Höga Kusten är nära.....och varje sommar hör besök i dess fiskelägen och vackra natur till.....

Väljer att publicera några bilder från Norrfällsvikens fiskeläge och Storsands havsbad ett stenkast därifrån-

Besöket gjordes på kvällen och så småningom gick solen ner vid Storsand.

                           

Efter att ha klippt stora delar av gräsmattan samt hängt ett antal tvättar, kändes det så dax för en tur till stranden.
Ordentligt varmt och vår närmsta åker är fortfarande för "osådd" för att kunna vistas på.
Jag och Amber åkte därför till stranden och där träffade vi vårt vaniga sällskap där i viken.

Det var ganska varmt och Amber varlde att gräva en grop under min Brassestol. Emellaåt gick hon ner i vattenet och trampade omkring med vatten över fötterna. Hon blev mer och mer oförsiktig, och helt plötsligt sprang hon rakt ut.
Det blåste en del och vågorna slog lite mot stranden. Bottnen är även ojämn och Amber kom med sådan fart, rakti in i en våg och bottnen bara försvann under henne.
Jag och mitt sällskap var precis på väg att undsätta henne, då hon fick ett ofriviligt dyk. Hon använde dock sin nedärvda simförmåga och efter endast några simtag bottnade hon med sina korta ben igen.

Nu var hon inte lika varm längre!
Hon la sej ner på sin lilla fäll och soltorkade. Lite vatten i öronen också som jag torkade bort med en servett.

Lite mer försiktig blev hon dock efter denna oplanerade dykning. Det blev fler besök i vattenbrynet för henne, men därefter endast med fötterna i vattnet

Ja, nu har vi haft vår första riktiga solstund vid stranden och fler lär det bli. Jag får plocka fram min lilla parasoll, den som jag har haft till bebisar och andra hundar. En sån som man har på balkongen men passar även att sticka ner i sanden.

Sommaren är här och vi har påbörjat vår bad- ochs solperiod. En alldeles ypperlig dag som följer med Pingsten nu helgen.

Några bilder från dagens strandliv:

                 

Efter en ovanligt tidig morgon då jag körde hem barnbarn som hade övernattat och sonen till Gymnasieskolan var jag så åter hemma. Det var mulet, och jag tänkte mej bara en kort stund i hundsällskap på isen.

Så ringde då Mona! Hon är alltid pigg på utomhusvistelse och idag var hon som ofta annars hundvakt till sin dotters unghund Bänny! Medan vi talades vid började molntäcket att spricka upp och vi avtalade att ses på vår vanliga plats vid 11-tiden.
Jag bestämde mej för att vara en stund tidigare, då hundarna är så glada över att träffa varandra och med så uppspelta hundar och skidor på fötterna kan det hända vad som helst.

Jag var på plats, skidade iväg, plockade fram mina gjejor. Hann faktiskt virka en sula till en bebissko innan jag såg Mona dyka upp med "sin" Audi. Vi är ju Audiägare båda två!

   
Jag kunde på avstånd se hur hon fick bära fram grejor flera gånger innan hon så var klar för att skida över till vår sida. Nienka hade legat ner på liggunderlaget. Hon verkade veta någonstans att vi väntade sällskap, då hon direkt satte sej upp då det började att röra sej på andra sidan.

Här ser det ut när hundarna möter varandra. Livligt eller hur? :

 
Molnen hade skingrats en del och det blev allt bättre väder.

 
Dock tyvärr en del sprayande.
Här är vi ute på älven för att hundarna skulle få leka lite mera fritt, och dessutom brukar vi själva ta en skidtur eller promenad.

Bänny är mer än förtjust i Nienka.
Hon har ju precis slutat att löpa och de träffades även just i början av hennes löpperiod.
Väldigt idog i sin framfart är han och Nienka säger inte alltid ifrån tillräckligt skarpt för att han

skall ge sej.

   
Mona har oftast med sej något gott till hundarna. Idag var det korv- och skinkbitar. Åter igen såg det ut som nattvarden då hundarna i turordning fick sej sin smakbit.

     
Hundarna gillar även att utfordras som ankor. En hel näve med hundgodis.

                   
Idag har det varit Bänny inte försatt en situation för att närma sej Nienka. Bakifrån eller försökt att blidka henne med fjäsk när hon har sagt ifrån.
Lilla Sussie har försökt att lägga sig i och hamnat i vägen.

