Långfredag en lång dag? Ja, sannerligen för mig, då jag har varit vaken sedn 5.00 Vill förstås inte skylla på åldern, utan väljer istället att hänvisa till organklockan som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Kroppens organ är nämligen aktiva på vissa tider på dygnet och de tider som jag vanligtvis vaknar är när levern är som mest aktiv, alltså mellan 2 och 4 på morgonen. Tiderna flyttas fram en timme under somamrtid och jag förstår då varför jag vaknar klocka 5, och känner mig mindre i god vigör.

Namnet Långfredagn härstammar från den kristna historien och är en dag i Påskhögtiden. Den Påskögtid som börjar med sorg och förtvivlan men sedan gör över till något positivt, detta något som även jag hoppas få uppleva då jag idag skall träffa en ny liten hund.

Våra traditioner till Påsk är annars att mötas i familjen, äta tillsammans och att söka ägg. Då det alltid har varit splittrade famljen har vi ingen traditionell påskäggsdag, utan den får bli när det går att pussl ihop det så att de flesta kan träffas, därför blev det igår.

Vi träffades hemma hos Emelie och Daniel som i höstas köpte ett av Kramors stads äldsta hus byggt i början av 1800-talet. Då ett hemman med stora ägor som idag är avstyckat om rymmer ett bostadsområde. Emelie och Daniel lade ner all sin tid till renoviering och skrax före jul var det så dags för inflyttning. Den här Påsken passade det bäst att samlas hemma hos dem.

Vi börjde med att grilla och sedan var det dags för den sedvanliga äggjakten.

Strax dax för mat!!!

Här har Alvin precis funnit sitt största ägg!

Alvin och Julia med en del av deras "fångst"!

Den störste jägaren för i år - William - som hade ett styvt jobb att finna sina ägg, då Påskharen hade varit riktigt lurig. William kom på sniskan då jag glömde rotare bilden innan den laddaes ner här.

Sitter som bäst och väntar på Birgitta, som av en händelse idag skulle besöka en vän i Gnarp. I Gnarp finns det en tik som behöver ett nytt hem. Jag får då åka med Birgitta, så slipper jag köra hela vägen själv. Det är sånt här som kallas för synkronicitet.

Vet inte om jag är riktigt redon att bli matte för en ny hund. Men redan i måndags lät jag annonsera att mitt hem står öppet för en hund som behöver flytta, helst en unghund och labrador - precis som jag önskade. Då hunden behöver ett nytt hem och mitt  hem skall stå öppet, är det sannolikt dag igen. En god vän sa: "Det är Indra som har fixat det här, när hon såg att du var så ledsen!"
Ja, kanske det är så???????? Håll tummarna!!!!!

Efter all den anspännning som kom med Indras svåra sjukdomstillstånd, kampen för hennes överlevnad, hennes svåra och plågsamma tillstånd samt sorgen och chocken att så snabbt förlora en kär vän,  gjorde de första dagarna som ett stort töcken av utslagenhet och sorg.

När jag i måndags meddelade veterinären vad vi skulle göra med anskan bad jag honom att hålla ögonen öppna efter en hund som behövde ett hem att flytta till,  insåg jag då att dörren måste stå öppen för en ny hund, men ingen bebis utan helst en unghund som kräver mindre ork.

I och med att jag uttalade orden kändes det som att jag släppte Indra vidare och även själv kunde gå vidare även om sorgen och saknaden är stor. Jag började söka efter hundar på nätet, men en lämplig för just mig fanns inte. Hur som helst öppnade jag dörren.

Jag känner att jag behöver ha en hund vid min sida då jag bor nära vägen och enskilt, vilket gör att många stannar till och en större hund känns därför som en trygghet för mig. Kan även i år behöva flytta till torpet en period under sommarem, och där mitt ute i skogen vill jag helst inte vara utan sällskap.

"Den som älskar mycket får sörja mycket" av Offert Ricard, har i dagarna kännts väl igen.

Men även om allt känns outhärligt finns tröst att få t ex genom Eric Claptons "Tears in heaven".

Trösterikt är även att få en hälsning själv från Indra, där jag ser henne ligga på sin bädd och vifta glatt med svansen så att hela hon

skakar. Jag hörde hennes "vältränade" svans slå mot underlaget.

....att få ett samtal från en vän som berättar att dottern har vaknat av att en hund andas häftigt, natten till söndag, och sedan väckts på måndagmorgon av Indra som vill skicka en hälsning till oss om att hon har det bra.

