätt med juice.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

  • För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.

Sök vård

Sjukdomen i sig är inte farlig, men du bör kontakta vårdcentralen om du/den sjuke inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket mindre samt om vinterkräksjuka barn är slöa och har liten eller ingen lust att leka.

Viktigt!

Ring alltid vårdcentralen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ann-Christin Tjernström - Måndag 1 april 16:00

https://rumble.com/v4kgh1f-jeffery-jaxen-intervjuvar-dr-william-makis-turbocancer-fruktansvrd.html?fbclid=IwAR0yuQhdgo4-VW_ZsMYDrkjitCwXZZxV0mfV01rSHEiP9ScZNE-MI_viTAc_aem_ASJg7358LrIVTN0y_L2vbB8Jo-MyBhwuVYMHDOoookdSjvXUjlymrApmh9bCq5pJjVyKO4cjB8sjmE...

Av Ann-Christin Tjernström - Måndag 25 mars 09:23

https://www.facebook.com/zarah.oberg/videos/417161604300241   ...

Av Ann-Christin Tjernström - Måndag 18 mars 17:05

https://www.youtube.com/watch?v=5-6_egibSZQ  

Av Ann-Christin Tjernström - Torsdag 14 mars 18:27

https://rumble.com/v4i0i4f-march-8-2024.html?fbclid=IwAR1I3lOQdLzBbfnJeLbTIrjc6-8edPdAomsmlnPsgmgbipfLaeO2c82YJ2k     ...

Av Ann-Christin Tjernström - Söndag 10 mars 09:17

https://www.youtube.com/watch?app=desktop&si=Jr7A6RvNEITsYlyo&v=On4XESAjQh4&feature=youtu.be&fbclid=IwAR2dZYqFGz9rJQyO98ri0q9ok97JMs-b_KV7rsZGx6hl1I4lbvSml4bAJK0     ...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20 21 22
23
24
25 26 27 28
29
30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards