Idag längtar jag till midsommar!

Jag tror sällan och aldrig jag har känt en sådan kall kyla! Jo, kanske när det var -37, men dit är den en bit! Det är fruktansvärt kallt! De -20 graderna går inte att stänga ute. Hörde av en väninna att hon hade lagt filtar i fönstren. Detta gjorde att jag själv började känna efter hur det förhöll sig i fönstren. Fann att det där med tätning ändå borde ha gjorts innan den här vinterna anlände.

Nu har jag rullat ihop handdukar och lagt mot fönstren - vi får väl se om det blir lite mindre grinigt!

Hoppas nu att den här vintern går snabbt och tittar just nu på bilder från sommare. Det går kanske att tänka bort kylan om man fördjupar sig och tänker tillbaka på varma och sköna dagar från förra sommaren. Just idag längtar jag lite extra till midsommar - en högtid som jag finner ytterst mysig!

Fann den här bilden på äppelblom!!!! Inte så tokigt att se bakåt och minnas tillbaks på eller att se fram emot!!!

Nu får jag glädjas åt de blommor som jag har i fönstren - och de är säkert glada över att slippa frysa om rötterna nu när jag har tätat fönstren med handdukar!!:)

Jag har ännu inte börjat föra dagbok på väder osv. - men kanske borde........?

Så snart vädret är mera jobbigt att klara av, känns det som om det är första gången. Därför kanske jag borde anteckna litegrann varje dag så vet jag att det inte är första gången. Bra ändå att vi glömmer det som är känns mindre bra.

I morse var det 24 minus -tycker nu att det börjar vara svårt att hålla kylan utanför. Vi har endast 10 centimeter snö och kälen verkar därför krypa djupt ner i marken och följer in i husen via källarrna.

Hur jag än eldar känns det kallt i nedervåningen. Kattluckan i källardörren gör väl sitt till också förstås!

När jag tittar över skärmen ser jag ett sagolikt landskap i strålande solsken. Ett sånt där landskap som man vill se under Advent och juldagarna.

Nu är det förvisso Advent - men redan rackarns kallt!

Hör hur folk börjar oroas över om vedförrådet kommer att räcka vintern ut.

Skulle faktiskt vilja ställa upp temostaten utomhus några snäpp!!!

Hunden och katterna gör sina behov och  - kommer snabbt in. Jag själv hämtar tidning och ved - och kommer in snabbt!

Kan verka förödande på såväl mitt eget midjemått som minsade 4 cm i höst och hundens som har minskat 15 cm.

Ingen vill väl vara utomhus i den här temperaturen!

Förödande för såväl kondition som midjemått!!! :)

Har idag följt ovädersrapporten om hur det förhåller sig i södra Sverige.

Här hos mig har vi dock blivit förskonade vad gäller snö - endast cirka 10 centimer. Däremot har kylan kommit för att stanna känns det som. Under en stund var temperaturen nere på -21 grader och eldandet i pannan är igång på allvar. Dygnet runt blir det om man inte skall frysa sig fördärvad när väckarklockan ringer.

Vi skriver ännu november och det känns redan för långt kvar innan det vänder.

Elda, elda - bära ved  - har varit de senaste vintrarnas ständiga melodi.

Känner mig mer än nöjd redan.......mättad!

Tror bestämt att jag har bosatt mig på fel breddgra!d Med min vegetariska läggning borde jag leva markant längre söder ut. Skulle önska att jag kunde köpa frukt och grönsaker som har mognat på plats och som smakar som de skall....

Nu vill jag definitivt härifrån - även om det genom fönstret är outsägligt vackert!

För ett antal år sedan lät jag döpa mitt hem till "Änglabo"!

Köpte änglar när jag kom åt!

Det har nu varit stiltje på nyinflyttning under några år - till dess att sprang på några handgjorda och mycket speciella änglar på en loppis i närheten.

Det har därför flyttat in fem änglat till i mitt hus på kort tid. Förutom de som finns på bilden har jag hittat två styckna av filt, en lila och en vit som står på ett bord framför fönstret.

Det känns angeläget att betona det goda i en värld med allt för hårt klimat.

Hoppas med denna symbolik skapa ett "bo" för familjen så tryggt och lungt som det kan bara bli.

I dagsläget skulle jag kunna tänka mig att handla hur många änglar som helst. Vill helst att de skall ha vackra ansikten. Nu när en del av barnen är utflugna skulle jag kunna förvandla ett helt rum till ett "änglarum" - när de var små gjorde vi ett "änglarum" av en skrubb.

Skriv gärna under denna naminsamling som har pågått i Kramfors kommun sedan början av året.

Vi för en  hårdför kamp mot politiker och kostchef. De brukar kolla hur det går för oss! Hjälp oss därför att fylla på namnlistan.