.....att via Facebook få sådana varma inkännande ord skrivna till tröst och bekräftelse om vilken fantastisk hund Indra var även för andra.

....att via Sanna Ehdins logg på Facebook få tips om böcker och webbsidor av vänner som inte är mina där:

Ulla Lamm: Boken "Bryt ihop och kom igen" av Susanne Pettersson.

Helena Grundberg: Webbtips. www.sorg.se

Flera skrev även om sorgebearbetning i grupp.

.....att sedan mina vuxna barn och deras nätverk så innerligt har försökt att finna en annan hund till mig, och telefonen har ringt och mail har skickats med hundar som behöver ett nytt hem.

......att t o m en man ringde och erbjöd sig att skänka bort sin hund till mig, men den var rädd för barn, vilket då blir uteslutet!

Jag har säkt på nätet under två dar, men ingen hund som har känts helt rätt för mig. Jag vill inte ha någon "bebis" just nu och inte heller en allt för gammal hund. Efter många funderingar med dottern kom jag fram till att jag ändå vill fortsätta med labrador då deras lynne passar mig. Jag kände att en ompladerad unghund skulle passa mig, då jag vill ha en stor hund vid min sida.

Jag ringde uppfödaren Anette och berättade min historia och min tanke om en hund. Hon skulle precis åka till en hundutställning och skulle där sprida information om att det hos mig finns ett hem för en hund som behöver flytta.

När det hade gått cirka en timme blev jag uppringd av ett nummer som jag inte kände. Det var Leigh som håller på med ledarhundutbildning i Gnarp. Hon hade en timme tidigare erhållit ett mail från en ägare som för två månader sedan köpte en unghund från dem men nu inte längre kunde ha den kvar.

Det är en tik snart två år som dessförinnan bodde hos en fodervärd med där trapporna till bostaden var för påfrestande för tiken då hon inte var friröntgat i höfter och armbågar.

Indra var även hon inte friröntgad, vilket inte alls märktes på henne trots hennes höga ålder, 8½ år.

Jag kan därför inte se något hinder att erbjuda den tiken att få flytta till mig.

Jag har insett att Indra i sin "hundhimmel" blir ledsen om hon ser att jag sitter och sörjer henne och inte tar itu med situationen. Hon vet också att jag tillbringar mycken tid själv, att mitt sociala nät har varit i andra kontakter med hundägare och hundar och att jag för min hälsas skulle behöver röra mig och vistas ute.

Igårkväll talade jag med en dam om att ta bort grejorna och tvätta/städa. Hon påminde mig då om att det är bättre att släppa själen genom att ta bort/ge bort det som har varit den dödes ägodeler. Jag känner därför nu att det är dags att tömma Indras matskål- diska den, tvätta hennes dynor och ev. hennes gosedjur och leksaker, då de bättre kommer till pass till ett annat djur.

"Bryt ihop och kom igen" var titeln på boken, och jag känner att även om sorgen ligger kvar, kan jag gå framåt och låta en annan hund ta plats i mitt liv. En hund som behöver ett nytt hem och det känns som att jag kan erbjuda det - ständigt sällskap och umgänge emellanåt med andra hundar. Ett hem på landet och nära till skogen och vattnet.

Även om den omnämnda valpen inte kommer att flytta till mig, har jag etablerat en kontakt med en fantastisk kvinna, Leigh, som har jobbat med ledarhundsutbildning i 17 år  - hennes man Hans i 13 år. De kändes ytterst seriösa och kan sannolikt hjälpa mig att hitta de hundar som passar mig. Jag blev ytterst imponerad då jag även på deras sida kan läsa om de hundar som t ex hjälper till med att motivera barn med lässvårigheter att fortsätta att läsa.

Gå in på deras hemsida: www.kyno-logisch.net

Så fantastiskt!!!!!! "Sorg och glädje vandrar hand i hand" och sannerligen ger livet mig svåra kast mellan djupaste sorg och förtvivlan och glädje. Det är väl pendlingen mellan de yttesta känslolägena som gör att man känner att man lever, och lever gör jag även om det ibland kan kännas svårt!

Indra har varit lite liten i maten de senaste dagarna, ofta kräkts med gräs i, och nu i natt - väldigt kissnödigt flera ggr och sedan på hallgolvet. Hon är hängig och tittar uppfordrande på mig. Lite vinglig är hon också och vill inte riktigt ligga stilla på sin plats utan flyttar runt.

