Igår var det sannerligen höst. Dagen började med mulet och blåst, men fram på dagen sprack det upp och blev riktigt vackert.
Som tidigare, brukar jag och en väninna träffas och promenera i skogen med våra hundar regelbundet. Hon är ofta hudvakt till sin dotters hundar och så även igår.  De tär den lilla blandras hunden och valpen Bänny.
Bänny gillar att träffa Nienka som i hans sällskap blir mer vuxen än vad hon annars.

När vi går iväg med fyra hundar får man som en bild av Croela de Will, hur skrivs det?, med det 101 dalmatinervarlparna. Hundarna är ystra och drar åt alla håll och mer än trassel med kopplen innan vi kan släppa dem lösa i skogen.

Igår hände nåt märkligt!!! Nienka har som vanligt korn på vatten och fann snabbt den vattensamling som ligger i ett spår efter skogsmaskinen. Plask, plask - och nu även Bänny.
Vi kallade in henne och försökte få alla hundar med oss. Bänny som också är en retriver är lika förtjust som Nienka och återvände till vattenpölen. Jätteskoj. Efter ett antal höga inkallningar från oss båda - usch så smutsigt och kallt, vände så åter Nienka tillbaka. Nu utan att hoppa ner i vattnet. Hon sprang slamsande runt Bänny och fortsatte sedan i riktning mot oss, och han hänge förstås på. Både jag och min väninna observerade att NIenka  hjälpte oss med Bänny då han inte ville komma när vi ropade på honom. Jag tänkte på det en del del på kvällen: Nienka hämtade Bänny.

Vi fortsatten en bit uppför skogsbilvägen och där såg vi ett stort spår med långa klor!!! Usch!!!!! Björn!!!! Alldeles för när för att kännas bekvämt. Jag tror aldrig att vårt samtal har varit på så hög nivå som igår.

Vi tog sedan djurstigen som följer bakom Storhällan och vips så var vi uppe. Vi möttes som vanligt av vacker vy över Ångermanälven, och mossor och lavar i massor!!! Sååå mycket på ett och samma ställe.
På vägen ner var det halt!! Värre än is! Vi tog samman väg ner som förra gången - kantarellsuget fanns kvar.
Ja, vi fann faktiskt några, men ack så våta. Nu vet jag/vi var vi skall leta svamp nästa år. De tär ju endast cirka 2 veckor sedan vi fann sammanlagt 18 liter på samma ställe, men nu var det nästan dammsuget där.

Här ned kommer några bilder från igår. Idag är det -5 grader och vinter och därför blir det vinterpromenader idag till skillnad från igår då det var höst.   

             

I förra veckan var det en månad sedan jag började med zervital-kuren. Den kur som innefattar, fotbad, kroppsbaddning, salva samt en ytterst sträng diet. Detta för att utrota svampar av olika slag som har minifesterat sej i min kropp. Läs mer: www.zervital.se elller under kategorin zervital här på min blogg.

I början skrev jag mer ihärdigt om mina reaktioner här på bloggen. Nu är reaktionerns mindre markanta, subtilare och kan vara svårare att skönja. Jag har ruvat några dar på att skriva och glömt att anteckna men plockar ur minnet det jag kommer ihåg.

Tidigare har jag skrivit om den plackupplösande drycken som jag tar matskedsvis. Första stöpan med 30 vitlöksklyftor och fem citroner som mixas och sedan blandas med en liter kokt vatten och får stå i kylskå under ett dygn, fuskade jag med litegrann Jag har nu dividerat kuren med 5 och den blir mera lätthanterlig. Kylskåpet riktigt stank av blandningen innan, nu fick jag plats med den i en stor glasburk. Jag tar 1 msk morgon och kväll. I förra veckan började med en kuren. Jag skall då säga det att man nog skall avstå från situationer där det saknas toalett. Det blev många morgonbesök och därför bör man nog hitta en nivå som passar utan att det blir för häftigt. Nu tror jag dock att jag även skall kunna ta 1 msk mitt på dan. Gifter i tarmarna vill jag helst bli av med.

I förra veckan testade jag även ärtsoppa som jag annars får kramper i magen av, men nu gick det över förväntan. Det är uppenbart att det har hänt nåt med min matsmältning. Jag nästan ingen ont i magen alls länger, något som har varit ständigt återkommende de nästan sista 30 åren.

Jag har rensat i röran här hemma. fixat lite i sonens tonårsrum och det känns skönt med nya energier och mera space.

Jag fortsätter med mina 30 minuters yogapass varje dag, och har bara missat några enstaka under den här tiden.
I förra veckan hakade jag även på en "21-days meditation" med Deepak Chopra. Jag har gått med i en gratis maillista där man får en ny mediation för varje dag. Cirka 15 minuter vilket är helt möjligt för mej att genomföra.

Veckan innan kuren började jag med dieten och tappade redan då 2 kilo, trots att jag i övrigt lever en ganska strikt kosthållning. Sedan jag fick ringormsangreppen på fötterna, har svampen reagerat på sött, säd, ost och alkohol, vilket har gjort att jag även tidigare hade upptäckt vad som triggade igång och därför tagit bort vissa ämnen.
Med den här dieten blev det lite till.
När jag i förra veckan började köra plackkuren igen, började jag direkt känna mej lättare. Magen är inte heller svälld och bullrig längre. När jag ställer mej på vågen visar den 3 kg lägre vikt än tidigare. Det är också den vikt som jag själv känner mej bekväm med.

Jag känner mej också lätt när jag strävar iväg på mina hundpromenader. I och för sig är 3 kg 3 kg, men när magen är mindre svullen, blir det inget tryck uppåt.

Ringormsangreppen på vänstra foten är kvar, och så snart jag har suttit i ett fotbad, bränner det och spänner det inuti foten. Precis som om jag skulle ha trådar av el som gör rakt in i foten. Undrar just om det är vad jag har känt i min buk också under många år, och som jag har känt även under den här tiden?

Jag har väntat på ytterligare fjällning och igårkväll började det att klia i hålfoten. Skinnet är återigen blankt och lite hårt, och jag kan se att det börjar spricka upp så smått mitt i foten. Den bruna färgen efter fotbaden gör att det syns väldans väl när gammalt färgat skinn släpper och det kommer fram nytt och mjukt där under - som bebisskinn.

Att det skulle ta så lång tid innan fötterna börjar ömsa skinn igen hade jag inte väntat mej. Nu kliar det ordentligt i hålfoten och det är kanske dax att ta fram någon av borstarna sedan förra ggn för att borsta bort det som lossnar och sitter löst.

Att jag har varit begåvad med candida i mag- och tarmkanalen är uppenbart nu när mage och matsmältning känns bättre.
Trots starka reaktioner på avgiftning eller avsvampning har varit uppenbart. Trots nu en dryg månad med kuren och dieten tillsammans med bikarbonatintag för att hjälpa till med att göra kroppen basisk, inser jag att jag har kommit en bit på väg.......men än lite mera att ta av.

Tack för ditt besök! Vi ses igen!