Vår kostchef är ordförande för alla kostchefer i Sverige, i deras förening Kost och Näring. Hon utsågs helt nyligen till Årets kostprofil.

Vi har det därmed mera problematiskt än andra kommuner.

Alltfler kommuner tvingas att följa Livsmedelsverkets rekommendationer.

Ta tillfället i akt att protestera medan tid är!

Margarinindustrin gör allt för att deras produkt, innehållande; lösningsmedel,aceton, lut och och bensin, skall fortsätta att säljas!

http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=4290

Jag har ett ansikte som inte tål vinter - nej, snarare är det så att min ansiktshud inte tål kyla! De här probelmen har jag haft sedan tiden före jag började skolan.

Jag har nog testat allt som finns att testa, från att låta bli att tvätta ansiktet på morgonen så att syramanteln finns kvar och ligger som ett skyddande lager.

Att smörja in mig med vattenfri salva - testades när jag var liten.

Väpnarluvor i olika utförande finns i min garderob och sjalar av olika slag har även de testats.

Det här begränsar mig markant under vintern. Och speciellt en sådan här vacker förvinterdag när kvicksilvret har sjunkit ned till -16 grader.

Att låta bli att ta en promenad med Indra går knappt att undvika. Hon stirrar oavbrutet med frågande ögon?

Vädrade mina problem med en väninna mitt på dagen. Hon föreslog "skägg"!

Det är ett alternativ som jag inte har testat förstås! Tänkte först på anläggande av eget skägg som borde föregås av en ganska omfattande hormonbehandling.

Men väninnan föreslog "lösskägg" sånt där som tomten har!

Har ännu inte testat - men ett lösskägg tillsammans med min röda dunjacka och röda termobyxor skulle sannolikt gå lätt att få mig att förväxlas med den "riktiga" tomten!

Tog ändå tag i situationen idag - drog på mig en mössa med långa öronlappar och pälsskärm - skyddar faktiskt mera än en luva! Gick iväg med såväl hund som kamera,

Vid de tomma grannfastigheterna stannade jag till och tog några bilder.

Snön som fortfarande hänger kvar på grenarna får vilket träd som helst att framstå som en plats där tomten snart tittar fram.

Den tomma smedjan och de två jordkällarna skulle även kunna inhysa ett väsen kallat för tomten.

Såg nu ingen tomte, men tog däremot en del bilder.

Fingrarna blev stelfrusna - medan kinderna klarade sig relativt bra under öronlapparna och skärmen.

Håller som bäst på att överlägga med mig själv om det där med skägget! Risken finns nog, att någon av tomtarna i skogen tar mig för en villig donna och bjuder mig att flytta in.  Kanske i någon av de ovanstående byggnaderna!!! :)

Jag har aldrig tidigare varit så oförberedd på Advent!

Det kom som en överraskning när jag har läst på FB och annat om att det bakas lussebullar och hämtas granar!!! Jag som knappt har fattat att sommaren är slut!

Väntade länge på att den korta sommaren skulle göra ett omtag, men istället blev det höst och och nu vinter!

Är ändå inte mogen! Tiden går alldeles för snabbt nu för att jag skall hänga med. Förvisso har jag läst en del om detta men min kropp och sinne hänger inte med!

Nu är det trots allt snart Advent, och besöker jag en butik av ngt slag kan jag inte undgå, att observera.

Sommar- och höstgardinerna plockades bort igår - så därför är jag ändå lite på gång!

..och baka lite inför helgen har jag gott om tid för än!

Vid dagnes f m -promenad - gick jag med huvudet böjt och blicken i marken för att se var jag satte fötterna.

I höjd med den plats när vi igår fann färska spår efter lo -började hunden att skälla och studsa! Eftersom jag var på spänn skrek jag rakt ut!

Skämdes lite - men egentligen var det väl befogat? Tre jägare och tre gevär kan väl få vem som helst att reagera - och då även högt som jag gjorde!

Försökte förklara mitt hysteriska beteende med att jag trodde att det var ett lo.

Ett lo - som är väldigt skyggt och lättskrämt, vem går på en sådan bortförklaring. Det skulle förstås inte ha stått på vägen vilket även en av jägarna påpekade:    "Det sitter säkert i ett träd sa han"!

Tillrättavisad av en jägare! :(

Förstår nu att jag istället skulle ha gjort min frustration av att möta tre jägare med gevär - mera tydlig med att säga att: -Jag var rädd att bli skjuten!

Men då skulle väl nån av jägarna ha påpekat min klädsel; röd jacka och röda byxor! Inte särskilt lätt att ta fel på i när det gäller färg på ngt vilt!

Kanske var det så att det mest vilda som jägarna råkade på idag var en vilt skrikande kvinna i medelålder.