För två år sedan fick hon livmoderinflammation och livmodern operarades bort, därför kunde vi utesluta det.
Som vanligt insjuknar både barn och djur så snart det blir helg, och då blir det lite besvärligt att få hjälp.
Beslöt därför att ta kontakt med vår granne 500 m bort som är veterinär. Vi fick komma direkt. Indra hoppade glatt ut ur bilen och började att nosa omkring bland alla, för hundar, trevliga dofter och svansen gick som en propeller som vanligt är.

Hon var även glad över att få komme in i undersäkningsrummet där Annica undersökte henne utan att finna något speciellt. Indra var glad ända tills vi kom hem och in igen. Hon tittade ledsamt på de olika skålarna med mat som hon annars tycker om. men inget föll henne i smaken. Hon blev t o m erbjuden en halv kattmatsburk som hon tog några tuggor ur, men sedan lämnade - ytterst anmärkningsvärt hos en labrador som kan äta för jämnan.

Vi grävde för några år sedan utanför entren, och huset står på gammal sjöbotten, vilket gör att lera lätt kommer upp i dagen och ställer mycket på ända. Det har legat en del vatten i en fördjupning och där är det nu en väldigt kletig pöl, vilken Indra har valt att gå igenom innan hon går in. Dammsög därför och torkade bort den lermull som låg som ett lager över golven.

Skurade verandan som hade en tjockt lerlager - hunden sov, trodde jag. Öppnade ytterdörren för att släppa in lite vårljus och vårvärme då solen ville lysa igenom en del.
Gick sedan upp på övervåningen........

Det skulle jag inte ha gjort - inte med ytterdörren öppen åtminstone. Den sjuka hunden gick nu själv ut, trampade igenom lerpölen, in på golv och mattor igen - förutom att ha gått omkring på verandagolvet.

Nu fick hon stanna ute en stund - trodde att hon skulle ligga kvar i solen på verandan - men ack så jag bedrog mig.
Hon hade puttat bort stövlarna som jag satte i dörren för att hon inte skulle gå in - hon som aldrig går och tränger upp en dörr eller annat. Nu var vi åter på ruta ett igen, och igen, och igen.

Fattar inte riktigt varför hon inte kan ligga stilla när hon mår dåligt - det skulle i alla fall jag ha gjort. Ingen större vits med att tömma skurhinken på vatten, det står i alla fall klart nu.

Indra har torkats ordenligt igen - men leran smyger långt upp  i tassarna, och hon har nu beordrats att ligga på sin bädd. Nu återstår att se hur lydig hon är.

Vi går nu alltså mot en helg. Indra mår dåligt, inte så dåligt att hon kan undvika en lerpöl dock, men ser darrig och olycklig ut samtidigt som hon inte vill äta någon mat direkt. Lite levergodis och kattmat förutom vatten och pyttelite näringslösning.

Nu får vi hoppas att hon har ätit i sig något som hon inte borde oah att hon är piggare i morgon. Jobbigt när djur blir sjuka under helgerna när det är svårt att få hjälp.

Lera som följer med djurfötter in har sannerligen en förmåga att hålla sig fast. Så snart det våta har torkat ligger det ofta ett tunt grått lager kvar - torka igen.

Hur kan det komma sig ett en hund blir så glad och pigg när hon kommer till veterinären och ser så eländig ut när hon är med mig. Spottar hon upp sig för främmande hon som jag och livar upp sig själv när det är något nytt - för att sedan falla tillbaka när hon kommer hem..........jag bara undrar,

Nu ser Indra lika hängig ut som i morse - och inte har vi någon höstskit som hon kan livas upp med - endast en lerpöl att traska igenom och sedan lämna ifrån sig spår av.
Hoppas nu bara att Indra är piggare i morrn och att vätan i pölen har sjunkit undan. Jag själv tar mig ett yogapass eller annan behövlig vila, i händelse av att det blir lika "kissnödigt" kommande natt!

Igår tittade jag på svt.se, Så ska det låta. Jag blev positivt överraskad över Fredriks Swahns otroliga energi och utspel. Jag har alltid haft en varm känsla för honom och älskar hans utstrålning. Den här gången spelade han ut hela sin potential. Bl a med låten "Viva la vida".

I morse kom den först i mitt huvud och några sekunder senare på radion, häpnandsväckande conincidence, då med Darin, men då jag tycker om introt, med stråkarna, på Coldplays version väljer jag att lägga in den här.