Våra liggunderlag och filt tog åt sej en massa vatten från isen som nu smälter i takt med sol och vind.
Vi hängde upp och lade för tork.....såg ganska festligt ut där mitt liggunderlag svajade likt en fana i vinden.

Många plan i luften idag, och dimridåer har brett ut sej.

Ni som följer mej ser att fina dagar försöker åtnjutas i naturen under bar himmel.
Rrekreation i kubik och när Nienka och jag även får hund och mänskligt sällskap blir vistelsen än trevligare, ja, och väldigt mycket livligare.

Bänny slocknade så snart han kom tillbaka till bilen, och Nienka direkt på hallgolvet.

Kvalitetstid idag för hundar och mattar.
Umgås ute i Guds fria natur, rörelse, många skratt, handarbete, fika..... Livskvalitet!  

...och förresten! Vill ni veta någon som är ännu värre än ja på att dra med sej packning när vi skall vara ute några timmar, så kan ni titta på filmen ovan. De som ser oss tror sannolikt att vi även sover över där på isen med tanke på all packning som vi drar med oss. Men skall man vara ut i minst tre timmar, då måste man ha ordentligt med packning med sej. Åtminstone jag och Mona.....

Pssst: Jag tror dock att hon slår mej en hästlängd?   

Åter igen en aprilmorgon med vintertemperatur. - 12 i morse, - 13 igår.
De ytterst låga temperaturerna lovar dock vackr dar......

Jag vill åka skidor så länge som möjligt. Jag måste ju hur som helst ta mej ett par längre promenader med Nienka varja dag, och så länge jag kan ta mej en tur längs viken väljer jag hellre det.

Jag landade med mina grejor vid 11.30-tiden Plockade upp min stol, dyna. liggunderlag. Tog av täckvästen och lät den hänga över ryggstödet på stolen.
Tog sedan på mej isdubbarna och åkte efter stranden in mot Kungsgårdsviken. Inte en människa syntes till.....
Jag släppte lös Nienka som nu har slutat löpa och kunde därför åka till friare själv.
Det känns skönt att kunna åka lite fortare, och min kropp känner ingen skidåkning sedan jag var barn och åkte i massor.
Vä tillbaka vid "lägret" var jag ordentligt varm. Nu var solen riktigt het och jag kunde skala av mej lager på lager dädr jag satt och återhämtade mej.

Jag hade tänkt mej hinna virka ett par röda converese där i solen , men fann att virknålen hade blivit kvar här hemma. Satte mej därför istälelt och tonade in på ett mantra och försökte komma ner i förändrat medvetande tillstånd.

Det var nästan helt tyst förutom att isen nu börjar ge ifrån sej ljud. Det både sjönt i den ungefär som delfinljud fast en mörkare ton. Den talade till mej i flera omgångar och dessemellan släppte den ifrån sej en hel del knäpp......

Det blåste upp och det avskalade åkte åter på. Jag tog min matsäck som idag var frukt som jag hade blandat med en liten burk keso. Till detta dracka jag kamomillte.

Utan virknål och tilltagande vind, vände jag åter mot hemmat. Endast efter två timmar utomhus.
Några bilder dock.........
Bergskullen som nu har tinat fram, fungerade som rutschkana för mina barnbarn helgen före Påsk.
Nu går det fort........

Åter en dag med sol och läger inne i vassen. -10 grader i morse och kanonväder.
Idag fick vi sällskap av Mona och hennes hund Sussie samt hennes hundbarnbarn Turbo.

Två skidturer samt en stund i solen blev dagens aktivitet. Den andra i sällskap och mot Box gamla kraftverk
Lite blåsigt på isen dock.....men in i norden skönt.
Tacksam för alla fina vårvinterdagar.

Bildbevis på hur härligt vi har haft det:

 
VBäntar                              

Wow, vilka kvalitetsdar det har varit de senaste veckorna. De källa nätterna har nästan dagligen serveret vackra dar med solsken, så även idag. Idag var det den bästa av dar.....fantastiskt varmt och skönt.

Jag har haft besök av mitt barnbarn sedan i tisdagskväll och vi har verkligen varit utomhus de här dagarna.
Cirka - 10 i morse och nästan helt klart. Vi åkte till den vanliga vassen och slog läger där. På vägen dit mötte vi ett par bekanta som pimplade slängst in i viken, Till dem promenerade Alvin två gånger och jag kunde sätta mej ner och påbörja två beställningar av babyconverse. Fantastiskt att kunna sitta i solen och utan något på händerna släppa lös kreativiteten.