Gillar den här låten med Edvard Maya, med inslag av dragspel.

Har växt upp i en dragspelsfamilj där flera av min pappas bröder och syskonbarn spelade dragspel

När sonen gick i skolan och det där fanns dragspelsklass och han därefter beslöt att börja spela dragspel - kändes det som att cirkeln slöts.

Han spelade under två läsår, men då hans pedagog fann kärleken i Norge och flyttade från kommunen fanns inte längre någon dragspelslärare som tog över. Därav är det inte längre någon som spelar dragspel hemma hos oss längre.

Vi lyssnar på Edvard Maya med "Stereo Love":

Vid förra inlägget höll jag knappt på att hitta ett youtube-klipp som jag att lägga in i bloggen. Fick söka länge och till sist fick jag fatt i ett och då kom det med två gånger.

När sånt här har hänt förut lyckas jag ibland ta bort ett klipp, men tyvärr inte nu.

Fortsatte att botanisera bland deras låtar och fann: "Must be talking to an angel."

Undrar just ibland vem eller vilka som vägleder. Det finns tillfällen då allt står så klart för mig och jag känner någonstans att detta inte har kommit via mitt intellekt/hjärna. Kanske jag då har fått "hjälp" av en ängel, som har talat till mig.

Fann bilden på klippet så bedårande och väljer därför att publicera här och även att fundera över om det finns änglar runt om oss - såväl bland oss människor som de som eventuellt vägleder oss.

Känns nästan som att det var en "ängel" som gav mig det här klippet med den söta ängeln, eller? Precis när jag som mest låter små "änglabarn" flytta in hos mig!

För ett anal år sedan vaknade jag varje morgon utan att veta om att jag hade drömt! Mina nätter var alltså - drömlösa.

En kvinna så då till mig - att när man har det jobbigt i livet - orkar man inte komma ihåg det man drömmer.

Under senare år har jag faktiskt börjat drömma drömmar som jag kommer ihåg. Känns lite häftigt att t o m komma ihåg och kunna återberätta och bäst av allt - kunna skriva ner drömmarna.

Min drömbok ligger nu vid min säng och jag kan anteckna direkt när jag vaknar på morgonen.

Kul att dessutom kunna gå tillbaka och minnas och även att  titta i ett drömlexikon för att tolka vad mina drömmar betyder.

Många goda och trevliga drömmar kommer också till mig:

"Sweet dreams" med Eurytmics:

Jag har vid två tillfällen sammanfattat och beskrivit situationen för en kär väninna. Hon fick för andra ggn cancer efter att sjukvården skulle underlåta att behandla henne för ett framfall om hon inte underkastade sig hormonbehandling. Detta ngt som enligt bipacksedeln på preparatet Vagifem, inte skall intas om man har haft bröstcancer vilket väninnan hade haft. Tre månader efter påbörjad behandling hade cancern blommat upp igen. Läs mer under kategorin; Levnadsöden.

Idag har jag inhandlat en bok med korta citat som jag nu skall skriva några rader i och skicka till henne. Då min väninna är en bokslukare av värsta slag - läser lätt en bok per dag - vet jag att orden har en stor betydelse. Då hon idag är förvirrad pga morfinbehandling förstår jag att stor textmassa är svår att ta in. Köpte därför en bok som heter "Ord till tröst " med korta citat. Hoppas att de skall ge henne några korta stunder av tillförsikt.

Väljer att här publicera några av citaten:

"Den som älskar mycket får sörja mycket:"

                                                  

         Offert Ricard

"En enda stolstråle är nog för att driva bort många skuggor."

                                                  

         Franciskus av Issis

"Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns."

"Om man djupt känt en enda smärta, så förstår man alla lidanden."

                                                  

                     Fredrika Bremer

"När höstmånden glimmar, betänk att det inte är höst för dig allena.

                                                  

           Japanskt ordspråk

"En glädje driver hundra sorger på flykten."

                                                  

              Kinesiskt ordspråk

"Vi är satta på jorden en liten tid,

så att vi kan lära oss bära kärlekens .

                                                  

                  William Blake

"Av samma tyg som drömmar göras av - vi äro gjorda,

 och vårt korta liv - omfamnas av en söm.

                                                  

    William Shakespeare

"Livet måste levas framåt men bara förstås bakåt."

                                                  

       Sören Kirkegaard

Jag önskar så innerligt att jag skulle kunna göra något mer för min väninna!!!!!!