Fika hade vi förstås och Alvin åkte några varv med skidorna runtom medan jag gjorde klart.
Därefter tog vi sikte på tornet på Sandslån. Det torn som är en lämning efter den timmersortering som ägde rum där i viken. Den största i hela Europa.

Klockan var ungefär tre och snön var som puder. Alla spår är nu isiga och ofarbara, men det tunna lagret med snö på isen är jättefint att åka i. Att skata är perfekt och det testade Alvin lite grann.

Några bilder blev tagna......
Blir du sugen på att följa med nästa gång?     

         
Några skidposér
         
Spurtpris!

Mot målet - tornet!
         
Stort eller hur?
     

Barnbarn på besök några dar, och skidåkning som vanligt.
Känns angeläget att nyttja isen så länge den nu bara finns kvar.
Vi parkerade bilen och åkte sedan cirka 2 km in till viken - till vindskyddet.
Vi hade korv med och gjorde upp en eld. Tur bara att någon hade tagit med några brädbitar som var torra nog att få fjutt på med detsamma. Grillad korv och varm choklad till barnbarnet. Nyponte, fröbröd och äpple till mej.

Trots att det var ganska mulet, värmde solen. Det har börjat bli vatten längs med stranden och det är nog endast en tidsfråga innan det blir för sent för skidåkning, om man inte gillar vattenskidor.....haha!

 
Vindskyddet.
 
Mormor på väg "upp i rök".
 
Mindre rök i ögonen.
     
 
 
Gott!
 
Besjälade Bittan fick stanna hemma.
Hon har växt, ansåg Alvin, då han idag mätte henne. Nu är hon hela 36 cm lång.

Ja, nu har jag sällskap så det hörs.....En 5-åring som bara är tyst när han sover.....och Bittan.

Med våren i annalkande är det så även dax att titta till torpet. Torpet där jag sommartaid vistas en del. Tillhör min mamma men det är jag som förvaltar det.
Lämnade bilen vid vägen och tog skidorna det 600 metrarna fram till huset. Ganska mycket snö som vanligt. Norrsidan, där låg snön lika hög som brodäcket. Södersidan - lite gräs mot husväggen.
 
Jag åkte ut och tittade och fann ganska färska lodjurspår i den kalla snön som låg på skaren. De bästa lyckades dock Nienka trampa sönder. Hon ville vara nära då jag tog fram kameran....trodde väl att det var godis på gång.
 
Mäktigt med de där stora avtrycken i snön.
   

När jag hade åkt runt åkern gick jag så in.
Termometern utomhus visade +2 i skuggan.
Inomhus var det +5.
 
Sååååå fantastiskt lugnt och fridfullt. Inte ett enda djud förutom Nienka som gnällde och tittade uppfordrande.
Jag försökete lyssna på tystnaden, men det var lite omöjligt med hunden som tog plats.
 
Ställde klockan en ungefärlig tid och blev kvar i cirka 5 minuter. Klockan är oftast det första som jag brukar ställa, om så även för några minuter. Känns lite mera bebott då.....hemma!

 
Mindre varmt idag....försökte sitta ute en stund med började frysa.
På med skidorna och tillbaka mot bilen.

Hälsade på Karin, min släkting, och blev  där en stund.
Då skidor var tänkt för längre tur, stannade jag ej så länge.

Väl  vid Valasjön satte jag på skidorna. Åkte först mot väster in mot viken.
   
Vände sedan och åkte nästan ända in till sjöns slut i andra änden.
Fina skoterspår att åka i och lagom hårt. Skönt även att skida utanför då snötäcker är tunt.
 
Den här bilden är från andra sidan av sjön, där vi vände.
 
Min yogalärares hus sett från vattnet, för första gången för mitt vidkommande, från den vinkeln.
 
Den mytomspunna Dörabergsgrottan mitt i Döraberget. Såg någon form av rovfåglar på ditvägen innan vi vände. Såg f lite för små ut för att vara ormvråk. De flög in och ut i grottan.

Solen värmde gott på tillbakavägen tilll bilen och kinderna kändes varma och vindpinade.
Vackraste våren och Påsken på länge, menade även ett par som vi passerade med skidorna.....och isen; jo, den var så tjock att den slök hela isborren fick jag veta.

Många flera såna här dar vill jag ha!

Tack för ditt besök!